Salmo 105 – CST & NUB

Nueva Versión Internacional (Castilian)

Salmo 105:1-45

Salmo 105

105:1-151Cr 16:8-22

1Dad gracias al Señor, invocad su nombre;

dad a conocer sus obras entre las naciones.

2Cantadle, entonadle salmos;

hablad de todas sus maravillas.

3Sentíos orgullosos de su santo nombre;

alégrese el corazón de los que buscan al Señor.

4Recurrid al Señor y a su fuerza;

buscad siempre su rostro.

5Recordad las maravillas que ha realizado,

sus señales, y los decretos que ha emitido.

6¡Vosotros, descendientes de Abraham su siervo!

¡Vosotros, hijos de Jacob, elegidos suyos!

7Él es el Señor, nuestro Dios;

en toda la tierra están sus decretos.

8Él siempre tiene presente su pacto,

la palabra que ordenó para mil generaciones.

9Es el pacto que hizo con Abraham,

el juramento que le hizo a Isaac.

10Se lo confirmó a Jacob como un decreto,

a Israel como un pacto eterno,

11cuando dijo: «Te daré la tierra de Canaán

como la herencia que te toca».

12Aun cuando eran pocos en número,

unos cuantos extranjeros en la tierra

13que andaban siempre de nación en nación

y de reino en reino,

14a nadie permitió que los oprimiera,

sino que por ellos reprendió a los reyes:

15«No toquéis a mis ungidos;

no hagáis daño a mis profetas».

16Dios provocó hambre en la tierra

y destruyó todos sus trigales.105:16 todos sus trigales. Lit. todo bastón de pan.

17Pero envió delante de ellos a un hombre:

a José, vendido como esclavo.

18Le sujetaron los pies con grilletes,

entre hierros le aprisionaron el cuello,

19hasta que se cumplió lo que él predijo

y la palabra del Señor probó que él era veraz.

20El rey ordenó ponerlo en libertad,

el gobernante de los pueblos lo dejó libre.

21Le dio autoridad sobre toda su casa

y lo puso a cargo de cuanto poseía,

22con pleno poder para instruir105:22 instruir (LXX, Siríaca y Vulgata); atar (TM). a sus príncipes

e impartir sabiduría a sus ancianos.

23Entonces Israel vino a Egipto;

Jacob fue extranjero en el país de Cam.

24El Señor hizo que su pueblo se multiplicara;

lo hizo más numeroso que sus adversarios,

25a quienes trastornó para que odiaran a su pueblo

y se confabularan contra sus siervos.

26Envió a su siervo Moisés,

y a Aarón, a quien había escogido,

27y estos hicieron señales milagrosas entre ellos,

¡maravillas en el país de Cam!

28Envió tinieblas, y la tierra se oscureció,

pero ellos no atendieron105:28 no atendieron (véanse LXX y Siríaca); no se opusieron (TM). a sus palabras.

29Convirtió en sangre sus aguas

y causó la muerte de sus peces.

30Todo Egipto105:30 Todo Egipto. Lit. La tierra de ellos. se infestó de ranas,

¡hasta las habitaciones de sus reyes!

31Habló Dios, e invadieron todo el país

enjambres de moscas y mosquitos.

32Convirtió la lluvia en granizo,

y lanzó relámpagos sobre su tierra;

33derribó sus vides y sus higueras,

y en todo el país hizo astillas los árboles.

34Dio una orden, y llegaron las langostas,

¡infinidad de saltamontes!

35Arrasaron toda la vegetación del país,

devoraron los frutos de sus campos.

36Hirió de muerte a todos los primogénitos del país,

a las primicias de sus descendientes.

37Sacó a los israelitas cargados de oro y plata,

y no hubo entre sus tribus nadie que tropezara.

38Los egipcios se alegraron de su partida,

pues el miedo a los israelitas los dominaba.

39El Señor les dio sombra con una nube,

y con fuego los alumbró de noche.

40Pidió el pueblo comida, y les envió codornices;

los sació con pan del cielo.

41Abrió la roca, y brotó agua

que corrió por el desierto como un río.

42Ciertamente Dios se acordó de su santa promesa,

la que hizo a su siervo Abraham.

43Sacó a su pueblo, a sus escogidos,

en medio de gran alegría y de gritos jubilosos.

44Les entregó las tierras que poseían las naciones;

heredaron el fruto del trabajo de otros pueblos

45para que ellos observaran sus preceptos

y pusieran en práctica sus leyes.

¡Aleluya! ¡Alabado sea el Señor!

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 105:1-45

Psalm 105

Herren har varit trofast

(1 Krön 16:8-22)

1Prisa Herren, åkalla honom.

Gör hans verk kända för alla folk.

2Sjung och spela till hans ära,

berätta om alla hans under!

3Lovprisa hans heliga namn,

låt dem som söker Herren få en innerlig glädje!

4Vänd er till Herren och hans kraft,

sök honom ständigt.

5Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort,

hans under och den dom som han uttalat,

6ni som är ättlingar till hans tjänare Abraham,

till Jakob, hans utvalde.

7Han är Herren, vår Gud.

Över hela jorden sträcker sig hans domar.

8Han minns för evigt sitt förbund,

sina befallningar för tusen generationer,

9det förbund som han slöt med Abraham,

och sin ed till Isak.

10Han bekräftade det till Jakob som en stadga,

till Israel som ett evigt förbund.

11Han sa: ”Jag ska ge dig Kanaans land

till arv och egendom.”

12Fastän de var få till antalet,

en liten skara främlingar,

13och vandrade från folk till folk,

från rike till rike,

14lät han ingen förtrycka dem,

och han straffade kungar för deras skull.

15”Rör inte mina smorda,

skada inte mina profeter!”

16Han sände hungersnöd över landet

och förstörde deras matförråd.

17Men han hade före dem sänt en man, Josef,

som såldes som slav.

18Bojor sattes på hans fötter

och en järnring runt hans hals,

19tills den dag hans ord gick i uppfyllelse,

och Herrens ord gav honom rätt.

20Då lät kungen släppa honom fri,

folkens kung befriade honom.

21Kungen gjorde honom till herre över sitt hus,

till härskare över hela sin egendom,

22för att leda hans furstar som han ville

och lära hans äldste vishet.

23Israel kom till Egypten,

Jakob blev gäst i Hams land.

24Han gjorde sitt folk mycket fruktsamt,

han gjorde dem mer talrika än deras fiender.

25Han vände egypterna till att hata hans folk,

till konspiration mot hans tjänare.

26Han sände sin tjänare Mose,

och Aron, som han hade utvalt.

27De utförde hans tecken bland dem,

under i Hams land.

28Han sände mörker, så att allting blev mörkt.

De hade inte105:28 De kan syfta på Mose och Aron. I Septuaginta m.fl. saknas inte, och tanken blir då: de hade gjort uppror… gjort uppror mot hans ord.

29Han förvandlade deras vatten till blod

och lät deras fiskar dö.

30Deras land vimlade av grodor,

ända in i deras furstars sängkammare.

31Han befallde, och svärmar av flugor kom,

mygg över hela deras land.

32I stället för regn gav han dem hagel

och eldslågor i landet.

33Han slog ner deras vinrankor och fikonträd,

och alla träd vräktes omkull i deras land.

34På hans befallning kom gräshoppssvärmar

och ett oräkneligt antal gräshoppsyngel.

35De åt upp allt grönt i deras land,

och de åt upp skörden på deras mark.

36Slutligen dödade han allt förstfött i deras land,

alla deras manliga nyfödda.

37Sedan förde han dem ut ur landet med silver och guld,

och det fanns ingen i dess stammar som stapplade.

38Egypterna gladde sig när de gav sig iväg,

för de hade drabbats av fasor för Israels skull.

39Han bredde ut ett moln som skydd

och en eld som lyste om natten.

40De105:40 Egentligen han eller det, syftande på folket. Översättningen följer här Septuaginta m.fl. bad, och han sände vaktlar,

han mättade dem med bröd från himlen.

41Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram.

Det flöt som en flod genom det torra landet.

42För han tänkte på sitt heliga löfte

till sin tjänare Abraham.

43Han ledde ut sitt folk under jubel,

sina utvalda under glädjerop.

44Han gav dem land som tillhört andra folk.

De fick överta frukten av deras möda,

45för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar.

Halleluja!