Chinese Contemporary Bible (Traditional)

出埃及記 14

過紅海

1耶和華對摩西說: 「你吩咐以色列人改變方向,在比·哈希錄附近的海邊紮營,在紅海和密奪之間,對面是巴力·洗分。 法老必定以為你們走迷了路,被困在曠野。 我要使法老的心剛硬,使他派兵追趕你們。我要在法老和埃及軍兵身上得到榮耀,好叫埃及人知道我是耶和華。」於是,以色列人依言而行。

有人向埃及王報信,說以色列百姓逃走了。法老和他的臣僕便改變主意,說:「我們怎麼可以讓以色列人就這樣離開我們,不再服侍我們呢?」 法老便吩咐人預備戰車,他親自領軍, 率領埃及所有的戰車,包括六百輛最精銳的戰車,每輛車上都有戰車長。 耶和華使法老的心剛硬,法老就追趕毫無懼色地離開埃及的以色列人。 埃及大軍的戰車騎兵傾巢而出,沿著海邊追趕,在巴力·洗分對面的比·哈希錄附近追上了正在那裡安營的以色列人。

10 以色列人看見法老大軍追了上來,非常害怕,便呼求耶和華。 11 他們對摩西說:「難道埃及沒有墳地,要你帶我們出來死在曠野嗎?為什麼要帶我們離開埃及呢? 12 我們對你說過,別管我們,就讓我們服侍埃及人吧。服侍埃及人總比死在曠野好啊!」 13 摩西對百姓說:「你們不用害怕,站穩了,看耶和華用什麼方法解救你們。你們再也看不到你們今天看到的埃及人了。 14 耶和華必為你們爭戰,你們要保持鎮靜。」 15 耶和華對摩西說:「為什麼向我呼求呢?吩咐以色列人往前走吧。 16 你舉手向海伸出手杖,把海水分開,以色列人可以從中間的乾地走過去。 17 我要使埃及人的心剛硬,他們會緊追不捨,跟著你們走進海底。我要在法老及其大軍、戰車和騎兵身上得到榮耀。 18 當我在法老及其戰車和騎兵身上得到榮耀時,埃及人就知道我是耶和華。」

19 這時,在以色列人前面領路的上帝的天使,轉到百姓後面,雲柱也隨著移到後面立住。 20 雲柱停在埃及軍隊和以色列人的中間,埃及軍隊這邊一片黑暗,以色列人那邊卻有光,雙方整夜都無法接近對方。

21 摩西向海伸出手,耶和華便整夜用強勁的東風吹退海水,將海底變成乾地。海水分開後, 22 以色列人踏著乾地走入海中,海水如兩道牆立在他們左右。 23 法老的軍兵車馬緊追不捨,都跟著下到海中。 24 到了破曉時分,耶和華從雲柱火柱中俯視埃及軍隊,擾亂他們的隊伍。 25 祂使他們戰車的輪子脫落,難以前行。於是,埃及人說:「我們逃命吧,因為耶和華在幫助以色列人對付我們!」

26 耶和華對摩西說:「你向海伸出手,使海水回流,淹沒埃及軍隊。」 27 天剛亮的時候,摩西向海伸出手,海水便復原。埃及人紛紛向岸上逃命,耶和華卻使大水把他們捲回海中。 28 海水回流,法老的戰車和人馬都淹沒在大海之中,全軍覆沒。 29 全體以色列人卻在乾地上走過紅海,海水在他們兩邊築成水牆。 30 那天,耶和華就這樣從埃及人手中拯救了以色列人。後來,以色列人還看見埃及人的屍體橫在海邊。 31 以色列百姓親眼看見耶和華怎樣以大能對付埃及人,他們就敬畏耶和華,又信服祂和祂的僕人摩西。

Nya Levande Bibeln

2 Mosebok 14

1Herren gav Mose fler instruktioner:

Säg till folket att vända om mot Pi-Hahirot mellan Migdol och havet, mitt emot Baal-Sefon, och slå läger där vid havet.

Farao kommer nämligen att tänka: 'Israeliterna är nog instängda nu mellan öknen och havet!'

Än en gång ska jag förhärda Faraos hjärta, så att han förföljer er. Jag har planerat detta för att visa min gudomliga makt och ära inför Farao och hela hans armé, så att alla egyptier förstår att jag är Herren.De slog läger på den plats de blivit anvisade.

Faraos armé förföljer Israel

När ryktet nådde kungen i Egypten att israeliterna inte tänkte återvända dit efter de tre dagarna utan fortsätta sin vandring, ångrade han och hans män sig. Vad är det vi har gjort genom att låta alla dessa slavar ge sig iväg? frågade de sig.

Farao ledde själv förföljandet från sin vagn,

och han hade med sig eliten i armén, tillsammans 600 vagnar, och även andra vagnar bemannade med egyptiska officerare.

Herren gjorde Faraos sinne hårt, så att han förföljde israeliterna när de frimodigt gav sig iväg.

Hela Faraos kavalleri, hästar, vagnar och kavallerister, var med i förföljandet. Egyptierna hann upp Israels folk när det hade slagit läger vid havet nära Pi-Hahirot framför Baal-Sefon.

10 När folket fick syn på egyptierna och märkte att de närmade sig blev de oerhört rädda och ropade till Herren att han skulle hjälpa dem.

11 De vände sig klagande till Mose: Har du fört oss hit ut att dö i öknen därför att det inte fanns gravar åt oss i Egypten? Varför tvingade du oss att lämna Egypten?

12 Var det inte det vi sa, när vi var slavar, att du skulle låta oss vara i fred? Vi sa ju hela tiden att det var bättre att vara slavar i Egypten än att dö i öknen.

13 Men Mose sa till folket: Ni ska inte vara rädda. Var bara lugna och stanna där ni är, så ska ni få se på vilket underbart sätt Herren ska rädda er i dag. Det är sista gången ni ser de egyptier som förföljer er.

14 Herren ska strida för oss, och vi kommer inte att behöva lyfta ett finger!

Räddade vid Röda havet

15 Då sa Herren till Mose: Sluta nu upp att ropa till mig. Försök i stället att få folket att gå vidare.

16 Använd din stav! Räck ut den över vattnet, så ska havet öppna en väg framför er, och hela Israels folk ska gå över på torr mark!

17 Jag ska förhärda egyptiernas hjärtan, och de ska följa efter er, och de ska få se hur jag förhärligar mig genom att besegra Farao och hela hans armé med hästar och vagnar.

18 Och alla egyptier ska förstå att jag är Herren.

19 Guds ängel, som ledde Israels folk, flyttade nu molnet bakåt,

20 så att det befann sig mellan Israels folk och egyptierna. Hela den natten gav det mörker åt egyptierna men ljus åt Israels folk! Därför kunde inte egyptierna hitta israeliterna!

21 När Mose räckte ut sin hand över havet öppnade Herren en väg genom det med en mur av vatten på båda sidor. En stark östanvind blåste hela den natten och torkade upp havsbottnen,

22 så att Israels folk kunde gå rakt igenom havet på torr mark!

23 Egyptierna följde efter dem med alla Faraos hästar, vagnar och kavallerister.

24 Men tidigt på morgonen såg Herren ner på egyptiernas trupper från eld- och molnpelaren och skapade förvirring bland dem.

25 Hjulen på deras vagnar lossnade och föll av, så att vagnarna inte kunde ta sig fram. Låt oss komma härifrån! klagade egyptierna. Herren strider för dem mot oss.

26 Herren sa till Mose: Räck ut din hand igen över havet, så att vattnet vänder tillbaka över egyptierna med deras hästar och vagnar.

27 Mose gjorde som Herren hade sagt, och vattnet återvände på morgonen till sitt normala läge. Egyptierna försökte fly, men Herren dränkte dem i havet.

28 Vattnet täckte vägen och hästarna och vagnarna, och av hela Faraos armé, som förföljt israeliterna genom havet, överlevde inte en enda person.

29 Israels folk hade vandrat genom havet på torr mark, och vattnet hade stått som murar på båda sidor om dem.

30 På så sätt räddade Herren Israel från egyptierna den dagen, och Israels folk såg egyptierna ligga döda där på havsstranden.

31 När Israels folk såg det stora under som Herren hade gjort för dem mot egyptierna förstod de vem Gud var, och de ärade Gud och trodde på honom och hans tjänare Mose.