何細亞做以色列王
1猶大王亞哈斯執政第十二年，以拉的兒子何細亞在撒瑪利亞登基做以色列王，執政九年。 2他做耶和華視為惡的事，不過沒有他之前的以色列諸王那麼敗壞。 3亞述王撒縵以色攻打以色列，何細亞納貢稱臣。 4然而，何細亞差遣使者向埃及王梭求援，不再像往年那樣向亞述王進貢。亞述王發現後，把他抓起來囚在獄中。 5亞述王攻打以色列全境，並圍困撒瑪利亞三年。 6何細亞執政第九年，撒瑪利亞淪陷。亞述王把以色列人擄到亞述，安置在哈臘、歌散的哈博河一帶以及瑪代人的各城。
以色列人的罪惡史
7以色列人之所以有如此下場，是因為他們的上帝耶和華領他們出埃及，從埃及王法老手中救出他們，他們卻犯罪得罪祂。他們祭拜別的神明， 8效法耶和華在他們面前趕走的外族人的風俗和以色列諸王奉行的習俗。 9以色列人暗中做不義之事，冒犯他們的上帝耶和華。從瞭望塔到堅城，他們在各地建邱壇， 10在各高崗上、綠樹下立神柱和亞舍拉神像， 11在各邱壇燒香，如同耶和華在他們面前趕走的外族人一樣。他們邪惡的行為激怒了耶和華。 12儘管耶和華警告他們不可祭拜偶像，他們仍然執迷不悟。
13耶和華藉著祂的眾先知和先見警告以色列人和猶大人說：「你們要離開惡道，遵守我的誡命和律例，即我吩咐你們祖先遵守並藉著我的僕人——眾先知傳給你們的律法。」 14但他們充耳不聞，像他們祖先一樣頑固不化，不信靠他們的上帝耶和華， 15拒絕遵守祂的律例和祂與他們祖先所立的約，無視祂的警告。他們隨從虛無的偶像，自己也變得虛無。他們違背耶和華的命令，去效法周圍的外族人。 16他們把他們的上帝耶和華的誡命拋諸腦後，鑄造了兩個金牛犢，還造了亞舍拉神像。他們祭拜巴力和天上的萬象， 17把自己的兒女燒死獻作祭物。他們占卜，行邪術，出賣自己去做耶和華視為惡的事，惹祂發怒。
18因此，耶和華非常憤怒，從祂面前趕走以色列人，只留下猶大一個支派。 19但猶大人也不遵守他們的上帝耶和華的誡命，反而效法以色列人的惡行。 20於是，耶和華棄絕了以色列全族，使他們飽嚐痛苦，任人宰割，直至把他們從自己眼前趕走。 21祂使以色列從大衛家分裂出來，以色列人便擁立尼八的兒子耶羅波安為王。耶羅波安誘使以色列人遠離耶和華，使他們犯了大罪。 22以色列人沉溺於耶羅波安所犯的一切罪中，始終不肯回頭， 23直到耶和華把他們從自己眼前趕走，正如祂藉自己的僕人——眾先知對他們的警告。這樣，以色列人被擄到亞述，至今仍住在那裡。
外族人移居撒瑪利亞
24亞述王把巴比倫、古他、亞瓦、哈馬、西法瓦音等地的一些居民遷移到撒瑪利亞各城，代替以色列人。 25剛遷居到那裡的時候，他們不敬拜耶和華，所以耶和華差遣獅子闖入他們當中，咬死了一些人。 26有人稟告亞述王說：「你遷移到撒瑪利亞各城的那些人不知道當地神明的規矩，所以神明就差遣獅子闖入他們當中，咬死了一些人。」 27亞述王便下令：「派一位被擄來的祭司回去，讓他住在那裡，把當地神明的規矩教導給他們。」 28於是，有一位從撒瑪利亞被擄走的祭司回去住在伯特利，教導他們怎樣敬拜耶和華。
29可是，這些從各地遷來的民族都在所住的各城為自己製造神像，供奉在撒瑪利亞人在高崗上建造的神廟中。 30巴比倫人造疏割·比訥神像，古他人造匿甲神像，哈馬人造亞示瑪神像， 31亞瓦人造匿哈和他珥他神像，西法瓦音人焚燒兒女向他們的神明亞得米勒和亞拿米勒獻祭。 32他們也敬拜耶和華，卻委任各種人做祭司，在高崗上的神廟為他們獻祭。 33他們就這樣既敬拜耶和華，又各按各的風俗供奉自己的神明。
34直到現在，他們仍然執迷不悟，不敬畏耶和華，也不遵行耶和華賜給雅各子孫的律例、典章、法度和誡命。耶和華曾給雅各取名叫以色列， 35與他的子孫立約，吩咐他們：「不可祭拜其他神明，不可跪拜和供奉他們，也不可向他們獻祭。 36耶和華伸出大能的臂膀把你們領出埃及，你們要敬拜祂，要向祂跪拜、獻祭。 37你們要永遠謹遵祂所定的律例、典章、法度和誡命，不可祭拜其他神明。 38不可忘記我與你們立的約，不可祭拜其他神明。 39我是你們的上帝耶和華，你們要敬拜我，我必從一切仇敵手中救你們。」 40但是他們沒有聽從，依然仿效先前的風俗。 41那些移民到撒瑪利亞各城的外族人既敬拜耶和華，又供奉自己的偶像。直到今日，他們的子孫仍是這樣。
Hosea regerar i Israel
1I Achas tolfte regeringsår i Juda blev Hosea, Elas son, Israels kung i Samarien. Han regerade i nio år. 2Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, men inte som sina företrädare.
3Kung Salmanassar av Assyrien drog ut i krig mot Hosea, som måste underordna sig den assyriske kungen och betala skatt till honom. 4Den assyriske kungen upptäckte att Hosea höll på att förråda honom genom att han sänt kurirer till kung So i Egypten. Han betalade inte heller längre den årliga skatten, och därför grep Salmanassar honom och satte honom i fängelse.
5Den assyriske kungen invaderade hela landet, tågade mot Samaria och belägrade staden under tre års tid. 6I kung Hoseas nionde regeringsår intog Assyriens kung Samaria och förde bort folket till Assyrien. De fick bosätta sig i Halach, utmed floden Havor i Gosan, och i Mediens städer.
Israel förs bort i fångenskap
7Detta hände därför att israeliterna syndat mot Herren, sin Gud, som hade fört dem ut ur Egypten, från faraos, den egyptiske kungens förtryck. De hade tillbett andra gudar 8och följt sedvänjorna hos de folk som Herren hade fördrivit för dem, liksom de israeliska kungarnas seder och bruk.
9Israels folk hade också i tysthet gjort det som inte var rätt i Herrens, deras Guds, ögon och de hade byggt offerplatser överallt där de bodde, i byar med vakttorn såväl som i städer. 10De hade rest stenstoder och asherapålar på alla höjder och under alla grönskande träd, 11och de hade tänt rökelse på alla höjder, på samma sätt som alla de olika folk som Herren hade drivit undan för dem. Israels folk hade alltså gjort mycket ont som hade orsakat Herrens vrede. 12De tillbad avgudar, trots Herrens uttryckliga förbud.
13Herren hade varnat både Israel och Juda genom alla sina profeter och siare och sagt: ”Vänd om från era onda vägar! Lyd mina bud och stadgar enligt den lag som jag gett era förfäder och sänt till er genom mina tjänare profeterna!” 14Men de ville inte lyssna. De var lika motspänstiga som sina förfäder och vägrade att tro på Herren, sin Gud. 15De förkastade hans föreskrifter och det förbund han hade ingått med deras förfäder och de förordningar han gett dem, och de följde värdelösa avgudar och blev själva värdelösa. De gjorde som folken omkring, fast Herren hade befallt dem att inte göra så. 16De övergav alla Herrens, sin Guds, befallningar och gjorde sig två gjutna kalvar och en asherapåle. De böjde sig ner inför himlens hela härskara och tillbad Baal. 17De offrade sina söner och döttrar i eld, de bedrev spådom, använde sig av trolldom och sålde sig själva till det som var ont i Herrens ögon och väckte så hans vrede. 18Herren blev så vred på Israel att han utplånade dem ur sin åsyn, tills bara Judas stam fanns kvar.
19Men inte heller Juda lydde Herrens, sin Guds, befallningar, utan följde samma seder och bruk som Israel. 20Herren förkastade alltså hela Israels folk, och han förödmjukade dem och överlämnade dem åt plundrare, tills han hade stött ut dem från sig helt och hållet.
21När Herren slet Israel ifrån Davids ätt, gjorde de Jerobeam, Nevats son, till kung. Han lockade Israel bort från Herrens vägar och fick dem att begå en svår synd. 22Israeliterna höll sig kvar i alla Jerobeams synder och upphörde inte med dem 23förrän Herren drev bort dem, precis som han hade varnat genom sina tjänare profeterna. Israeliterna fördes alltså bort från sitt land till Assyrien, där de är än i dag.
Andra folk bosätter sig i landet
24Kungen av Assyrien hämtade folk från Babylon, Kuta, Ava, Hamat och Sefarvajim och lät dem bosätta sig i Samariens städer i stället för israeliterna. De övertog alltså Samarien och bosatte sig i dess städer. 25Till att börja med tillbad de inte Herren, och därför sände han dit lejon som dödade en del av dem.
26Man rapporterade då till kungen i Assyrien: ”De folk du har utvisat och placerat i Samariens städer känner inte till hur landets Gud ska dyrkas, och därför har han sänt lejon bland dem som håller på att döda dem, därför att folk inte vet hur de ska dyrka honom.”
27Då befallde kungen i Assyrien att en av de landsflyktiga prästerna från Samarien skulle få återvända, bosätta sig där och lära invånarna hur landets Gud skulle dyrkas. 28En av prästerna, som förts bort till Samarien, återvände alltså till Betel och undervisade hur de skulle dyrka Herren.
29Men varje folkgrupp tillverkade också sina egna gudar på var sin ort. De placerade dem i templen som samarierna hade ställt upp på sina offerplatser. 30De som kom från Babylon gjorde Suckot-Benot, de som kom från Kuta gjorde Nergal och folket från Hamat gjorde Ashima. 31De från Avva gjorde Nivchas och Tartak, och folket från Sefarvajim brände sina egna barn åt Sefarvajims gudar Adrammelek och Anammelek.
32De fruktade också Herren, men utsåg bland sig själva präster som skulle tjänstgöra i templen på offerplatserna. 33Samtidigt som de fruktade Herren, fortsatte de att tjäna sina egna gudar och följa sederna hos de folk som de kom ifrån. 34Än i dag håller de fast vid sina gamla seder i stället för att frukta Herren och lyda de stadgar och bud, den lag Herren gav till Jakobs ättlingar, den Jakob som Herren gav namnet Israel. 35Herren hade ju slutit ett förbund med dem och befallt: ”Ni ska inte dyrka några andra gudar, inte tillbe dem, tjäna dem eller offra till dem. 36Det är bara Herren ni ska be till, honom, som förde er ut ur Egypten med stor makt och utsträckt arm. Honom ska ni dyrka, honom ska ni tillbe, och till honom ska ni offra. 37De föreskrifter och bud, den lag och befallning som han skrev åt er, ska ni alltid noggrant hålla och inte tillbe andra gudar. 38Glöm inte förbundet som jag slöt med er och dyrka inte andra gudar. Han ska rädda er från alla fiender. Be aldrig och offra aldrig till andra gudar. 39Ni ska endast dyrka Herren, er Gud, för han kommer att rädda er från alla era fiender.”
40Men de lyssnade inte, utan fortsatte att hålla fast vid sina gamla seder och bruk. 41Dessa folk fruktade visserligen Herren, men de tillbad också sina avgudar. Och än i dag fortsätter deras ättlingar att göra likadant som deras förfäder gjorde.
