萬物有時
1天下萬物都有定期，
凡事都有定時。
2出生有時，死亡有時；
耕種有時，拔出有時；
3殺戮有時，醫治有時；
拆毀有時，建造有時；
4哭泣有時，歡笑有時；
哀傷有時，雀躍有時；
5拋石有時，堆石有時3·5 「拋石有時，堆石有時」意義不明，有猶太拉比說是「同房有時，分房有時」。；
擁抱有時，避開有時；
6尋找有時，遺失有時；
保存有時，丟棄有時；
7撕裂有時，縫合有時；
沉默有時，發言有時；
8愛慕有時，憎惡有時；
爭戰有時，和好有時。
9那麼，人勞碌做工有什麼益處呢？ 10我察覺上帝給世人重擔，使他們忙碌不休。 11祂使萬事各按其時變得美好，又把永恆的意識放在人心裡，人卻不能測透上帝從始至終的作為。 12我認識到，人生在世沒有什麼比歡樂、享受更好。 13人人都該吃喝、享受自己勞苦的成果，這是上帝的恩賜。 14我知道，上帝所做的都會存到永遠，誰也不能增減。祂這樣安排是叫人敬畏祂。 15現在的事並不是新事，未來的事也早已發生過。上帝使過去的事再次出現。
世間的不公
16我又看到日光之下，即使在公道和正義之地也有邪惡。 17我心裡想：「不論義人或惡人，上帝必審判，因為萬事萬務都有受審之時。」 18我又想：「至於世人，上帝試驗他們，是要他們知道自己與獸類無異。 19因為人和獸的際遇並無分別，兩者都難逃一死，活著都靠一口氣。人並不比獸強，一切都是虛空。 20兩者都同歸一處，出於塵土，也歸於塵土。 21誰知道人的氣息3·21 「氣息」或譯「靈」，本節同。會向上升，獸的氣息會降到地下呢？」 22因此，我覺得沒有什麼比人享受工作之樂更好，因為這是人當得的。人死後，誰能使他看到世間的事呢？
Allt har sin tid
1Allt har sin tid,
varje sak under himlen sin tidpunkt:
2En tid att födas och en tid att dö,
en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,
3en tid att döda och en tid att hela,
en tid att riva ner och en tid att bygga upp,
4en tid att gråta och en tid att skratta,
en tid att sörja och en tid att dansa,
5en tid att kasta stenar och en tid att samla stenar,
en tid att kramas och en tid att låta bli att kramas,
6en tid att söka och en tid att tappa bort,
en tid att behålla och en tid att kasta bort,
7en tid att riva sönder och en tid att sy ihop,
en tid att vara tyst och en tid att tala,
8en tid att älska och en tid att hata,
en tid för krig och en tid för fred.
9Vad får då arbetaren ut av sin möda? 10Jag har sett den börda som Gud lagt på människan. 11Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i deras hjärtan,3:11 Det är osäkert om det är människans evighetslängtan som åsyftas, eller om satsen hör ihop med den föregående och ska tolkas som att allt det sköna Gud gjort ska bestå för evigt. men människan kan ändå inte fatta Guds gärningar från början till slut. 12Jag insåg att det inte fanns något bättre för dem än att vara glada och göra gott under sitt liv. 13Och var och en som kan äta och dricka och finna tillfredsställelse i all sin möda har det också som en gåva från Gud. 14Jag vet att vad Gud gör består för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom.
15Det som finns har redan varit,
det som ska komma har redan funnits.
Gud kallar fram det förflutna.
Meningslöshet och ondska finns överallt
16Dessutom såg jag under solen att på rättsplatsen satt orätt, på rättfärdighetens plats orätt.
17Jag sa för mig själv:
”Gud dömer både den rättfärdige och den gudlöse.
För det finns en tid för allt som sker och för varje handling.”
18Jag sa vidare för mig själv: ”Så är det för människornas skull. Gud prövar dem, för att de ska inse att de inte är bättre än djuren. 19Människor och djur har samma öde. Den ene dör liksom den andre, och båda har samma livsande. Människan har inget företräde framför djuren. Allting är meningslöst.
20Alla går mot samma mål –
till den jord som de har kommit ifrån
måste de vända tillbaka.
21Vem vet om människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?”
22Jag förstod att det inte fanns något bättre för människan än att hon gläder sig över sitt arbete, för det är hennes del. Vem kan vägleda henne till att se vad som ska komma efter henne?
