Knijga O Kristu

Poslanica Hebrejima 11

Veliki primjeri vjere

1Vjera je čvrsto pouzdanje da će se dogoditi ono čemu se nadamo; ona je dokaz stvarnosti koju ne vidimo.

Vjerom su naši praoci postignuli da ih Bog pohvali.

Vjerom znamo da je sve što postoji stvoreno Božjom zapovijedi, da je stvoreno iz nevidljivoga.

Vjerom je Abel prinio Bogu bolju žrtvu nego Kain. Bog je prihvatio Abelovu žrtvu kako bi pokazao da je on pravedan čovjek. Tako nam Abel, iako odavno mrtav, još govori zbog svoje vjere.

Zbog svoje vjere Henok je prenesen u nebo a da nije iskusio smrti; 'nestao je jer ga je Bog uzeo.'[a] Ali prije nego što je prenesen primio je svjedočanstvo da je ugodio Bogu.

Bogu ne možete nikada udovoljiti bez vjere. Tko želi doći k Bogu, mora vjerovati da Bog postoji i da nagrađuje one koji ga iskreno traže.

Vjerom je Noa izgradio korablju da svoju obitelj spasi od potopa. Poslušao je Boga koji ga je upozorio da će se zbiti ono što se nikada prije nije dogodilo. Vjerom je osudio ostali svijet i stekao pravednost pred Bogom.

Vjerom je Abraham poslušao Boga kad ga je pozvao da ostavi dom i ode u drugu zemlju koju mu je Bog dao u baštinu. Otišao je ne znajući kamo ide.

Čak i kad je stigao u zemlju koju mu je Bog obećao, i ondje je živio po vjeri - jer bio je poput tuđinca i živio je pod šatorom, skupa s Izakom i Jakovom kojima je Bog dao isto obećanje.

10 Jer iščekivao je grad s vječnim temeljima, kojega je Bog graditelj i tvorac.

11 Vjerom je i Sara s Abrahamom mogla začeti dijete unatoč svojoj poodmakloj dobi i unatoč tomu što nije mogla imati djece. Abraham je vjerovao da će Bog održati obećanje.[b]

12 Tako je od jednog Abrahama, prestara da ima djecu, nastao narod brojan poput zvijezda na nebu i neizbrojiva pijeska na morskoj obali.

13 Svi su ti ljudi u vjeri umrli a da nisu primili što im je Bog obećao, već su to vidjeli samo izdaleka i prihvatili priznajući da su na zemlji tuđinci i pridošlice.

14 A tko za sebe tako kaže, očito čezne za domovinom.

15 Da su mislili na zemlju iz koje su došli, mogli su se u nju vratiti.

16 Ali oni su se radovali boljemu mjestu, nebeskoj domovini. Zato se Bog ne srami nazvati njihovim Bogom. Pripravio im je nebeski grad.

17 Vjerom je Abraham prinio Izaka kao žrtvu kad ga je Bog kušao. Taj Abraham, koji je već imao Božja obećanja, bio je spreman žrtvovati vlastitog sina, Izaka,

18 iako mu je Bog obećao: 'Po Izaku ćeš imati potomstvo.'[c]

19 Vjerovao je da Bog može Izaka, ako i umre, oživjeti. To se donekle i dogodilo jer je Izak za Abrahama bio osuđen na smrt, ali je oživio.

20 Vjerom je Izak blagoslovio dvojicu svojih sinova, Jakova i Ezava, pouzdajući se u Boga glede budućnosti.

21 Vjerom je i Jakov, već star i na umoru, blagoslovio obojicu Josipovih sinova te se poklonio Bogu oslanjajući se na štap.

22 Vjerom je i Josip na samrti s pouzdanjem govorio o tomu kako će Bog izvesti izraelski narod iz Egipta te zapovjedio da ponesu sa sobom i njegove kosti.

23 Vjerom su Mojsija roditelji, kad se rodio, skrivali tri mjeseca. Vidjeli su da im je Bog dao lijepo djetešce i nisu se bojali kraljeve naredbe.

24 Vjerom je Mojsije, kad je već odrastao, odbio zvati se sinom faraonove kćeri.

25 Radije je odabrao da bude zlostavljan skupa s Božjim narodom nego da uživa u prolaznim zadovoljstvima grijeha.

26 Vrednijim od egipatskog blaga smatrao je trpjeti sramotu zbog obećanoga Krista jer je gledao na nagradu koju će dobiti od Boga.

27 Vjerom je Mojsije otišao iz Egipta ne bojeći se kraljeva bijesa, postojano kao da pred sobom gleda nevidljivoga Boga.

28 Vjerom je zapovjedio izraelskome narodu da svetkuje pashalnu večeru i da poprska dovratke janjećom krvlju kako im anđeo Zatornik ne bi poubijao prvorođenu djecu.

29 Vjerom je izraelski narod prošao kroz Crveno more kao po suhu tlu, a Egipćani su se utopili kad su to pokušali.

30 Vjerom izraelskog naroda koji je sedam dana ophodio Jerihon pale su njegove zidine.

31 Vjerom je bludnica Rahaba jedina preživjela u tome gradu i nije poginula s nevjernicima jer je lijepo primila uhode.

32 Što još reći? Predugo bi trajalo da vam potanko pričam o Gideonu, Baraku, Samsonu, Jefti, Davidu, Samuelu i prorocima.

33 Ti su ljudi vjerom u Boga osvajali kraljevstva, pravedno vladali i primili što im je Bog obećao. Zatvorili su lavovima ralje,

34 ugasili žestinu ognja, izbjegli smrtonosnoj oštrici mača. Oporavili su se od slabosti, ojačali u boju i nagnali u bijeg tuđinske vojske.

35 Neke su žene zbog uskrsnuća ponovno zadobile svoje pokojne.Druge su pak vjernike mučili, ali su oni radije umrli nego da se odreknu Boga pa da ih oslobode. Pouzdavali su se da će uskrsnuti u bolji život.

36 Nekima su se izrugivali i bičevali ih, okivali ih i bacali u tamnice.

37 Neke su kamenovali, neke prepilili napola, neke ubili mačem. Neki su hodali obučeni u ovčje i kozje kožuhe. Bili su gladni, potlačeni i zlostavljani.

38 Svijet ih nije bio dostojan. Lutali su pustinjom i planinama, skrivali se u špiljama i jamama.

39 Svi su ti ljudi stekli Božju naklonost zbog svoje vjere, a nitko od njih nije primio ono što im je Bog obećao.

40 Jer Bog nam je svima namijenio bolje. Oni će postignuti savršenstvo, ali tek skupa s nama.

Notas al pie

  1. Poslanica Hebrejima 11:5 Postanak 5:24.
  2. Poslanica Hebrejima 11:11 ili: Sara je vjerovala da će Bog održati obećanje.
  3. Poslanica Hebrejima 11:18 Postanak 21:12.

Nya Levande Bibeln

Hebreerbrevet 11

Exempel på människor med stor tro

1Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss.

Våra förfäder levde med en sådan tro och vann Guds och människors uppskattning.

Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga.

Abel trodde på Gud och kom med ett offer som gladde Gud mer än vad Kains offer gjorde. Gud tog emot Abel och bevisade det genom att ta emot hans gåva. Och trots att Abel för länge sedan är död, är hans tro ett vittnesbörd ännu i denna dag.

Henok trodde på Gud, och det var därför som Gud tog honom upp till himlen utan att han behövde dö. Plötsligt var han bara borta, eftersom Gud tog bort honom. Innan detta hände hade Gud sagt att han var glad över Henoks sätt att leva.

Man kan aldrig få Guds välsignelse utan att tro och lita på honom. Den som vill komma till Gud måste tro att Gud finns och att han belönar dem som verkligen söker honom.

Noa trodde på Gud. När Gud varnade Noa för syndafloden så trodde han på det, fastän det inte fanns något tecken som tydde på att den skulle komma. Han byggde arken utan att dröja och räddade sin familj. Noas tro på Gud stod i direkt motsats till synden och otron runt om i världen, och på grund av sin tro blev han en av dem som Gud har tagit emot.

Abraham trodde på Gud. Gud sa till honom att lämna sitt hem och bege sig långt bort till ett land som Gud lovade att ge honom. Abraham lydde och gav sig genast iväg, utan att ens veta var målet låg.

När han så småningom kom till det land som Gud lovat honom, bodde han i tält som en som var på tillfälligt besök, och likadant gjorde Isak och Jakob, som Gud gav samma löfte.

10 Abraham var helt övertygad om att han skulle få flytta in i den eviga stad som Gud själv har grundlagt och byggt.

11 Sara trodde på Gud, och därför kunde hon trots sin höga ålder bli mor. Hon förstod att Gud, som gett henne sitt löfte, verkligen skulle hålla vad han lovat.

12 Därför blev Abraham stamfar till ett helt folk. Han som var alltför gammal för att över huvud taget bli far. Och det blev ett folk som blev så talrikt att det är lika svårt att räkna dem som himlens stjärnor och som sanden på havens stränder.

13 De trons män och kvinnor som jag nu har nämnt dog utan att få uppleva allt det som Gud hade lovat dem. Men de såg att alltsammans låg och väntade på dem, och de var glada för de visste att den här jorden inte var deras verkliga hem, utan att de bara var främlingar som var på besök här nere.

14 Och det är tydligt att de såg fram emot ett annat hemland.

15 Om de hade velat, hade de kunnat vända tillbaka till det land de kom från,

16 men det ville de inte. De levde för himlen. Och nu skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har byggt en himmelsk stad åt dem.

17 Abraham trodde på Gud och litade på hans löften också när Gud prövade honom. Därför var han beredd att döda sin son Isak på offeraltaret.

18 Isak, genom vilken Gud hade lovat att ge Abraham ett helt folk av ättlingar!

19 Men Abraham visste att Gud skulle kunna göra Isak levande igen. Egentligen var det också vad som hände, för Isak var redan dömd till döden.

20 Isak trodde på Gud och välsignade sina söner Jakob och Esau med tanke på framtiden.

21 Jakob trodde på Gud och välsignade därför Josefs söner alldeles innan han dog. Lutad mot sin stav bad han ödmjukt till Gud.

22 Josef trodde på Gud. På sin dödsbädd var han så övertygad om att Gud skulle föra Israels folk ut ur Egypten att han fick dem att lova att de skulle flytta hans grav till det nya landet.

23 Moses föräldrar trodde på Gud. När de såg att Gud hade gett dem ett ovanligt vackert barn, litade de på att Gud skulle rädda honom från den död som kung Farao gett befallning om, och de gömde honom under tre månader och lät sig inte skrämmas.

24-25 Mose trodde på Gud och när han blivit vuxen tackade han nej till att bli behandlad som kungens dotterson. I stället för att njuta av syndens kortvariga nöjen, valde han att dela den förföljelse som drabbade Guds folk.

26 Precis som Kristus för ett tag avstod från Guds härlighet och valde att lida för att befria oss, föredrog Mose att befria sitt folk före att äga alla Egyptens skatter. Han såg fram emot den stora lön som han visste att Gud skulle ge honom.

27 Mose trodde på Gud också när han lämnade Egyptens land, och var inte rädd för Faraos vrede. Mose gav aldrig upp eftersom han såg att Gud var med honom.

28 Påskfirandet är också ett resultat av hans tro. Han var övertygad om att Gud skulle kunna rädda sitt folk och befallde dem därför att slakta ett lamm och att stryka blodet på dörrposterna till sina hus för att dödsängeln inte skulle gå in i deras hem och döda den äldste sonen som han gjorde i de egyptiska hemmen.

29 Israels folk trodde på Gud och gick rakt igenom Röda havet, som om det varit torr mark. Men när egyptierna som förföljde dem försökte göra samma sak, drunknade de allesammans.

30 Israels folk trodde på Gud också när Jerikos murar föll, sedan de hade vandrat runt dem i sju dagar som Gud hade befallt.

31 Den prostituerade flickan Rahav trodde på Gud och hans kraft och visade det när hon vänligt tog emot spejarna i sitt hem. Därför blev hon inte dödad tillsammans med alla de andra i staden, när de vägrade att lyda Gud.

32 Behöver jag säga något mer? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson, Jefta, David och Samuel och alla profeterna.

33 De trodde allihop på Gud, och därför besegrade de nationer och kungariken, och regerade med kärlek och rättvisa och fick se Guds löften uppfyllas. De tvingade ihop lejons käftar,

34 släckte den brinnande ugnens lågor och undgick att bli dödade med svärd. En del fick styrka på nytt efter att ha varit sjuka och svaga. Andra fick väldiga krafter och utmärkte sig i krig och fick hela arméer att vända om och fly.

35 Och en del kvinnor fick genom tron tillbaka sina nära och kära från döden.Andra blev torterade till döds. De föredrog att dö framför att vända sig bort från Gud och bli frisläppta, för de visste att de en gång skulle uppstå till ett bättre liv.

36 Man hånskrattade åt somliga och piskade dem blodiga. På andra satte man bojor eller låste in dem i fängelsehålor.

37-38 En del stenade man till döds och andra sågade man itu eller dödade med svärd. En del gick klädda i hudar från får och getter. De vandrade genom öknar och över berg och gömde sig i grottor och hålor. De var hungriga och sjuka och illa behandlade, alltför goda för den här världen.

39 Och ingen av dessa trosmänniskor fick ta emot allt som Gud hade lovat dem, fastän de trodde på Gud.

40 Gud ville nämligen att de skulle vänta och få del av den ännu bättre belöning som väntar oss.