Nueva Versión Internacional (Castilian)

Salmos 69

Al director musical. Sígase la tonada de «Los lirios». De David.

1Sálvame, Dios mío,
    que las aguas ya me llegan al cuello.
Me estoy hundiendo en una ciénaga profunda,
    y no tengo dónde apoyar el pie.
Estoy en medio de profundas aguas,
    y me arrastra la corriente.
Cansado estoy de pedir ayuda;
    tengo reseca la garganta.
Mis ojos languidecen,
    esperando la ayuda de mi Dios.
Más que los cabellos de mi cabeza
    son los que me odian sin motivo;
muchos son sin motivo los enemigos
    que se han propuesto destruirme.
    ¿Cómo voy a devolver lo que no he robado?

Oh Dios, tú sabes lo insensato que he sido;
    no te puedo esconder mis transgresiones.
Señor Soberano, Todopoderoso,
    que no sean avergonzados por mi culpa
    los que en ti esperan;
oh Dios de Israel,
    que no sean humillados por mi culpa
    los que te buscan.
Por ti yo he sufrido insultos;
    mi rostro se ha cubierto de ignominia.
Soy como un extraño para mis hermanos;
    soy un extranjero para los hijos de mi madre.
El celo por tu casa me consume;
    sobre mí han recaído
    los insultos de tus detractores.
10 Cuando lloro y ayuno,
    tengo que soportar sus ofensas;
11 cuando me visto de luto,
    soy objeto de burlas.
12 Los que se sientan a la puerta murmuran contra mí;
    los borrachos me dedican parodias.

13 Pero yo, Señor, te imploro
    en el tiempo de tu buena voluntad.
Por tu gran amor, oh Dios, respóndeme;
    por tu fidelidad, sálvame.
14 Sácame del fango;
    no permitas que me hunda.
Líbrame de los que me odian,
    y de las aguas profundas.
15 No dejes que me arrastre la corriente;
    no permitas que me trague el abismo,
    ni que el foso cierre sus fauces sobre mí.
16 Respóndeme, Señor, por tu bondad y tu amor;
    por tu gran compasión, vuélvete a mí.
17 No escondas tu rostro de este siervo tuyo;
    respóndeme pronto, que estoy angustiado.
18 Ven a mi lado, y rescátame;
    redímeme, a causa de mis enemigos.

19 Tú bien sabes cómo me insultan,
    me avergüenzan y denigran;
    sabes quiénes son mis adversarios.
20 Los insultos me han destrozado el corazón;
    para mí ya no hay remedio.
Busqué compasión, y no la hubo;
    busqué consuelo, y no lo hallé.
21 En mi comida pusieron hiel;
    para calmar mi sed me dieron vinagre.

22 Que se conviertan en trampa sus banquetes,
    y su prosperidad en lazo.
23 Que se les nublen los ojos, para que no vean;
    y que sus fuerzas flaqueen para siempre.
24 Descarga tu furia sobre ellos;
    que tu ardiente ira los alcance.
25 Quédense desiertos sus campamentos,
    y deshabitadas sus tiendas de campaña.
26 Pues al que has afligido lo persiguen,
    y se burlan del dolor del que has herido.
27 Añade a sus pecados más pecados;
    no los hagas partícipes de tu salvación.
28 Que sean borrados del libro de la vida;
    que no queden inscritos con los justos.

29 Y a mí, que estoy pobre y dolorido,
    que me proteja, oh Dios, tu salvación.
30 Con cánticos alabaré el nombre de Dios;
    con acción de gracias lo exaltaré.
31 Esa ofrenda agradará más al Señor
    que la de un toro o un novillo
    con sus cuernos y pezuñas.
32 Los pobres verán esto y se alegrarán;
    ¡animaos vosotros, los que buscáis a Dios!
33 Porque el Señor oye a los necesitados,
    y no desdeña a su pueblo cautivo.

34 Que lo alaben los cielos y la tierra,
    los mares y todo lo que se mueve en ellos,
35 porque Dios salvará a Sión
    y reconstruirá las ciudades de Judá.
Allí se establecerá el pueblo
    y tomará posesión de la tierra.
36 La heredarán los hijos de sus siervos;
    la habitarán los que aman al Señor.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 69

Psalm 69

Den lidandes bön

1För körledaren, enligt Shoshannim[a]. Av David.

2Rädda mig, Gud,

för vattnet står mig upp till halsen!

3Djupare och djupare sjunker jag i dyn,

jag saknar fotfäste.

Jag har kommit ut på djupt vatten,

floden sveper över mig.

4Jag har ropat mig trött,

min strupe är hes.

Mina ögon är matta

och ser med väntan på dig, min Gud.

5De som har hatat mig utan anledning

är flera än hårstråna på mitt huvud.

Det är många som vill förgöra mig

och som utan orsak är mina fiender,

Jag måste ersätta vad jag inte har stulit.

6Du känner min dumhet, Gud,

min skuld är inte gömd för dig.

7Låt dem som hoppas på dig inte komma på skam för min skull,

härskarornas Herre,

låt inte dem som söker dig hamna i vanära för min skull,

du Israels Gud.

8Det är för din skull som jag hånas

och mitt ansikte täcks av skam.

9Jag har blivit främmande för mina egna bröder,

en främling för min mors söner.

10Min iver för ditt tempel förtär mig,

och dina förolämpares förolämpningar har fallit över mig.

11När jag sörjer och fastar

hånar man mig.

12När jag klär mig i sorgkläder

blir jag en visa för dem.

13De som sitter i porten sladdrar om mig,

och i dryckesvisorna sjunger man om mig.

14Men jag ber till dig, Herre, vid rätt tid.

Svara mig, Gud, i din stora nåd,

i din frälsnings trofasthet.

15Rädda mig ur detta träsk!

Låt mig inte sjunka!

Rädda mig från dem som hatar mig

och från de djupa vattnen.

16Låt inte vattenmassorna begrava mig

eller djupet uppsluka mig.

Låt inte avgrunden sluta sitt gap över mig.

17Herre, svara mig i din godhet och nåd,

vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.

18Göm dig inte för mig, din tjänare,

för jag är i nöd.

Skynda dig att svara!

19Kom nära mig och befria mig,

friköp mig från mina fiender!

20Du vet hur jag hånas, förolämpas och vanäras.

Du ser alla mina ovänner.

21Deras förakt har krossat mitt hjärta,

och jag är sjuk.

Jag sökte medlidande

men fann inget,

någon som kunde trösta mig

men hittade ingen.

22De blandade gift i min mat

och gav mig ättika att dricka i min törst.

23Låt deras bord framför dem bli en snara

och deras frid[b] en fälla.

24Låt deras ögon drabbas av mörker, så att de inte ser,

och deras höfter alltid vackla.

25Häll ut din vrede över dem!

Låt dem känna din vredes glöd,

26och låt deras hem stå öde

och ingen mer bo i deras tält.

27De förföljer den som du har slagit

och pratar om plågan hos den du har sårat.

28Ställ dem till svars för synd efter synd,

låt dem inte få del av din rättfärdighet.

29Utplåna dem från de levandes bok!

Låt dem inte finnas upptecknade bland de rättfärdiga.

30Jag är i nöd och ångest,

Gud, låt din räddning bli min tillflykt.

31Då ska jag prisa Guds namn med sång,

ära honom med tacksägelse.

32Det behagar Herren mer än en tjur

eller en oxe med horn och klövar.

33De förtryckta ska se det och glädja sig,

ni som söker Gud ska få nytt mod,

34för Herren hör de fattiga

och föraktar inte sina fångna.

35Låt himlen och jorden prisa honom,

haven och allt som rör sig i dem!

36Gud ska rädda Sion

och bygga upp Juda städer igen,

de ska bo där och ta det i besittning.

37Hans tjänares barn ska ärva det,

och alla som älskar hans namn ska bo där.

Notas al pie

  1. 69:1 enligt Shoshannim kan betyda ungefär till/enligt Liljorna(s melodi), men det kan också vara ett namn, möjligen Susa.
  2. 69:23 Grundtextens innebörd är osäker.