以色列人的悖逆
1「以色列人啊,你們要聽!今天你們要過約旦河,去趕出那些比你們強大的民族。他們住在城牆高聳入雲的大城裡, 2是長得高大威猛的亞衲人。你們瞭解他們,也聽人說過,『誰能抵擋亞衲人呢?』 3但今天你們要知道,你們的上帝耶和華要走在你們前面,像烈火一樣吞噬他們。祂要制伏他們,使你們迅速趕走他們,毀滅他們,正如祂對你們的應許。
4「你們的上帝耶和華趕走他們以後,你們不要以為耶和華帶領你們佔領那片土地是因為你們公義,其實是因為那裡的民族邪惡,耶和華才將他們從你們面前趕走。 5你們能佔領他們的土地並非因為你們公義、行為正直。你們的上帝耶和華從你們面前趕走那些民族,是因為他們邪惡,也是為了實現祂給你們祖先亞伯拉罕、以撒和雅各的誓言。 6你們要知道,耶和華賜給你們那佳美之地不是因為你們有好品德。其實你們是頑固不化的人。
7「要牢記你們在曠野怎樣觸怒你們的上帝耶和華。從你們離開埃及那天到現在,你們屢屢背叛耶和華。 8在何烈山,你們觸怒了耶和華,以致祂要毀滅你們。 9那時,我上山去接受耶和華與你們立約的石版,在山上待了四十晝夜,不吃也不喝。 10耶和華把兩塊立約的石版交給我,上面刻著那天你們聚會時祂在山上的火焰中對你們說的話,是祂用手指刻上去的。 11四十晝夜後,耶和華把那兩塊刻著約的石版交給我, 12對我說,『快下山吧,你從埃及領出來的百姓已經敗壞了。他們這麼快就偏離了我吩咐他們走的道,為自己鑄造了神像。』
13「耶和華又對我說,『我已看出,這是頑固不化的百姓。 14不要攔我,我要毀滅他們,從世上抹去他們的名字。我要使你的子孫成為一個比他們更強大的民族。』 15我雙手拿著那兩塊石版,轉身從烈火熊熊的山上下來, 16看見你們為自己鑄造了牛犢像,得罪了你們的上帝耶和華,這麼快就偏離了耶和華吩咐你們走的道, 17就當著你們的面摔碎了那兩塊石版。
18「我又俯伏在耶和華面前,四十晝夜不吃不喝,因為你們犯了大罪,做耶和華憎惡的事,惹祂發怒。 19耶和華向你們發烈怒,要毀滅你們,我非常懼怕。但耶和華再次垂聽了我的祈求。 20耶和華對亞倫非常憤怒,以致要殺掉他,於是我也為他祈求。 21我焚燒了你們鑄造的罪惡之物——牛犢像,把它磨成細粉,撒在從山上流下來的溪水中。
22「你們在他備拉、瑪撒和基博羅·哈他瓦三番四次地觸怒耶和華。 23你們的上帝耶和華吩咐你們離開加低斯·巴尼亞,去佔領祂賜給你們的土地,你們卻背叛祂,不信靠祂,也不聽從祂。 24自從我認識你們以來,你們就不斷地背叛耶和華。
25「因為耶和華說要毀滅你們,我就俯伏在耶和華面前四十晝夜, 26向祂祈求說,『主耶和華啊,求你不要毀滅你的子民!他們是你的產業,是你用大能的手從埃及拯救出來的。 27求你看在你僕人亞伯拉罕、以撒和雅各的份上,不要計較這個民族的頑固和罪惡, 28免得你帶領我們離開之地的人說,你不能把他們領到你應許給他們的地方,你憎惡他們,所以把他們帶到曠野殺了。 29他們畢竟是你的子民,你的產業,是你伸出大能的臂膀從埃及帶出來的。』
Glöm inte att Gud har hjälpt dig
1Hör, Israel! Idag ska du gå över Jordan och besegra folken på andra sidan. De är större och mäktigare än du och bor i stora städer med skyhöga murar. 2Där finns också de storväxta anakiterna som du känner till och som du hört att ingen kan stå emot. 3Men var nu förvissad om att Herren, din Gud, ska gå före dig som en förtärande eld och förgöra dem, han ska kuva dem för dig. Du ska driva ut dem och snabbt förgöra dem, precis som Herren har lovat dig.
4När Herren nu driver undan dem för dig, får du inte säga: ”Det är för min rättfärdighets skull som Herren hjälper mig att komma till detta land och ta det i besittning.” Nej, det är på grund av de andra folkens ondska som Herren driver undan dem för dig. 5Det är inte alls för din rättfärdighet eller rättsinnighet som Herren, din Gud, driver bort dem för dig. Nej, det är för att de är så onda och för att han vill uppfylla vad han med ed lovade dina förfäder, Abraham, Isak och Jakob. 6Inse alltså att Herren, din Gud, inte ger dig detta härliga land därför att du är rättfärdig, för du är ett motspänstigt folk.
Guldkalven
(2 Mos 32:1-35)
7Kom ihåg och glöm aldrig hur du gång på gång gjorde Herren, din Gud, vred i öknen! Från den dag du lämnade Egypten ända tills nu har ni varit upproriska mot honom. 8Ni gjorde honom rasande vid berget Horeb9:8 Se not till 1:1,2.. Han var så vred att han var beredd att utplåna er allihop. 9När jag gick upp på berget för att ta emot stentavlorna, tecknet på det förbund som Herren ingått med er, blev jag kvar där i fyrtio dagar och fyrtio nätter och jag varken åt eller drack under hela denna tid. 10Herren gav mig de två stentavlorna där han med sitt finger skrivit upp budorden som han talade den dag då ni var samlade runt berget och Herren talade till er ur elden. 11Efter de fyrtio dagarna och nätterna gav Herren mig de två stentavlorna, förbundets tavlor.
12Herren sa sedan till mig att skynda mig ner från berget, eftersom folket som jag hade lett ut ur Egypten hade gjort något förfärligt och redan vänt sig bort från den väg han befallt dem att gå och gjort sig en avgud av gjuten metall.
13Herren fortsatte: ”Jag ser att detta folk är motspänstigt. 14Låt mig vara ensam nu så ska jag förgöra dem! Jag ska utplåna deras namn från jordens yta. Men av dig ska jag göra ett mäktigt folk, större än vad de skulle ha blivit.”
15Jag gick ner från berget som fortfarande var täckt av eld. De båda förbundstavlorna höll jag i mina händer. 16Jag fick då se den avgudakalv som ni i er fruktansvärda synd mot Herren, er Gud, hade tillverkat. Så snabbt hade ni vänt er bort från den väg Herren befallt er att gå! 17Jag tog tavlorna med båda händerna och krossade dem mot marken och slog sönder dem framför ögonen på er. 18Sedan låg jag inför Herren i ytterligare fyrtio dagar och nätter utan bröd eller vatten för all den synds skull ni hade begått, när ni gjorde det onda inför Herren och väckte hans vrede. 19Jag darrade av skräck inför Herrens vredesglöd för Herren var beredd att utplåna er. Men han lyssnade på mig också den gången. 20Även Aron var i stor fara, eftersom Herren var så vred på honom. Men jag bad också för honom. 21Sedan tog jag er synd, kalven ni hade gjort, och smälte ner den i elden och krossade det till pulver som jag kastade i bäcken som rann ner från berget.
22Också i Tavera, i Massa och i Kivrot Hattaava9:22 Se 2 Mos 17:1-7 och 4 Mos 11:1-3,31-34. gjorde ni Herren rasande på er. 23När Herren vid Kadesh Barnea9:23 Det var i Kadesh Barnea de första gången försökte ta sig in i Kanaans land. Se 4 Mos 13–14. sa till er att gå in i det land han hade gett er och ta det i besittning, då handlade ni upproriskt mot Herrens, er Guds, befallning. Ni litade inte på honom och lydde honom inte. 24Ni har varit upproriska mot Herren från första dagen jag lärde känna er.
25Jag låg alltså där inför Herren i fyrtio dagar och nätter, eftersom han hade sagt att han skulle utplåna er. 26Jag bad till Herren: ”Herre, Herre, förinta inte ditt eget folk, din egendom! Du har själv i din storhet räddat dem och fört dem ut ur Egypten med väldig makt. 27Kom ihåg dina tjänare Abraham, Isak och Jakob och ha tålamod med detta envisa folk och deras ondska och synd. 28Annars kommer man i landet du förde oss ut ifrån att säga att du inte klarade att leda dem in i det land du lovat dem, eller att du hatade dem och därför ledde dem ut i öknen för att döda dem. 29De är ju ditt folk, din egendom, som du har lett ut genom din väldiga makt och stora styrka.”