Ginpadala si Bernabe kag si Saulo sang Espiritu Santo
1Sa Antioc may mga propeta kag mga manunudlo nga miyembro sang iglesya. Sila amo si Bernabe, si Simeon nga ginatawag Negro, si Lucio nga taga-Cyrene, si Manaen nga nagdako sa panimalay13:1 nagdako sa panimalay: ukon, kababata; ukon, suod nga abyan. ni Herodes nga gobernador, kag si Saulo. 2Samtang nagasimba sila sa Ginoo kag nagapuasa, nagsiling ang Espiritu Santo sa ila, “Paina ninyo para sa akon si Bernabe kag si Saulo, kay may ipahimo ako sa ila.” 3Pagkatapos sang ila pagpuasa kag pagpangamuyo, gintungtungan nila si Bernabe kag si Saulo sang ila mga kamot kag ginpalakat sila.
Si Bernabe kag si Saulo sa Cyprus
4Gani nagpa-Seleucia si Bernabe kag si Saulo nga ginpadala sang Espiritu Santo. Halin didto nagpanakayon sila pakadto sa isla sang Cyprus. 5Pag-abot nila didto sa banwa sang Salamis, nagwali sila sang pulong sang Dios sa mga simbahan sang mga Judio. Si Juan Marcos kaupod man nila sa pagbulig sa ila obra. 6Ginlibot nila ang bug-os nga isla hasta nakalambot sila sa banwa sang Pafos. May nakita sila didto nga madyikero nga si Bar Jesus. Judio siya, kag nagapakuno-kuno nga siya propeta sang Dios. 7Abyan siya ni Sergius Paulus nga gobernador sang amo nga isla. Si Sergius Paulus maalam nga tawo. Ginpatawag niya si Bernabe kag si Saulo tungod nga luyag niya nga magpamati sang pulong sang Dios. 8Pero ginbalabagan sila sang madyikero nga si Elimas. (Amo ini ang ngalan ni Bar Jesus sa lingguahe nga Griego.) Ginhimulatan gid niya nga mapalikaw ang gobernador nga indi siya makatuo kay Jesus. 9Pero si Saulo nga ginatawag man nga Pablo gin-gamhan sang Espiritu Santo, kag gintulok niya sing masakit si Elimas kag nagsiling, 10“Anak ka ni Satanas! Kaaway ka sang tanan nga maayo! Pulos pangdaya kag pangtunto ang imo ginahimo. Ginabaliskad mo permi ang mga husto nga pamaagi sang Ginoo. 11Karon silutan ka sang Ginoo. Mabulag ka kag indi gid makakita sa sulod sang pila ka adlaw.” Nagdulom gilayon ang panulok ni Elimas kag nabulag siya. Nagpangapkap na lang siya nga nagapangita sang magatuytoy sa iya. 12Pagkakita sang gobernador sa natabo kay Elimas, nagtuo siya, kag natingala gid siya sa mga pagpanudlo parte sa Ginoo.
Sa Antioc nga Sakop sang Pisidia
13Paghalin nila ni Pablo sa Pafos, nagpanakayon sila pa-Perga nga sakop sang Pamfilia. Pag-abot nila didto ginbayaan sila ni Juan Marcos. Nagbalik siya sa Jerusalem. 14Sila ni Pablo nagderetso sa Antioc nga sakop sang Pisidia. Pag-abot sang Adlaw nga Inugpahuway, nagkadto sila sa simbahan sang mga Judio kag nagpungko didto. 15May nagbasa sa Kasuguan ni Moises kag sa mga sinulatan sang mga propeta. Dayon may ginsugo ang mga manugdumala sang simbahan sa pagsiling sa ila ni Pablo, “Mga utod, kon may inughambal kamo nga makapabakod sa mga tawo, ihambal ninyo.” 16Gani nagtindog si Pablo, kag ginsinyasan niya ang mga tawo nga magpamati sa iya. Nagsiling siya,
“Mga kapareho ko nga mga Israelinhon, kag kamo nga mga indi Israelinhon pero nagasimba man sa Dios, pamatii ninyo ako! 17Ang Dios nga ginasimba sang mga Israelinhon amo ang nagpili sang aton mga katigulangan, kag ginpadamo niya sila sang didto pa sila nagaestar sa Egipto. Kag paagi sa iya gahom ginbuligan niya sila agod makahalin sa Egipto. 18Sa sulod sang 40 ka tuig, gin-agwanta13:18 gin-agwanta: sa iban nga mga kopya sang Griego, gin-atipan. niya sila didto sa kamingawan. 19Pagkatapos ginlaglag niya ang pito ka nasyon sa Canaan, kag ginhatag niya ini nga kadutaan sa aton mga katigulangan. 20Ini tanan ginhimo sang Dios sa sulod sang 450 ka tuig.
“Dayon ginhatagan niya sila sang mga tawo nga magapangulo sa ila hasta sa panahon ni Propeta Samuel. 21Sang ulihi nagpangayo sila sang hari, gani ginhatag sang Dios si Saul nga anak ni Kish, nga isa sang mga kaliwat ni Benjamin. Naghari si Saul sa ila sa sulod sang 40 ka tuig. 22Sang napahalin na sang Dios si Saul, si David naman ang iya ginhimo nga hari nila. Amo ini ang ginsiling sang Dios, ‘May nakita na ako nga tawo nga si David nga anak ni Jesse, nga nagakomporme sa akon luyag. Magatuman siya sa tanan ko nga isugo sa iya.’ ”13:22 1 Sam. 13:14. 23Nagsiling pa gid si Pablo sa mga tawo, “Sa kaliwat ni David naghalin si Jesus nga amo ang Manluluwas nga ginpromisa sang Dios sa Israel. 24Sa wala pa magsugod si Jesus sa iya buluhaton, nagwali si Juan sa tanan nga Israelinhon nga maghinulsol sila sa ila mga sala kag magpabautiso. 25Sang malapit na matapos ni Juan ang iya buluhaton, nagsiling siya sa mga tawo, ‘Siguro nagahunahuna kamo nga ako amo na ang inyo ginapaabot. Pero indi! Ginpauna lang ako. Magasunod siya sa akon, kag indi gani ako takos mangin iya suluguon.13:25 mangin iya suluguon: sa literal, maghubad sang higot sang iya mga sandalyas.’ ”
26Dayon nagsiling si Pablo, “Mga utod, nga mga kaliwat ni Abraham kag mga indi Judio pero nagasimba man sa Dios, kita amo ang ginpadal-an sang Dios sang Maayong Balita parte sa kaluwasan. 27Pero ang mga Judio nga nagaestar sa Jerusalem kag ang ila mga manugdumala wala nagkilala nga si Jesus amo ang Manluluwas. Wala man sila makaintiendi sang ginhambal sang mga propeta nga ginabasa nila kada Adlaw nga Inugpahuway sa ila mga simbahan; pero sila man mismo amo ang nagtuman sang mga gintagna sang mga propeta sang paghukom nila kay Jesus nga patyon. 28Bisan wala sila sang malig-on nga ebidensya agod patyon siya, ginpangayo gihapon nila kay Pilato nga ipapatay si Jesus. 29Sang nahimo na nila ang tanan nga ginsiling sang Kasulatan nga matabo sa iya, ginkuha nila siya sa krus kag ginbutang sa lulubngan, 30pero ginbanhaw siya sang Dios. 31Kag sa madamo nga mga inadlaw nagpakita siya sa mga tawo nga nag-upod sa iya sang paghalin niya sa Galilea pakadto sa Jerusalem. Atong mga tawo amo man ang nagapanugid subong sa mga Israelinhon parte kay Jesus. 32Kag ari kami subong agod sugiran kamo sang Maayong Balita nga ginpromisa sang Dios sa aton mga katigulangan, 33nga gintuman na niya sa aton nga ila mga kaliwat. Ginhimo niya ini sang pagbanhaw niya kay Jesus. Amo ini ang nasulat sa ikaduha nga Salmo,
‘Ikaw ang akon Anak, kag subong ipakilala ko nga ako ang imo Amay.’13:33 Salmo 2:7.
34Kay ginpromisa man nga daan sang Dios nga banhawon niya siya kag ang iya lawas indi madunot, tungod kay nagsiling siya,
‘Ang mga promisa nga akon ginpromisa kay David himuon ko sa imo.’13:34 Isa. 55:3.
35Gani ginsiling pa gid sa isa pa ka Salmo,
‘Indi mo pagtugutan nga madunot ang imo matutom nga alagad.’13:35 Salmo 16:10.
36Indi si David ang iya ginatumod, tungod nga pagkatapos sang pag-alagad ni David sa mga tawo sa iya nga henerasyon, suno sa mga ginpahimo sang Dios sa iya, napatay siya kag ginlubong sa kilid sang ginlubngan sang iya mga katigulangan, kag ang iya lawas nadunot. 37Pero si Jesus nga ginbanhaw sang Dios wala gid madunot. 38-39Gani mga utod, dapat ninyo mahibaluan nga paagi kay Jesus ginasugid namon sa inyo ang balita nga kita mapatawad sang Dios sa aton mga sala. Ang bisan sin-o nga nagatuo kay Jesus ginapakamatarong sang Dios. Ini indi mahimo paagi sa pagsunod sa Kasuguan ni Moises. 40Gani mag-andam kamo agod indi matabo sa inyo ang ginsiling sang mga propeta,
41‘Kamo nga mga nagayaguta,
matingala gid kamo sa akon himuon.
Magakalamatay kamo tungod nga may himuon ako sa inyo tiyempo nga indi gid kamo magpati bisan may magsugid pa sini sa inyo.’ ”13:41 Hab. 1:5.
42Sang nagaguwa na si Pablo kag si Bernabe sa simbahan sang mga Judio, ginsilingan sila sang mga tawo nga magbalik sa madason nga Adlaw nga Inugpahuway agod sugiran pa gid sila parte sa sini nga mga butang. 43Pagbululag sang mga tawo, madamo nga mga Judio kag mga nakonbertir sa relihiyon sang mga Judio ang nagsunod kay Pablo kag kay Bernabe. Ginhambalan sila ni Pablo kag ni Bernabe kag ginlaygayan nga magpadayon sila sa pagsalig sa bugay sang Dios.
44Sang madason nga Adlaw nga Inugpahuway halos ang tanan nga pumuluyo sa Antioc nagtipon didto sa simbahan sang mga Judio agod magpamati sa pulong sang Ginoo. 45Pagkakita sang mga lider sang mga Judio sa madamo nga mga tawo nga nagtalambong, nahisa gid sila kag naghambal sila kontra sa mga ginpanghambal ni Pablo kag ginpakahuy-an pa nila siya. 46Pero nag-isog pa gid si Pablo kag si Bernabe. Nagsiling sila sa mga Judio, “Kinahanglan gid nga iwali anay sa inyo nga mga Judio ang pulong sang Dios. Pero tungod kay ginasikway ninyo siya, nagapakilala lang ina nga kamo indi bagay nga hatagan sang kabuhi nga wala sing katapusan. Gani halin subong, sa mga indi Judio na kami mawali sang Maayong Balita. 47Kay amo ini ang sugo sang Ginoo sa amon:
‘Ginhimo ko ikaw nga pareho sa suga nga magapasanag sa mga indi Judio,13:47 mga indi Judio: ukon, mga nasyon.
agod nga paagi sa imo maangkon sang mga tawo sa bug-os nga kalibutan13:47 bug-os nga kalibutan: sa literal, pinakapunta sang kalibutan. ang kaluwasan.’ ”13:47 Isa. 49:6.
48Pagkabati sadto sang mga indi Judio, nalipay sila kag gindayaw nila ang pulong sang Ginoo. Kag ang tanan nga ginpili para sa kabuhi nga wala sing katapusan nangin tumuluo.
49Gani naglapnag ang pulong sang Ginoo sa sadto nga lugar. 50Pero ginsutsot sang mga lider sang mga Judio ang mga pangulo sang siyudad, pati ang mga relihiyuso kag kilala nga mga babayi, nga kontrahon sila ni Pablo. Gani ginhingabot nila si Pablo kag si Bernabe, kag gintabog sila sa sadto nga lugar. 51Gintaktak ni Pablo kag ni Bernabe ang yab-ok sa ila mga tiil bilang paandam kontra sa ila. Dayon nagkadto sila sa Iconium. 52Ang mga sumulunod ni Jesus didto sa Antioc ginagamhan sang Espiritu Santo, kag malipayon gid sila.
1I församlingen i Antiochia fanns profeter och lärare: Barnabas, Symeon, som också kallades Niger13:1 Betyder den svarte., Lucius från Kyrene, Manaen som hade vuxit upp tillsammans med tetrarken Herodes, och Saul. 2En gång när dessa män tillbad Herren och fastade, sa den heliga Anden: ”Avdela Barnabas och Saul för en speciell uppgift som jag har kallat dem till.” 3Och sedan de fastat och bett, lade de sina händer på dem och skickade iväg dem.
Saul blir Paulus – Paulus på Cypern
4Efter att dessa två sänts ut av den heliga Anden, reste de ner till Seleukia och seglade över till Cypern. 5När de kom till Salamis, förkunnade de Guds ord i de judiska synagogorna. Johannes följde med dem som medhjälpare.
6Sedan reste de över hela ön och till slut kom de till Pafos. Där träffade de en judisk trollkarl som hette Barjesus, en falsk profet. 7Han brukade ofta besöka den romerska landshövdingen Sergius Paulus som var en mycket klok man.
Landshövdingen bjöd nu hem Barnabas och Saul till sig eftersom han ville höra Guds ord. 8Men Elymas, trollkarlen (det är vad hans namn betyder) motarbetade dem och försökte hindra landshövdingen från att tro.
9Då blev Saul som även kallades Paulus, fylld av den heliga Anden och han spände ögonen i trollkarlen 10och sa: ”Du djävulens son, full av bedrägeri och falskhet, en fiende till allt rättfärdigt, ska du aldrig sluta med att förvränga Herrens raka vägar? 11Nu tar Herren tag i dig. Du ska bli blind under en tid så att du inte ser solen.”
I samma stund sänkte sig dimma och mörker över trollkarlen och han började irra omkring och leta efter någon som kunde leda honom. 12När landshövdingen såg vad som hände, började han tro för han var helt förundrad över undervisningen om Herren.
Paulus tal i Antiochia i Pisidien
13Paulus och hans följeslagare lämnade nu Pafos och seglade till Perge i Pamfylien. Där lämnade Johannes dem och återvände till Jerusalem. 14Men Barnabas och Paulus fortsatte från Perge till Antiochia i Pisidien13:14 Pamfylien och Pisidien var romerska provinser i nuvarande Turkiet..
När det sedan blev sabbat, gick de till synagogan och satte sig. 15Efter läsningen ur lagen och profeterna vände sig synagogföreståndarna till Paulus och Barnabas och sa: ”Bröder, om ni har något att säga som kan vara till uppmuntran för folket, så gör det!”
16Då reste sig Paulus, gav tecken till dem att vara tysta och sa: ”Israeliter och alla andra här som fruktar Gud, lyssna på mig!
17Vårt folk Israels Gud utvalde våra förfäder. Och han lät folket bli mycket stort när de bodde som främlingar i Egypten. Sedan ledde han dem ut därifrån på ett mäktigt sätt. 18Under fyrtio år hade Gud tålamod med dem i öknen 19och sedan utrotade han sju folk i Kanaan och gav deras land till israeliterna. 20Allt det här tog ungefär 450 år. Efter det gav han dem domare fram till profeten Samuels tid.
21Sedan bad folket om en kung och Gud gav dem Saul, Kishs son en man ur Benjamins stam. Han regerade i fyrtio år. 22Men Gud avsatte honom och lät David bli kung över dem istället. Om honom vittnade Gud: ’Jag har funnit David, Jishajs son en man efter mitt hjärta. Han kommer att göra min vilja.’13:22 Se 1 Sam 13:14. Citatets senare del skiljer sig något från texten i 1 Samuelsboken. 23Från hans ättlingar har Gud kallat en räddare för Israel, Jesus.
24Men innan Jesus trädde fram, förkunnade Johannes omvändelse och dop för hela Israels folk. 25När Johannes uppgift närmade sig sitt slut, sa han: ’Jag är inte den som ni tror att jag är. Han kommer efter mig och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.’13:25 Detta var en slavs uppgift.
26Lyssa nu, mina syskon, ni ättlingar till Abraham och alla andra här som fruktar Gud! Budskapet om denna räddning har sänts till er. 27Folket i Jerusalem och deras ledare insåg nämligen inte vem Jesus var. De dömde honom och fullbordade så vad som förutsagts genom profeterna som läses varje sabbat. 28Trots att de inte kunde hitta något giltigt skäl att avrätta honom, bad de Pilatus att döda honom. 29Och när de hade slutfört allt det som står skrivet om honom, tog de ner honom från korset och lade honom i en grav.
30Men Gud uppväckte honom från de döda 31och Jesus visade sig sedan under de följande dagarna för dem som hade följt med honom från Galileen till Jerusalem. Det är dessa som nu vittnar om det för Israels folk.
32Vi förkunnar evangeliet, löftet till förfäderna 33som Gud har fullföljt för oss genom att uppväcka Jesus från de döda, så som det står i den andra psalmen:
’Du är min Son. Idag har jag blivit din Far.’13:32,33 Ordagrant: jag har fött dig. Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7.
34För Gud hade låtit honom uppstå från de döda, så att han aldrig mer skulle behöva komma tillbaka till förgängelsen. Det förklarade han med orden:
’Jag ska ge er den trofasta nåd som jag gav David.’13:34 Se Jes 55:3.
35Och på ett annat ställe säger han:
’Du ska inte låta din Helige förmultna.’13:35 Se Ps 16:10.
36David hade tjänat Guds vilja på sin tid, dog och blev begravd vid sina fäder och hans kropp förmultnade. 37Men den som Gud uppväckte från de döda förmultnade inte.
38Mina syskon, jag vill att ni ska veta att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. 39Var och en som tror blir genom honom rättfärdig och fri från allt det som ni inte kunde bli fria från genom Moses lag. 40Se därför upp så att ni inte drabbas av det som sagts genom profeterna:
41’Se, ni föraktare.
Låt er förvånas och förgås.
Jag ska utföra en gärning under er tid,
något som ni inte kommer att tro
när man berättar det för er.13:41 Se Hab 1:5, enligt Septuaginta.’ ”
42När Paulus och Barnabas lämnade synagogan, bad folket dem att komma tillbaka nästa sabbat så att de kunde höra mer. 43När man bröt upp efter samlingen, passade många judar och gudfruktiga proselyter också på att göra sällskap med Paulus och Barnabas som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.
Paulus sprider budskapet om Jesus till andra än judarna
44På sabbaten en vecka senare kom nästan hela staden för att höra budskapet från Herren. 45Men när judarna såg allt folket, blev de avundsjuka och började förlöjliga det Paulus sa.
46Men Paulus och Barnabas svarade dem utan att tveka: ”Ni skulle vara de första som fick höra Guds ord förkunnas, men eftersom ni avvisar det och gör er själva ovärdiga det eviga livet, så vänder vi oss nu till andra folk. 47Det är också vad Herren har befallt oss:
’Jag har gjort dig till ett ljus för alla folk,
för att du ska vara till räddning för hela jorden.13:47 Se Jes 49:6.’ ”
48När de som var från andra folk hörde detta, blev de mycket glada och prisade Herrens ord och alla som var utsedda till evigt liv började tro. 49Sedan spreds budskapet om Herren i hela området.
50Men judarna hetsade upp de högt uppsatta gudfruktiga kvinnorna och de ledande männen i staden och satte igång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från området. 51Båda två skakade då dammet av sina fötter13:51 Att ”skaka dammet av fötterna” var ett sätt att visa att invånarna själva fick ta ansvar för vad de gjort. och fortsatte till Ikonion. 52Och lärjungarna fylldes av glädje och helig Ande.
