Thimo 28 – GKY & BPH

Holy Bible in Gĩkũyũ

Thimo 28:1-28

128:1 2Ath 7:7; Alaw 26:17Andũ arĩa aaganu moraga o na gũtarĩ mũndũ ũramathingata,

no arĩa athingu momagĩrĩria ta mũrũũthi.

2Bũrũri ũngĩĩhia, nĩũgĩaga na aathani aingĩ,

no mũndũ ũrĩ na ũtaũku na akagĩa na ũmenyo nĩatũmaga bũrũri ũkindĩrie.

3Mwathani ũrĩa ũhatagĩrĩria andũ arĩa athĩĩni

ahaana ta mbura ya rũhuho ĩrĩa ĩtatigagia irio.

4Andũ arĩa matirikaga watho magaathagĩrĩria andũ arĩa aaganu,

no arĩa marũmagia watho magianaga nao.

5Andũ arĩa ooru matiiguaga maũndũ ma kĩhooto,

no arĩa marongoragia Jehova nĩmataũkagĩrwo nĩ mo biũ.

628:6 Thim 19:1Nĩ kaba mũndũ mũthĩĩni ũrĩa ũthiiaga na mĩthiĩre ĩtarĩ ũcuuke,

gũkĩra gĩtonga gĩthiiaga na mĩthiĩre mĩogomu.

728:7 Thim 23:19-21Mũndũ ũrĩa ũrũmagia watho nĩ mwana ũrĩ na gũkũũrana,

no mwana ũrĩa ũthiiaga na thiritũ ya arĩa akoroku aconorithagia ithe.

828:8 Thaam 18:21; Luk 14:12-14Mũndũ ũrĩa ũingĩhagia ũtonga wake na ũndũ wa gũkombithia mbeeca na gwĩtia uumithio mũkĩru

aũigagĩra mũndũ ũngĩ, ũrĩa ũkaiguĩra athĩĩni tha.

928:9 Thab 109:7; Isa 1:3Mũndũ ũrĩa ũregaga kũigua watho,

o na mahooya make nĩ kĩndũ kĩrĩ magigi.

1028:10 Thim 26:27Mũndũ ũrĩa ũngĩhĩtithia andũ arĩa arũngĩrĩru nĩguo magere njĩra ya ũũru,

akaagũa mũtego-inĩ wake we mwene,

no ũrĩa ũtarĩ ũcuuke, wega nĩguo ũgaatuĩka igai rĩake.

11Mũndũ mũtongu no eyone taarĩ mũũgĩ maitho-inĩ make,

no mũndũ mũthĩĩni ũrĩa ũũĩ gũkũũrana maũndũ amuonaga o ũrĩa atariĩ.

1228:12 2Ath 11:20; Thim 29:2Hĩndĩ ĩrĩa arĩa athingu maatoorania, nĩkũgĩaga na ndũhiũ nene;

no rĩrĩa arĩa aaganu maatũũgĩra, andũ nĩ kwĩhitha mehithaga.

1328:13 Thab 32:1-5; 2Sam 12:13Mũndũ ũrĩa ũhithaga mehia make ndagaacagĩra,

no ũrĩa ũmoimbũraga na agatigana namo nĩaiguagĩrwo tha.

14Kũrathimwo nĩ mũndũ ũrĩa wĩtigagĩra Jehova hĩndĩ ciothe,

no ũrĩa ũmagia ngoro yake nĩkũgũa agũũaga thĩĩna-inĩ.

15Mũndũ mwaganu agĩatha andũ matarĩ na ũhoti,

nĩ ta mũrũũthi ũkũrarama, kana nduba ĩgũticũka.

16Mũnene ũtarĩ na ũtaũku nĩahinyagĩrĩria andũ mũno,

no mũndũ ũrĩa ũthũire uumithio ũtagĩrĩire

nĩagakenera matukũ maingĩ ma muoyo wake.

1728:17 1Sam 30:17; Jer 41:15Mũndũ mũritũhĩre nĩ thakame ya mũndũ ooragĩte,

egũtũũra ehithaga nginya gũkua gwake;

mũndũ o na ũrĩkũ ndakanamũteithĩrĩrie.

1828:18 Thim 10:9Mũndũ ũrĩa mĩthiĩre yake ĩtarĩ ũcuuke aikaraga arĩ mũgitĩre,

no mũndũ ũrĩa ũthiiaga na njĩra cia waganu akaagũa o rĩmwe, hubu!

1928:19 Thim 12:11Mũndũ ũrĩa ũrĩmaga mũgũnda wake arĩĩkoragwo na irio nyingĩ,

no ũrĩa ũhanyũkanagia na maũndũ hatarĩ arĩhũũnaga o thĩĩna.

2028:20 Thim 28:22Mũndũ mwĩhokeku arĩrathimagwo mũno,

no ũrĩa wĩriragĩria kũhiũha gũtonga ndakaaga kũherithio.

2128:21 Thim 18:5; Ezek 13:19Gũtĩĩra mũndũ maũthĩ ti wega:

no mũndũ no eke ũũru nĩ ũndũ wa kenyũ ka irio.

22Mũndũ mũkarĩ nĩeriragĩria mũno gũtonga,

na ndooĩ atĩ etereirwo nĩ ũthĩĩni.

2328:23 Thim 27:5-6Mũndũ ũrĩa ũrũithagia ũngĩ nĩagatuĩka wa kwendwo nĩwe thuutha-inĩ,

gũkĩra mũndũ wa rũrĩmĩ rwa kwĩyendithĩrĩria.

2428:24 Thim 18:9Mũndũ ũrĩa ũtunyaga ithe kana nyina kĩndũ kĩao,

agacooka akoiga atĩrĩ, “Ti ũũru ndeka,”

ũcio marĩ rũmwe na ũrĩa wanangaga.

2528:25 Thim 29:25Mũndũ mũkoroku aarahũraga ngarari,

no mũndũ wĩhokete Jehova nĩakagaacĩra.

2628:26 Thab 4:5; 1Akor 3:18Mũndũ ũrĩa wĩĩhokaga we mwene nĩ mũndũ mũkĩĩgu,

no ũrĩa ũthiiaga na njĩra cia ũũgĩ aikaraga arĩ mũgitĩre.

2728:27 Gũcook 24:19; Thab 109:17Mũndũ ũrĩa ũheaga athĩĩni ndarĩ kĩndũ akaaga,

no mũndũ ũrĩa ũmahingagĩra maitho nĩarĩĩrumagwo kaingĩ.

2828:28 Ayub 20:19Rĩrĩa andũ arĩa aaganu maatuĩka a gwathana, andũ nĩ kwĩhitha mehithaga;

no rĩrĩa arĩa aaganu mathira, arĩa athingu nĩmatheeremaga.

Bibelen på hverdagsdansk

Ordsprogenes Bog 28:1-28

1Den, som har dårlig samvittighed, flygter,

selv når ingen er efter ham,

men den, hvis samvittighed er god,

holder stand som en løve.

2Når et folk er i oprør, holder en leder ikke længe,

men en klog og dygtig regent skaber ro og tryghed.

3En ubehøvlet tyran, der undertrykker de svage,

er som en haglbyge, der slår kornet ned.

4Den, der ignorerer loven, støtter ondskaben,

den, der holder fast ved loven, bekæmper det onde.

5De onde forstår ikke, hvad retfærdighed er,

men det gør de, der ønsker at gøre Guds vilje.

6Det er bedre at være ærlig og fattig

end at være rig og uhæderlig.

7En fornuftig søn adlyder loven,

men den, der føjter om med dårlige venner,

er en vanære for sin far.

8Den, som bliver rig ved at udnytte andre og kræve høje renter,

mister sin rigdom til den, som er barmhjertig mod de hjælpeløse.

9Når et menneske ignorerer Guds lov,

er selv hans bønner en afskyelighed.

10Den, der forleder andre til synd, falder i sin egen fælde,

men de retsindige skal få en rig belønning.

11En, der er rig, tror, han ved alt,

men en fattig med sund fornuft ved bedre.

12Når retfærdigheden sejrer, er der grund til fest,

men når ondskaben hersker, søger folk i skjul.

13Den, der dækker over sine fejl, får aldrig fremgang,

den, der erkender dem og lover bedring, får en ny chance.

14Velsignet er den, som har ærefrygt for Gud,

den, som kun tror på sig selv, ender i store problemer.

15Farlig som en brølende løve eller en sulten bjørn

er en ondsindet hersker for det folk, han regerer.

16En regent, der undertrykker sit folk, er en tåbe.

En god leder udnytter ikke sin magt til egen fordel.

17Den, der har mord på samvittigheden, er altid på flugt,

lad være med at dække over ham.

18Den retsindige bliver reddet,

den uærlige går sin undergang i møde.

19Den, der passer sit arbejde, har nok at spise,

den, der drømmer tiden bort, må sulte.

20Den, der er ærlig og trofast, bliver rigt belønnet,

den, der uærligt bliver rig, undgår ikke straf.

21Partiskhed i retten er altid af det onde,

og nogle kan bestikkes bare med et stykke brød.

22Den griske har kun øje for at vinde sig rigdom,

han ser ikke, at det er fattigdom, der venter ham.

23I sidste ende er en ærlig irettesættelse bedre

end altid at høre på smigrende ord.

24Den, der stjæler fra sine forældre,

er ikke bedre end en simpel røver.

25Selviskhed fører til skænderier,

tillid til Herren fører til fremgang.

26Den, der kun stoler på sig selv, er en tåbe,

den, der vandrer i visdom, er tryg.

27Den, der giver til mennesker i nød, vil altid selv have nok,

den, der lukker øjnene for nøden, bliver foragtet.

28Når et ondt menneske regerer, søger folk i dækning,

når den onde styrtes, blomstrer retfærdigheden.