Rescate de las ofrendas al Señor
1El Señor le ordenó a Moisés 2que les dijera a los israelitas: «Cuando alguien quiera hacerle al Señor un voto especial equivalente al valor de una persona, 3se aplicará el siguiente cálculo:
»Por los varones de veinte a sesenta años de edad se pagarán cincuenta monedas27:3 monedas. Lit. siclos; así en el resto de este capítulo. de plata, según la tasación oficial27:3 la tasación oficial. Lit. el siclo; también en v. 25. del santuario.
4»Por las mujeres se pagarán treinta monedas de plata.
5»Por los varones de cinco a veinte años de edad se pagarán veinte monedas, y diez monedas por las mujeres de la misma edad.
6»Por los niños de un mes a cinco años se pagarán cinco monedas, y tres monedas por las niñas de la misma edad.
7»Por los varones mayores de sesenta años se pagarán quince monedas, y diez monedas por las mujeres de la misma edad.
8»Si quien hace el voto es tan pobre que ni el precio estipulado puede pagar, se le hará comparecer ante el sacerdote, el cual fijará el valor a pagar, según los recursos de quien haga el voto.
9»Si lo que se presenta como ofrenda al Señor es un animal, este quedará consagrado por haber sido ofrecido al Señor. 10No podrá cambiarse ni sustituirse un animal bueno por uno malo, ni un animal malo por uno bueno. Si se cambia un animal por otro, ambos quedarán consagrados.
11»Si lo que se presenta como ofrenda al Señor es un animal impuro, se llevará el animal ante el sacerdote, 12quien determinará el valor del animal. El cálculo aplicado por el sacerdote deberá aceptarse, cualquiera que este sea. 13Si el dueño quiere rescatar el animal, deberá añadir una quinta parte al valor que haya fijado el sacerdote.
14»Si alguno consagra su casa al Señor, el sacerdote determinará su valor. El cálculo aplicado por el sacerdote deberá aceptarse, cualquiera que este sea. 15Si el que consagró su casa quiere rescatarla, deberá añadir una quinta parte al valor que haya fijado el sacerdote, y la casa volverá a ser suya.
16»Si alguno consagra al Señor parte del campo de su heredad familiar, su precio se determinará según la cantidad de semilla que se requiera para sembrarlo, a razón de cincuenta monedas de plata por cada doscientos veinte litros27:16 cada doscientos veinte litros. Lit. cada jómer. de semilla de cebada. 17Si consagra su campo a partir del año del jubileo, dicho precio se mantendrá; 18pero, si lo consagra después del jubileo, el sacerdote hará el cálculo según el número de años que falten para el próximo jubileo, con el descuento correspondiente.
19»Si el que consagra su campo realmente quiere rescatarlo, deberá añadir una quinta parte al valor que haya fijado el sacerdote, y el campo volverá a ser suyo. 20Pero, si no lo rescata, o se lo vende a otro, ya no podrá rescatarlo. 21Cuando en el jubileo el campo quede libre, será consagrado como campo reservado para el Señor, y pasará a ser propiedad del sacerdote.
22»Si alguno compra un campo que no sea parte de su heredad familiar, y lo consagra al Señor, 23el sacerdote determinará su precio según el tiempo que falte para el año del jubileo. Ese mismo día, el que consagra el campo pagará el monto de su valor. Es algo consagrado al Señor. 24En el año del jubileo, el campo volverá a ser parte de la heredad familiar de su dueño anterior.
25»Todo precio se fijará según la tasación oficial del santuario, que es de diez gramos27:25 diez gramos. Lit. veinte guerás. por moneda.
26»Sin embargo, nadie podrá consagrar la primera cría de su ganado, sea de res o de oveja, pues por derecho las primeras crías le pertenecen al Señor. 27Si se trata de animales impuros, se podrán rescatar pagando el valor fijado por el sacerdote, más una quinta parte. Si no se rescata, se venderá en el precio que el sacerdote haya fijado.
28»Nadie podrá vender ni rescatar sus bienes, sean hombres, animales o campos, si los ha consagrado como propiedad exclusiva del Señor. Todo cuanto se consagra como propiedad exclusiva del Señor es cosa santísima. 29Ninguna persona así consagrada podrá ser rescatada, sino que será condenada a muerte.
30»El diezmo de todo producto del campo, ya sea grano de los sembrados o fruto de los árboles, pertenece al Señor, pues le está consagrado. 31Si alguien desea rescatar algo de su diezmo, deberá añadir a su valor una quinta parte. 32En cuanto al diezmo del ganado mayor y menor, uno de cada diez animales contados27:32 contados. Lit. que pasen bajo la vara del pastor. será consagrado al Señor. 33El pastor no hará distinción entre animales buenos y malos, ni hará sustitución alguna. En caso de cambiar un animal por otro, los dos quedarán consagrados y no se les podrá rescatar».
34Estos son los mandamientos que el Señor le dio a Moisés para los israelitas, en el monte Sinaí.
Ersättning till Herren
1Herren talade till Mose: 2”Säg till israeliterna att när någon genom ett särskilt löfte bestämts för tjänst inför Herren27:2 En person kunde skänkas till livslång tjänst inför Herren i helgedomen (se 1 Sam 1:11,28); dock fick endast leviterna tjänstgöra där. Här tycks det således vara frågan om lösesumman för en icke-levit som inte kunde tjänstgöra i helgedomen., kan detta värderas enligt följande: 3För en man i åldern 20 till 60 år gäller 50 siklar27:3 1 sikel=12 gram. silver enligt tempelsikeln. 4För en kvinna gäller 30 siklar. 5För en pojke mellan 5 och 20 år gäller 20 siklar och för en flicka 10. 6För en pojke i åldern från en månad upp till 5 år gäller 5 siklar och för en flicka 3 siklar. 7För en man över 60 år gäller 15 och för en kvinna 10 siklar. 8Men om någon är alltför fattig att betala den fastställda summan ska han föras till prästen och prästen ska bestämma värdet efter hans betalningsförmåga, vad han ska betala som har avlagt löftet.
9Om det är ett djur som blivit lovat till Herren och som är acceptabelt som ett offer, är det heligt. 10Man får inte byta ut det eller ersätta gott med dåligt eller dåligt med gott. Om han gör det, är både det första och det andra djuret heligt. 11Men om djuret är orent och inte tillåtet för offer åt Herren, ska det föras till prästen 12och prästen ska värdera det, hur bra eller dåligt det är och det värdet ska sedan gälla. 13Om mannen vill lösa in det, ska han öka dess värde med tjugo procent.
14Om någon vill helga sitt hus åt Herren, ska prästen fastställa dess värde utifrån hur bra eller dåligt det är och det värdet ska sedan gälla. 15Vill den som helgat sitt hus sedan köpa det tillbaka, ska värdet ökas med tjugo procent för att det åter ska bli hans.
16Om en man helgar ett stycke av familjens åkermark till Herren, ska det värderas i förhållande till den mängd utsäde som krävs för att beså det. En åker som kräver 220 liter korn för att besås värderas till 50 siklar silver. 17För den som överlämnar sin åker under friåret ska det värdet bestå. 18Men om det sker efter friåret, ska prästen bestämma värdet i förhållande till det antal år som är kvar till nästa friår och minska värdet utifrån det. 19Om han som helgat åkern vill köpa tillbaka den, ska värdet ökas med tjugo procent och så ska åkern bli hans igen.
20Men om han inte löser in åkern eller om han har sålt åkern till någon annan, får den inte mer återköpas. 21När den blir fri på friåret, blir den helig som en åker vigd åt Herren och den ska ges till prästen.
22Om en man vill helga åt Herren en köpt åker som inte är en del av hans familjeegendom, 23ska prästen uppskatta värdet på den fram till friåret. Mannen ska samma dag ge det fastställda värdet som är helgat åt Herren 24och vid friåret ska åkern lämnas tillbaka till den ursprunglige ägaren vars egendom den var. 25Alla värden ska fastställas efter tempelsikel. En sikel är 20 gera.
26Ingen får helga det förstfödda från boskapen åt Herren, vare sig det är en oxe, ett får eller en get, för det är redan hans. 27Men om det är ett orent djur, ska det friköpas efter det fastställda värdet plus tjugo procent. Om det inte löses tillbaka ska det säljas efter det fastställda värdet. 28Men allt sådant som är vigt åt Herren, något som en man har vigt åt honom av sin egendom – människor, djur eller ärvd mark, ska inte säljas eller återlösas, för det är högheligt inför Herren.
29En människa som vigts åt förintelse får aldrig friköpas. Han måste dö.
30En tiondel av landets alla produkter, vare sig det gäller säd eller frukt, är avskilda och helgade åt Herren. 31Om någon skulle vilja lösa in sitt tionde, måste han lägga tjugo procent till dess värde. 32Vart tionde djur tillhör också Herren både bland nötkreatur och all den småboskap som era herdar räknar in; vart tionde av dem är helgat åt Herren. 33Det ska inte väljas efter vad som är gott eller dåligt och får inte ersättas med något. Om man byter ut ett djur, ska både det ursprungliga djuret och det som valts i dess ställe tillhöra Herren och inte kunna köpas tillbaka.”
34Det här är de bud för Israels folk som Herren gav Mose på Sinai berg.
