Ezara 1 – GKY & NUB

Holy Bible in Gĩkũyũ

Ezara 1:1-11

Kurusu Gũteithia arĩa Maatahĩtwo Gũcooka

11:1 Jer 25:11-12; Zek 1:12-16Na rĩrĩ, mwaka-inĩ wa mbere wa Kurusu mũthamaki wa Perisia, nĩguo kiugo kĩa Jehova kĩrĩa kĩarĩtio nĩ Jeremia kĩhiinge-rĩ, Jehova akĩarahũra ngoro ya Kurusu mũthamaki wa Perisia aanĩrĩrithie kũrĩa guothe aathamakaga, na andĩke atĩrĩ:

21:2 Isa 44:28; Hag 1:2“Kurusu, mũthamaki wa Perisia ekuuga ũũ:

“ ‘Jehova, Ngai wa igũrũ, nĩaheete mothamaki mothe ma thĩ,1:2 Wathani wa Mũthamaki Kurusu watambũrũkĩte kuuma India nginya Misiri. na nĩanyamũrĩte ndĩmwakĩre hekarũ kũu Jerusalemu bũrũri wa Juda. 3Mũndũ wake o na ũrĩkũ ũrĩ thĩinĩ wanyu, Ngai wake aroikara hamwe nake, nĩambate athiĩ Jerusalemu kũu Juda, na aake hekarũ ya Jehova, Ngai wa Isiraeli, o we Ngai ũcio ũrĩ kũu Jerusalemu. 41:4 Thaam 3:22; Ndar 15:3; Kũg 21:24Na rĩrĩ, andũ a kũndũ o guothe kũrĩa matigari mangĩkorwo marĩ, nĩ mamũhe betha na thahabu, na indo na mahiũ, na mĩhothi ya kwĩyendera nĩ ũndũ wa hekarũ ya Ngai ĩrĩa ĩrĩ kũu Jerusalemu.’ ”

51:5 Ezar 4:1; Afil 2:13Hĩndĩ ĩyo atongoria a nyũmba ya Juda na ya Benjamini, na athĩnjĩri-Ngai na Alawii, arĩa othe Ngai aarahũrire ngoro ciao, makĩĩhaarĩria gũthiĩ magaake nyũmba ya Jehova kũu Jerusalemu.1:5 Rũgendo rwa gũthiĩ Jerusalemu na ngamĩĩra rwarĩ rwa mĩeri ta ĩĩrĩ kana ĩtatũ, na rwarĩ rwa kilomita 900 nginya 1,000. 6Andũ othe a matũũra mao makĩmateithĩrĩria na indo cia betha na cia thahabu, na indo ingĩ na mahiũ, na iheo cia goro, makĩria ya mĩhothi ĩrĩa yarutĩtwo ya kwĩyendera. 71:7 2Ath 24:13; Ezar 5:14Ningĩ Mũthamaki Kurusu akĩruta indo iria ciarĩ cia hekarũ ya Jehova, iria ciatahĩtwo nĩ Nebukadinezaru kuuma Jerusalemu ikaigwo thĩinĩ wa hekarũ ya ngai yake. 81:8 1Maũ 3:18Kurusu mũthamaki wa Perisia nĩatũmire Mithiredathu ũrĩa mũigi wa kĩgĩĩna arehe indo icio, agĩcitarĩra Sheshibazaru mũnene wa Juda.

9Indo icio ciatariĩ ta ũũ:

thaani nene cia thahabu ciarĩ 30

thaani nene cia betha ciarĩ 1,000

ngĩo cia betha ciarĩ 29

10mbakũri cia thahabu ciarĩ 30

mbakũri ihaanaine cia betha ciarĩ 410

na indo ingĩ ciarĩ 1,000.

11Indo icio ciothe cia thahabu na betha ciarĩ 5,400. Sheshibazaru akĩrehe indo icio ciothe hĩndĩ ĩrĩa andũ arĩa maatahĩtwo maacookaga Jerusalemu kuuma Babuloni.

Swedish Contemporary Bible

Esra 1:1-11

Serubbabels grupp och byggandet av templet

(1:1—6:22)

Den första gruppen av återvändande

(1:1—2:70)

Kung Kyros låter folket återvända

(2 Krön 36:22-23)

1Under den persiske kungen Kyros första regeringsår ingav Herren Kyros tanken att sända ut en förordning som skulle förkunnas över hela hans rike både skriftligt och muntligt, detta för att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas:

2”Så säger Kyros, kung av Persien:

Herren, himlens Gud, har gett mig alla jordens riken, och han har befallt mig att bygga ett tempel åt honom i Jerusalem i Juda. 3Vem det än är bland er som tillhör hans folk – må hans Gud vara med honom – ska han nu bege sig till Jerusalem i Juda och bygga Herrens, Israels Guds, hus, som är i Jerusalem. 4Alla som finns kvar ska få hjälp av invånarna på de platser där de bor. De ska få silver och guld, gods och boskap och frivilliga gåvor till Guds hus i Jerusalem.’ ”

Återvändandet ur exilen med Sheshbassar

5Överhuvudena för Juda och Benjamin och prästerna och leviterna, alla, vilkas sinnen Gud hade påverkat, förberedde sig nu för att ge sig iväg och bygga Herrens hus i Jerusalem. 6Alla deras grannar bistod dem med föremål av silver, med guld, gods och boskap och dyrbara gåvor, utöver frivilliga gåvor.

7Kung Kyros lät också hämta de föremål från Herrens hus som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem och ställt i sina egna gudars tempel. 8Kung Kyros av Persien överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som redovisade dem för Sheshbassar, fursten av Juda.

9Antalet var:

30 kärl av guld,

1 000 av silver,

29 offerkärl1:9 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.,

1030 guldskålar,

410 andra skålar av silver

och 1 000 andra kärl.

11Totalt var det 5 400 guld- och silverföremål. Sheshbassar tog allt detta med sig när de deporterade kom från Babylonien till Jerusalem.