Bog je odabrao Izrael
1U nazočnosti Kristovoj govorim istinu—ne lažem—a moja savjest i Sveti Duh potvrđuju da je ovo što govorim istina. 2Srce mi je ispunjeno silnom tugom i beskrajnom boli 3zbog mojeg naroda, zbog moje židovske braće i sestara. Pristao bih biti zauvijek proklet—odsječen od Krista!—kad bi to njih moglo spasiti. 4Oni su izabrani izraelski narod, izabrani da budu posebna Božja djeca. Bog im je objavio svoju slavu. Sklopio je s njima savez i dao im svoj Zakon. Imaju povlasticu da ga štuju i da primaju njegova divna obećanja. 5Njihovi su preci bili veliki Božji ljudi, a i sam je Krist bio Židov po tjelesnom podrijetlu. A on je Bog koji vlada nad svime i dostojan je vječne slave! Amen.
6Zar je Bog prekršio svoja obećanja? Nije. Jer nisu Izrael svi koji potječu od Izraela. 7Sama činjenica da potječu od Abrahama ne čini ih pravom Abrahamovom djecom. Jer u Svetome pismu piše: “Po Izaku će ti se nazivati potomstvo”9:7 Postanak 21:12. —iako je Abraham imao još djece. 8To znači da nisu svi Abrahamovi tjelesni potomci ujedno i Božja djeca. Samo djeca obećanja su Božja djeca. 9Jer Bog je obećao: “Nagodinu ću opet doći i Sara će imati sina.”9:9 Postanak 18:10-14.
10Taj je sin bio naš predak Izak. Njegova žena Rebeka nosila je blizance. 11Ali prije nego što su rođeni, prije nego što su učinili išta dobro ili zlo, primila je poruku od Boga. Ta je poruka dokaz da Bog bira prema vlastitom naumu, a ne prema našim dobrim ili lošim djelima. 12Rekao joj je: “Potomci tvojega starijeg sina služit će potomcima mlađega.”9:12 Postanak 25:23. 13Ili, riječima Svetoga pisma:
“Jakova sam zavolio,
a Ezav mi omrznu.”9:13 Malahija 1:3.
14Zar je Bog bio nepravedan? Nipošto. 15Jer Mojsiju je rekao:
“Smilovat ću se komu se želim smilovati
i sažalit ću se nad kime se želim sažaliti.”9:15 Izlazak 33:19.
16Zato ne ovisi o nama hoćemo li primiti Božje obećanje. Ne možemo ga dobiti svojom voljom ili teškim trudom. Bog će se smilovati kome bude htio.
17U Svetome pismu piše da je Bog kazao faraonu:
“Postavio sam te za vladara
zato da na tebi pokažem svoju moć
i da se moje ime razglasi po svoj zemlji.”9:17 Izlazak 9:16.
18Bog se dakle nekima smiluje samo zato što tako želi, a čini i da nekima srce otvrdne.
19Mogli biste pitati: “Zašto onda Bog okrivljuje ljude da nisu poslušni? Ne postupaju li oni samo kako im je on odredio?” 20No nemojte tako govoriti. Tko ste vi, obični ljudi, da prigovarate Bogu? Zar da stvorenje pita stvoritelja: “Zašto si me učinio ovakvim?”9:20 Izaija 29:16; 45:9.? 21Kada lončar od istoga grumena gline načini vrčeve, nema li pravo jedan od njih namijeniti plemenitoj, a drugi neplemenitoj uporabi? 22Pa što ako je Bog, odabravši pokazati svoj gnjev i moć, s velikim strpljenjem podnosio one koji su izazvali njegov gnjev i bili spremni za uništenje? 23Što ako je to učinio kako bi onima kojima iskazuje milost i koje je unaprijed pripremio za slavu, pokazao bogatstvo svoje slave— 24pa tako i nama, koje je pozvao ne samo od Židova već i od pogana.
25Kao što piše u Knjizi proroka Hošee:
“One koji nisu moj narod
prozvat ću svojim narodom
i voljet ću one
koje prije nisam volio.”9:25 Hošea 2:25.
26I još:
“Jednom im je rečeno:
‘Vi niste moj narod.’
Ali sada će im se reći:
‘Vi ste djeca živoga Boga.’”9:26 Vidjeti: Hošea 1:9.
27Za Izrael, opet, Izaija kaže:
“Iako je izraelski narod brojan
kao zrnca morskog pijeska,
samo će se mali broj spasiti.
28Jer Gospodin Bog će potpuno i brzo
ostvariti svoju riječ i kaznom poharati zemlju.”9:27-28 Izaija 10:22-23.
29Na drugome mjestu Izaija kaže:
“Da Svemogući Gospodin
nije poštedio nas nekolicinu,
bili bismo posve zatrti,
poput Sodome i Gomore.”9:29 Izaija 1:9.
Izraelova nevjera
30Što reći o svemu tome? Pogani su pred Bogom opravdani po vjeri iako nisu iskali pravednost. 31A Izraelci koji su se toliko trudili opravdati pred Bogom ispunjavanjem Zakona nisu u tome uspjeli. 32Zašto? Zato što su pokušavali pred Bogom postignuti pravednost ispunjavajući zakonske odredbe i čineći dobra djela, a ne vjerom. Spotaknuli su se o “kamen spoticanja”. 33A Bog ih je opomenuo u Svetome pismu:
“Evo, postavljam na Sionu kamen spoticanja
i stijenu posrtanja.9:33 Izaija 8:14.
Ali tko u njega vjeruje,
neće se postidjeti.”9:33 U grčkome: na Sionu.
Guds löfte till Israels folk
1Jag talar sanning i Kristus och ljuger inte. Mitt eget samvete och den heliga Anden försäkrar att det är så här: 2Mitt hjärta är fyllt av sorg och ständig ångest. 3Jag skulle önska att jag själv var fördömd och skild från Kristus, om det bara kunde hjälpa mina bröder, mina landsmän. 4De är israeliter, de har fått rätten att bli hans barn och få del av hans härlighet. De har fått förbunden, lagen, tempeltjänsten och löftena. 5De är ättlingar till våra förfäder9:5 Jfr 1 Mos 32:27-28., och från dem härstammar Kristus själv som människa, han som är över allting, Gud välsignad i evighet, amen.
6Guds ord har ju inte blivit om intet. Israel9:6 Jakob kallades också Israel. Jfr 1 Mos 32:27-28. är nämligen inte alla som härstammar från Israel. 7På samma sätt är inte alla Abrahams efterkommande hans barn. Det sägs ju: ”Det är bara Isaks efterkommande som ska räknas som dina ättlingar.”9:7 Se 1 Mos 21:12. 8Det är, med andra ord, inte de barn som föds enligt naturens lagar som är Guds barn, utan de som är födda enligt löftet räknas som hans efterkommande. 9Löftet var detta: ”Nästa år vid den här tiden kommer jag, och då ska Sara ha en son.”9:9 Se 1 Mos 18:10,14.
10Men inte bara det, Rebecka fick två barn med en och samme man, vår far Isak. 11Redan innan de hade gjort vare sig gott eller ont – för att Guds val skulle stå fast 12och gärningar inte skulle betyda något, utan bara han som kallar – sades det till Rebecka: ”Den äldre ska tjäna den yngre.”9:12 Se 1 Mos 25:23. 13Så är det också skrivet: ”Jag älskade Jakob men hatade Esau.”9:13 Se Mal 1:2-3.
14Men vad innebär då detta? Är Gud orättvis? Nej, naturligtvis inte! 15Han säger ju till Mose:
”Jag ska förbarma mig över vem jag vill,
och jag ska visa medlidande med vem jag vill.”9:15 Se 2 Mos 33:19.
16Det beror inte på människans vilja eller strävan utan på Guds nåd.
17I Skriften sägs det nämligen till farao:
”Jag har låtit dig uppstå just med avsikten
att jag ville visa min makt genom dig,
för att mitt namn skulle bli förkunnat överallt på jorden.”9:17 Se 2 Mos 9:16.
18Gud förbarmar sig alltså över vem han vill, och han gör hjärtat hårt hos vem han vill.9:18 Enligt Andra Moseboken var det Gud som gjorde faraos hjärta hårt, så att han kunde sända plågorna över Egypten.
Gud är fri att välja sitt folk
19Nu kanske någon säger: ”Varför anklagar han oss då? Vem kan sätta sig upp mot hans vilja?”
20Men vem tror du att du är som försöker kritisera Gud? Inte kan väl det skapade säga till den som har skapat det: ”Varför gjorde du mig så här?” 21Har inte en krukmakare rätt att av samma lerklump göra en vacker prydnadskruka och en annan för vardagsbruk? 22Då har väl Gud rätt att visa sin vrede och sin makt, men ändå tills vidare ha tålamod med dem som är bestämda till att gå under? 23Och kanske ville han göra sin härlighet känd för dem som han i förväg har bestämt ska få del av hans barmhärtighet och härlighet? 24Till det har han även kallat oss, både judar och andra folk.
25Det sägs så här genom Hosea:
”De som inte var mitt folk, ska jag nu kalla mitt folk,
och de som jag förut inte älskade, ska jag nu älska.”9:25 Se Hos 2:23.
26Och:
”Där det sades till dem:
’Ni är inte mitt folk’,
ska de kallas ’Den levande Gudens barn’.”9:26 Se Hos 1:10.
27Jesaja utropar om Israel:
”Även om israeliterna är talrika som havets sand,
ska bara en rest av dem bli räddad,
28för Herren ska döma alla människor,
snabbt och en gång för alla.”9:28 Se Jes 10:22-23. Den grekiska översättningens formulering avviker i små detaljer från texten i Jesaja.
29Jesaja säger också på ett annat ställe:
”Om härskarornas9:29 Det hebreiska ordet Sevaot , som kan översättas härskarorna, har i den grekiska texten inte översatts utan bara transkriberats Sabaot. Herre inte hade lämnat någon avkomma åt oss,
hade vi blivit som Sodom
och skulle likna Gomorra.”9:29 Se Jes 1:9.
Israels folk vägrar att tro
30Vad ska vi då säga om detta? Jo, att människor från andra folk, som inte ens strävade efter rättfärdighet, nu har fått den, en rättfärdighet genom tro. 31Men Israel, som strävade efter en rättfärdighet genom lagen, nådde ingen. 32Varför? Därför att de inte strävade efter den genom tron utan genom gärningar. De har snubblat över den stötesten, 33som Skriften talar om:
”Se! Jag lägger i Sion en stötesten
och en klippa som man faller på.
Men den som tror på honom ska inte stå där med skam.”9:33 Se Jes 8:14; 28:16.
