1 Hari 9 – HLGN & HOF

Ang Pulong Sang Dios

1 Hari 9:1-28

Nagpakita ang Dios kay Solomon

(2 Cro. 7:11-22)

1Natapos ni Solomon ang pagpatindog sang templo sang Ginoo kag sang iya palasyo, kag sang iban pa nga iya ginplano nga himuon. 2Dayon nagpakita liwat ang Ginoo sa iya pareho sang iya ginhimo sadto sa Gibeon. 3Nagsiling ang Ginoo sa iya, “Nabatian ko ang imo pangamuyo kag pangabay sa akon. Ining templo nga ginpatindog mo ginpili ko bilang lugar nga sa diin padunggan ako hasta san-o. Bantayan ko ini kag atipanon permi. 4Kag ikaw, kon magkabuhi ka nga masaligan kag matarong sa akon atubangan pareho sang imo amay nga si David, kag kon himuon mo ang tanan nga ginapahimo ko sa imo kag tumanon ang akon mga pagsulundan kag mga sugo, 5paharion ko sa Israel ang imo mga kaliwat hasta san-o. Ginpromisa ko ini sa imo amay nga si David sang ginsilingan ko siya, ‘Indi ka madulaan sang kaliwat nga magahari sa Israel.’ 6Pero kon magtalikod kamo ukon ang inyo mga kaliwat sa akon kag indi magtuman sang akon mga sugo kag mga pagsulundan nga ginhatag ko sa inyo, kag kon mag-alagad kamo kag magsimba sa iban nga mga dios, 7pahalinon ko kamo sa duta nga ginhatag ko sa inyo, kag sikwayon ko ining templo nga ginpili ko nga lugar nga sa diin padunggan ako. Dayon yagutaon kag kadlawan sang tanan nga tawo ang Israel. 8Kag bisan matahom kag bantog ining templo, gub-on ko ini. Makibot kag matingala gid ang tanan nga magaagi diri, kag magayaguta sila nga nagasiling, ‘Ngaa ginhimo ini sang Ginoo sa sini nga duta kag sa sini nga templo?’ 9Magasabat ang iban, ‘Tungod kay ginsikway nila ang Ginoo nga ila Dios nga nagpaguwa sang ila mga katigulangan sa Egipto, kag nag-alagad sila kag nagsimba sa iban nga mga dios. Amo ina nga ginpadal-an sila sang Ginoo sang sina nga mga kalalat-an.’ ”

Ang Iban pa nga Nahuman ni Solomon

(2 Cro. 8:1-18)

10Pagkatapos sang 20 ka tuig nga pagpatindog ni Solomon sang duha ka bilding—ang templo sang Ginoo kag ang palasyo, 11ginhatag niya ang 20 ka banwa sa Galilea kay Haring Hiram sang Tyre. Ginhimo niya ini tungod kay ginsuplayan siya ni Hiram sang tanan nga kahoy nga sedro kag sipres, kag sang bulawan nga iya ginkinahanglan. 12Pero sang nagkadto si Hiram sa Galilea halin sa Tyre sa pagtan-aw sang mga banwa nga ginhatag sa iya ni Solomon, wala siya malipay sini. 13Gani nagsiling siya kay Solomon, “Utod ko, ano nga klase sang mga banwa ining ginhatag mo sa akon?” Gintawag ni Hiram ato nga mga duta nga Cabul,9:13 Cabul: Posible ang buot silingon sini sa Hebreo, wala sing pulos. kag amo man gihapon ang tawag sini hasta subong. 14Nagpadala sadto si Hiram kay Solomon sing mga lima ka tonelada nga bulawan.

15Amo ini ang estorya parte sa pagtipon ni Haring Solomon sang mga tawo nga iya ginpilit nga mag-obra sa pagpatindog sang templo sang Ginoo kag sang iya palasyo, sa pagtampok sang manubo nga parte sang banwa,9:15 manubo nga parte sang banwa: sa Hebreo, Millo. Indi klaro ang buot silingon sini. sa pagpalig-on sang pader sang Jerusalem, kag sa pagpatindog liwat sang mga banwa sang Hazor, Megido, kag Gezer. 16(Ining Gezer ginsalakay kag gin-agaw sang Faraon nga hari sang Egipto. Ginsunog niya ini kag ginpamatay ang mga pumuluyo sini nga mga Canaanhon. Ginhatag niya ini nga banwa sa iya anak nga babayi bilang regalo sa iya kasal kay Solomon. 17Kag ginpatindog liwat ni Solomon ining Gezer.) Ginpatindog man ni Solomon ang idalom nga bahin sang Bet Horon, 18ang Baalat, ang Tamar9:18 Tamar: ukon, Tadmor. nga ara sa desierto nga sakop sang iya duta, 19kag ang tanan nga banwa nga bulutangan sang iya mga bodega, mga karwahe, kag mga kabayo. Ginpatindog niya ang tanan nga luyag niya patindugon sa Jerusalem, sa Lebanon, kag sa tanan nga duta nga sakop niya.

20-21May mga katawhan pa nga indi Israelinhon nga nabilin sa Israel. Sila amo ang mga kaliwat sang mga Amornon, Hithanon, Periznon, Hivhanon kag mga Jebusnon, nga wala malaglag sing bug-os sang mga Israelinhon sang pag-agaw nila sang duta sang Canaan. Ginhimo sila ni Solomon nga mga ulipon kag ginpilit nga mag-obra, kag nagpabilin sila nga ulipon hasta subong. 22Pero wala paghimua ni Solomon nga ulipon ang bisan sin-o nga Israelinhon. Sa baylo, ginhimo niya sila nga iya mga soldado, mga opisyal, mga pangulo sang mga soldado, mga kumander sang iya mga karwahe, kag mga manugkabayo. 23Ang 550 sa ila ginhimo ni Solomon nga mga opisyal nga nagadumala sang mga nagaobra sa iya mga proyekto.

24Sang matapos na ang palasyo nga ginpahimo ni Solomon para sa iya asawa nga anak sang hari sang Egipto,9:24 hari sang Egipto: sa Hebreo, Faraon. ginsaylo niya ang iya asawa didto halin sa Banwa ni David.9:24 Banwa ni David: Ini isa ka lugar nga parte sang Jerusalem. Tan-awa man sa 2 Sam. 5:7 kag 1 Har. 8:1. Pagkatapos ginpatampukan niya ang manubo nga parte sang banwa.9:24 manubo nga parte sang banwa: sa Hebreo, Millo. Indi klaro ang buot silingon sini.

25Tatlo ka beses kada tuig, nagahalad si Solomon sang mga halad nga ginasunog kag mga halad nga para sa maayo nga relasyon didto sa halaran nga iya ginpahimo para sa Ginoo. Nagasunog man siya sang insenso sa presensya sang Ginoo.

Gani natapos ni Solomon ang pagpatindog sang templo.

26Nagpahimo pa gid si Solomon sang mga barko sa Ezion Geber, malapit sa Elat9:26 Elat: ukon, Elot. nga sakop sang Edom, sa baybayon sang Mapula nga Dagat. 27Nagpadala si Hiram sang mga hanas nga mga marino sa pagpanakayon upod sa mga tinawo ni Solomon. 28Nagbiyahe sila sa Ofir; kag sang pagbalik nila may dala sila nga mga 15 ka tonelada nga bulawan, kag gindala nila ini kay Haring Solomon.

Hoffnung für Alle

1. Könige 9:1-28

Salomos Reichtum und seine Abkehr vom Gott Israels

(Kapitel 9–11)

Gott spricht mit Salomo

(2. Chronik 7,11‒22)

1Als Salomo den Tempel des Herrn und den Königspalast vollendet und alle seine Ziele erreicht hatte, 2da erschien ihm der Herr erneut, wie schon in Gibeon. 3Er sagte zu Salomo:

»Ich habe dein Flehen erhört. Diesen Tempel, den du gebaut hast, habe ich als einen heiligen Ort erwählt, an dem ich selbst für immer wohnen will9,3 Wörtlich: um meinen Namen dort niederzulegen. – So auch in Kapitel 14,21. Vgl. »Name Gottes« in den Sacherklärungen.. Mein Blick wird stets auf ihm ruhen, denn mein Herz hängt an ihm. 4Und du, Salomo, lebe wie dein Vater David, aufrichtig und ohne Falschheit! Befolge alles, was ich dir befohlen habe! Lebe nach meinen Geboten und achte auf meine Weisungen! 5Dann wird immer ein Nachkomme von David auf dem Thron Israels sitzen, so wie ich es deinem Vater versprochen habe. Ich selbst werde dein Königtum für alle Zeiten sichern.

6Doch wenn ihr oder eure Nachkommen mir den Rücken kehrt und meine Gebote und Weisungen nicht mehr befolgt, wenn ihr anderen Göttern nachlauft, sie anbetet und ihnen dient, 7dann werde ich euch aus diesem Land vertreiben, das ich euch gegeben habe. Israels Unglück wird sprichwörtlich sein. Alle Völker werden euch verspotten. Auch von dem Tempel, den ich jetzt zu einer heiligen Stätte erklärt habe, werde ich mich wieder abwenden. 8Nur ein Trümmerhaufen wird von ihm übrig bleiben.9,8 So nach einigen alten Übersetzungen. Der hebräische Text lautet: Dieses Haus wird hoch sein. Wer an ihm vorübergeht, wird verächtlich lachen und zugleich entsetzt sein über das, was er sieht. Erstaunt wird er fragen: ›Warum hat der Herr dieses Land und diesen Tempel so furchtbar zerstört?‹ 9Und man wird ihm antworten: ›Weil die Israeliten den Herrn, ihren Gott, verlassen haben. Er hat ihre Vorfahren aus Ägypten herausgeführt, und doch sind sie fremden Göttern nachgelaufen, haben sie angebetet und ihnen gedient. Darum hat der Herr nun dieses Unglück über sie hereinbrechen lassen.‹«

Salomos Handel mit Hiram von Tyrus

10-11Salomo hatte zwanzig Jahre lang am Tempel des Herrn und am Königspalast gebaut. König Hiram von Tyrus lieferte ihm das nötige Baumaterial: Zedern- und Zypressenholz und Gold, so viel er brauchte. Als die Bauarbeiten beendet waren, gab Salomo Hiram als Gegenleistung zwanzig Städte in Galiläa. 12König Hiram kam von Tyrus nach Galiläa, um sich die Städte anzusehen. Aber sie gefielen ihm nicht. 13Deshalb stellte er Salomo zur Rede: »Mein lieber Freund, was für Städte hast du mir da gegeben! Sie sind überhaupt nichts wert!« Darum heißt das Gebiet dieser zwanzig Städte heute noch »die Gegend Kabul«, das bedeutet »nichts wert«. 14Hiram hatte dem König von Israel immerhin über vier Tonnen Gold geliefert.

Salomos Amtsführung

(2. Chronik 8)

15Salomo setzte bei allen Bauarbeiten Fronarbeiter ein: beim Tempel, bei seinem Palast, beim Ausbau der Stadtmauer und der Verteidigungsanlagen Jerusalems. Sie mussten ihm die Städte Hazor, Megiddo und Geser ausbauen.

16Die Stadt Geser hatte der Pharao, König von Ägypten, auf einem seiner Feldzüge eingenommen, ihre Einwohner, die Kanaaniter, umgebracht und schließlich alles niedergebrannt. Das Gebiet hatte er seiner Tochter als Mitgift in die Ehe gegeben, als Salomo sie heiratete. 17Salomo baute die Stadt Geser nun wieder auf. Außerdem erweiterte er das untere Bet-Horon, 18Baalat und die Wüstenstadt Tamar.

19Salomos Fronarbeiter mussten Städte bauen, in denen Vorratshallen, Hallen für die Streitwagen und Pferdeställe untergebracht wurden. Alles, was Salomo bauen wollte, sei es in Jerusalem, im Libanon oder sonst irgendwo in seinem Reich, ließ er durch Fronarbeiter errichten. 20-21Sie waren keine Israeliten, sondern die Nachkommen der Amoriter, Hetiter, Perisiter, Hiwiter und Jebusiter, die früher das Land Israel bewohnt hatten. Bei der Eroberung des Landes hatten die Israeliten diese Völker nicht ganz vernichten können. Bis heute müssen ihre Nachkommen für Israel Fronarbeit leisten. 22Die Israeliten selbst aber blieben davon verschont. Sie dienten Salomo als Beamte und Soldaten, als seine Offiziere und Befehlshaber über die Streitwagen und Reitertruppen. 23Salomo setzte 550 Oberaufseher ein. Sie unterstanden den Bezirksverwaltern und sollten darauf achten, dass die Fronarbeiter auf Salomos Bauten gute Arbeit leisteten.

24Als die Tochter des Pharaos aus dem alten Stadtkern Jerusalems in den Palast gezogen war, den Salomo für sie errichtet hatte, begann der König mit dem Ausbau der Verteidigungsanlagen Jerusalems.

25Nachdem Salomo den Tempel vollendet hatte, brachte er auf dem Altar, den er für den Herrn gebaut hatte, dreimal im Jahr Brand- und Friedensopfer dar und verbrannte wohlriechenden Weihrauch.

26In Ezjon-Geber, einem Ort in der Nähe von Elat am Roten Meer, im Gebiet der Edomiter, baute Salomo eine Flotte auf. 27König Hiram von Tyrus stellte ihm erfahrene Seeleute zur Verfügung, die zusammen mit Salomos Männern 28nach Ofir segelten, um von dort Gold zu holen. Sie brachten Salomo fast 15 Tonnen Gold mit.