Nagbisita ang Rayna sang Sheba kay Haring Solomon
(2 Cro. 9:1-12)
1Sang mabatian sang rayna sang Sheba ang pagkabantog ni Solomon, nga nakahatag sang kadungganan sa Ginoo, nagkadto siya kay Solomon agod testingan ang iya kaalam paagi sa mabudlay nga mga pamangkot. 2Nag-abot siya sa Jerusalem nga may upod nga madamo nga mga tinawo, kag may dala siya nga mga kamelyo nga kargado sang mga regalo nga panakot, bulawan nga puwerte kadamo, kag malahalon nga mga bato. Pagkitaay nila ni Solomon, ginpamangkot niya siya sang tanan nga gusto niya nga ipamangkot. 3Ginsabat ni Solomon ang tanan niya nga pamangkot kag wala gid sing bisan ano nga butang nga indi niya mapaathag sa iya. 4Sang mapamatud-an sang rayna sang Sheba ang kaalam ni Solomon, kag sang makita niya ang katahom sang palasyo nga iya ginpatindog, 5daw indi siya makapati. Amo man sang makita niya ang pagkaon sa lamisa sang hari, ang pagdumala sang iya mga opisyal, ang pag-alagad sang iya mga suluguon nga may matahom nga mga uniporme, ang mga manugserbi sang iya ilimnon, kag ang mga halad nga ginasunog nga iya ginhalad sa templo sang Ginoo.
6Nagsiling siya sa hari, “Matuod gid man ang nabatian ko sa akon nasyon parte sa imo mga hinimuan kag kaalam. 7Wala ako nagpati sini hasta nga nagkadto ako diri kag nakita ko ini mismo. Ang matuod, wala gani sa katunga sang akon nabatian parte sa imo ang akon nakita. Ang imo kaalam kag manggad labaw pa sang sa akon nabatian. 8Daw ano ka suwerte sang imo mga tinawo! Daw ano ka suwerte sang imo mga opisyal nga nagaalagad sa imo kay permi nila mabatian ang imo kaalam. 9Dalayawon ang Ginoo nga imo Dios, nga nalipay sa imo kag nagbutang sa imo sa trono sang Israel. Tungod sa wala sing katapusan nga gugma sang Ginoo sa Israel, ginhimo niya ikaw nga hari agod magagahom ka nga may hustisya kag pagkamatarong.”
10Dayon ginhatagan niya si Haring Solomon sing mga lima ka tonelada nga bulawan, madamo nga mga panakot kag malahalon nga mga bato. Wala na gid sing may makatupong sa kadamuon sang panakot nga ginhatag sang rayna sang Sheba kay Haring Solomon.
11(Ang mga barko ni Hiram nagdala man kay Haring Solomon sang mga bulawan, madamo nga kahoy nga almug, kag malahalon nga mga bato, nga halin tanan sa Ofir. 12Gin-gamit sang hari ang mga kahoy nga almug nga hagdanan sa templo sang Ginoo kag sa palasyo, kag ang iban ginhimo nga mga arpa kag mga lira para sa mga musikero. Amo ato ang pinakamaayo nga mga kahoy nga almug nga gindala sa Israel; wala na subong sing may makita nga pareho sadto.10:12 Amo ato… pareho sadto: ukon, Wala na gid sing may makatupong sa kadamuon sang mga kahoy nga almug nga gindala sa Israel; indi na makita subong ang pareho sina kadamo.)
13Ginhatag ni Haring Solomon sa rayna sang Sheba ang bisan ano nga ginpangayo niya, wala labot sang mga regalo nga ginhatag ni Solomon sa iya. Dayon nagpauli ang rayna sa iya lugar upod sang iya mga tinawo.
Ang Manggad ni Solomon
(2 Cro. 9:13-28)
14Kada tuig nagabaton si Solomon sing mga 23 ka tonelada nga bulawan, 15wala labot sa mga buhis nga halin sa mga negosyante, sa tanan nga hari sang Arabia, kag sa mga gobernador sang Israel.
16Nagpahimo si Haring Solomon sang 200 ka dalagko nga mga taming nga ang kada taming nahaklapan sing mga pito10:16 pito: ukon, tatlo kag tunga. ka kilo nga bulawan. 17Nagpahimo man siya sang 300 ka magagmay nga mga taming nga ang kada taming nahaklapan sing mga duha ka kilo nga bulawan. Ginpabutang niya ini tanan didto sa bahin sang palasyo nga ginatawag Kagulangan sang Lebanon.
18Nagpahimo man ang hari sang isa ka dako nga trono nga halin sa mga bangkil sang mga elepante, kag ginhaklapan ini sang puro nga bulawan. 19May anom ka halintang ang trono, kag tipulon ang likod sini. Sa kada kilid sang halambuyan sini may ara nga estatwa sang leon nga nagatindog. 20Kag may ara man nga estatwa sang leon sa kada kilid sang halintang. Dose tanan ka estatwa sang leon sa anom ka halintang. Wala sing may makapareho sini nga trono sa bisan diin nga ginharian. 21Ang tanan nga ilimnan ni Haring Solomon puro bulawan, kag ang tanan nga kagamitan sa bahin sang palasyo nga ginatawag Kagulangan sang Lebanon puro man bulawan. Wala ini ginhimo sa pilak kay gamay lang ang bili sang pilak sang panahon ni Solomon. 22May mga barko man si Solomon nga pangnegosyo10:22 mga barko… pangnegosyo: sa Hebreo, mga barko sang Tarshish. nga nagabiyahe upod sa mga barko ni Hiram. Ini nga mga barko nagapauli isa ka bes sa kada tatlo ka tuig, nga may dala nga mga bulawan, pilak, bangkil sang elepante, kag dalagko kag magagmay nga klase sang mga amo.
23Wala sing bisan sin-o nga hari sa kalibutan nga makatupong sa kaalam kag sa manggad ni Haring Solomon. 24Ang mga tawo sa tanan nga nasyon nagatinguha nga makita si Solomon agod makapamati sila sa kaalam nga ginhatag sang Dios sa iya. 25Kada tuig, ang kada isa nga nagabisita sa iya may dala nga mga regalo—mga butang nga hinimo halin sa pilak kag bulawan, mga bayo, mga armas, mga panakot, mga kabayo, kag mga mula.10:25 mula: sa English, mule. Ini nga sapat kaanggid sa kabayo.
26Nakatipon si Solomon sang 1,400 ka karwahe kag 12,000 ka kabayo. Ginbutang niya ang iban sini sa mga banwa nga bulutangan sang iya mga karwahe, kag ang iban didto sa iya sa Jerusalem. 27Sang panahon nga siya ang hari, ang pilak sa Jerusalem daw pareho lang ka ordinaryo sa mga bato, kag ang kahoy nga sedro daw pareho kabugana sa ordinaryo nga mga kahoy nga sikomoro sa mga bulobukid sa nakatundan.10:27 mga bulobukid sa nakatundan: sa Hebreo, Shefela. 28Ang mga kabayo ni Solomon naghalin pa sa Egipto10:28 Egipto: ukon, Muzur, nga isa ka lugar nga malapit sa Cilicia. kag sa Cilicia.10:28 Cilicia: sa Hebreo, Kue. Ginbakal ini sa Cilicia sang iya mga manugbakal sa husto nga bili. 29Sadto nga tion ang bili sang karwahe nga halin sa Egipto 600 ka bilog nga pilak, kag ang kabayo 150 ka bilog nga pilak. Ginbaligya man ini sang mga tinawo ni Solomon sa tanan nga hari sang mga Hithanon kag sang mga Arameanhon.10:29 Arameanhon: ukon, Syrianhon.
Drottningen av Saba på besök
(2 Krön 9:1-12)
1När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. 2Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. 3Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. 4När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, 5rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.
6Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! 7Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. 8Lyckliga är dina män10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas. och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! 9Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”
10Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.
11När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag. och ädelstenar. 12Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.
13Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.
Salomos oerhörda rikedom
(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)
14Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat., 15förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden. 17och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16. guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.
18Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.
21Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.
22Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker..
23Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.
26Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.
