Advertencias basadas en la historia de Israel
1No quiero que desconozcáis, hermanos, que nuestros antepasados estuvieron todos bajo la nube y que todos atravesaron el mar. 2Todos ellos fueron bautizados en la nube y en el mar para unirse a Moisés. 3Todos también comieron el mismo alimento espiritual 4y tomaron la misma bebida espiritual, pues bebían de la roca espiritual que los acompañaba, y la roca era Cristo. 5Sin embargo, la mayoría de ellos no agradaron a Dios, y sus cuerpos quedaron tendidos en el desierto.
6Todo eso sucedió para servirnos de ejemplo,10:6 ejemplo. Lit. tipo; también en v. 11. a fin de que no nos apasionemos por lo malo, como lo hicieron ellos. 7No seáis idólatras, como lo fueron algunos de ellos, según está escrito: «Se sentó el pueblo a comer y a beber, y se entregó al desenfreno».10:7 Éx 32:6 8No cometamos inmoralidad sexual, como algunos lo hicieron, por lo que en un solo día perecieron veintitrés mil. 9Tampoco pongamos a prueba al Señor, como lo hicieron algunos y murieron víctimas de las serpientes. 10Ni murmuréis contra Dios, como lo hicieron algunos y sucumbieron a manos del ángel destructor.
11Todo eso les sucedió para servir de ejemplo, y quedó escrito para advertencia nuestra, pues a nosotros nos ha llegado el fin de los tiempos. 12Por lo tanto, si alguien piensa que está firme, tenga cuidado de no caer. 13Vosotros no habéis sufrido ninguna tentación que no sea común al género humano. Pero Dios es fiel, y no permitirá que vosotros seáis tentados más allá de lo que podáis aguantar. Más bien, cuando llegue la tentación, él os dará también una salida a fin de que podáis resistir.
Las fiestas idólatras y la Cena del Señor
14Por tanto, mis queridos hermanos, huid de la idolatría. 15Me dirijo a personas sensatas; juzgad vosotros mismos lo que digo. 16Esa copa de bendición por la cual damos gracias,10:16 por la cual damos gracias. Lit. que bendecimos. ¿no significa que entramos en comunión con la sangre de Cristo? Ese pan que partimos, ¿no significa que entramos en comunión con el cuerpo de Cristo? 17Hay un solo pan del cual todos participamos; por eso, aunque somos muchos, formamos un solo cuerpo.
18Considerad al pueblo de Israel como tal:10:18 como tal. Lit. según la carne. ¿No entran en comunión con el altar los que comen de lo sacrificado? 19¿Qué quiero decir con esta comparación? ¿Que el sacrificio que los gentiles ofrecen a los ídolos sea algo, o que el ídolo mismo sea algo? 20No, sino que, cuando ellos ofrecen sacrificios, lo hacen para los demonios, no para Dios, y no quiero que vosotros entréis en comunión con los demonios. 21No podéis beber de la copa del Señor y también de la copa de los demonios; no podéis participar de la mesa del Señor y también de la mesa de los demonios. 22¿O vamos a provocar a celos al Señor? ¿Somos acaso más fuertes que él?
La libertad del creyente
23«Todo está permitido», pero no todo es provechoso. «Todo está permitido», pero no todo es constructivo. 24Que nadie busque sus propios intereses, sino los del prójimo.
25Comed de todo lo que se vende en la carnicería, sin preguntar nada por motivos de conciencia, 26porque «del Señor es la tierra y todo cuanto hay en ella».10:26 Sal 24:1
27Si algún incrédulo os invita a comer, y vosotros aceptáis la invitación, comed de todo lo que os sirvan sin preguntar nada por motivos de conciencia. 28Ahora bien, si alguien os dice: «Esto ha sido ofrecido en sacrificio a los ídolos», entonces no lo comáis, por consideración al que se lo mencionó, y por motivos de conciencia.10:28 conciencia. Var. conciencia, porque «del Señor es la tierra y todo cuanto hay en ella». 29Me refiero a la conciencia del otro, no a la vuestra. ¿Por qué se ha de juzgar mi libertad de acuerdo con la conciencia ajena? 30Si con gratitud participo de la comida, ¿me van a condenar por comer algo por lo cual doy gracias a Dios?
31En conclusión, ya sea que comáis o bebáis o hagáis cualquier otra cosa, hacedlo todo para la gloria de Dios. 32No hagáis tropezar a nadie, ni a judíos, ni a gentiles ni a la iglesia de Dios. 33Haced como yo, que procuro agradar a todos en todo. No busco mis propios intereses, sino los de los demás, para que sean salvos.
Varning för avgudadyrkan
1Syskon, jag vill att ni ska veta att våra förfäder alla var under ett moln, och alla gick genom havet. 2Alla blev döpta till Mose i molnet och havet. 3Alla åt av samma andliga mat, 4och alla drack av samma andliga dryck – de drack ur en andlig klippa som följde dem. Och den klippan var Kristus.10:3-4 Jfr 2 Mos 13-17. Den andliga mat och dryck Paulus talar om i v. 3-4 syftar dels på manna, som israeliterna en gång fick från himlen, dels på nattvarden. 5Men Gud var missnöjd med de flesta av dem, och därför lät han dem dö i öknen.
6Allt detta är exempel som varnar oss för att lockas av det onda, så som de blev lockade av det. 7Delta inte i avgudadyrkan så som många av dem gjorde. Det står ju skrivet: ”Folket slog sig ner för att äta och dricka, och sedan reste de sig för att roa sig.”10:7 Se 2 Mos 32:6. 8Vi får inte heller ägna oss åt sexuell omoral som många av dem gjorde, vilket ledde till att 23 000 personer dödades på en enda dag.10:8 Jfr 4 Mos 25:1-9. 9Och vi får inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av ormar.10:9 Jfr 4 Mos 21:4-9. 10Knota inte heller, som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av fördärvaren.10:10 Jfr 2 Mos 12:23 och 4 Mos 16:41-50.
11Allt det som hände med dem är exempel som skrevs ner för att hjälpa oss som har tidsåldrarnas slut nära inpå oss. 12Den som tror sig stå stadigt bör se till att han inte faller. 13Ingen värre prövning har drabbat er än sådana som drabbar människor överlag. Men Gud är trofast och låter er inte prövas mer än vad ni kan klara av. När ni prövas visar han också en utväg så att ni kan härda ut.
14Håll er alltså borta från avgudadyrkan, kära vänner. 15Ni är ju förståndiga människor. Bedöm därför själva vad jag säger. 16Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger väl oss gemenskap med Kristus blod? Och när vi bryter brödet, ger det väl oss gemenskap med Kristus kropp? 17Men när det nu är ett enda bröd, är vi, fastän vi är många, en enda kropp. Vi får ju alla del av detta enda bröd. 18Se på israeliterna: När de äter av det som har offrats på altaret, får de då inte del av altaret?
19Vad vill jag nu säga med detta? Att det som offras till avgudar är något? Eller att avgudarna är något? 20Nej, vad hedningarna offrar är offer till onda andar, inte till Gud, och jag vill inte att ni ska ha gemenskap med onda andar. 21Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur onda andars bägare. Ni kan inte äta vid Herrens bord och vid onda andars. 22Eller vågar vi utmana Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?
Låt inte din frihet gå ut över andra
23”Allt är tillåtet”, men allt är inte nyttigt. ”Allt är tillåtet”, men allt är inte konstruktivt.10:23 Jfr not till 6:12. 24Därför ska ingen enbart söka sitt eget bästa, utan det som är bäst för andra.
25Ni kan äta allt som säljs i köttbodarna, utan att ha tveksamheter för samvetets skull. 26”Jorden tillhör Herren och allt som finns där.”10:26 Se Ps 24:1. 27Blir ni hembjudna till någon som inte tror och ni vill gå dit, så kan ni äta allt som ställs fram åt er utan att undra över det för samvetets skull. 28Men om någon säger: ”Det här är offerkött”, då ska ni inte äta, av hänsyn till den som sa det, och för samvetets skull. 29Jag menar givetvis inte ditt eget samvete, utan den andres. Varför skulle jag låta min frihet bedömas av någon annans samvete? 30Om jag äter min mat med tacksamhet, så kan väl ingen klandra mig för det som jag tackar Gud för?
31Vad ni än gör ska ni göra det till Guds ära, det gäller även när ni äter eller dricker. 32Var inte till anstöt, vare sig för judar, greker eller för Guds församling. 33Själv försöker jag på alla sätt ta hänsyn till alla. Jag söker inte det som är bäst för mig själv, utan tänker på andra så att de också kan bli räddade.
