耶利米书 2 – CCB & NUB

Chinese Contemporary Bible (Simplified)

耶利米书 2:1-37

以色列人背弃上帝

1耶和华对我说:

2“你去告诉耶路撒冷人,

‘耶和华说,

我记得你们年轻时对我充满热情,

爱我如新娘爱新郎,

跟随我穿越旷野,

穿越不毛之地。

3以色列是耶和华的圣民,

是属于祂的初熟果子。

吞吃它的必担当罪责,

大祸临头。

这是耶和华说的。’”

4雅各家啊,以色列各宗族啊!你们要听耶和华的话。 5耶和华说:

“你们的祖先在我身上找到什么过错,

以致他们远离我,

去追随虚妄的神明,

使自己变得虚妄呢?

6他们从不自问,

‘耶和华曾把我们带出埃及

引导我们走过沙漠纵横、

深坑满布、干旱幽暗、

杳无人迹的旷野,

祂如今在哪里呢?’

7我带领你们进入肥沃之地,

享受那里富饶的物产。

但你们一进来,就玷污我的地,

使我的产业成为可憎之地。

8众祭司从来不问‘耶和华在哪里?’

执掌律法的不认识我,

首领背叛我,

先知靠巴力说预言,

随从无用的假神。

9因此,我要指控你们和你们的后代。

这是耶和华说的。

10你们去对岸的基提看看,

派人去基达仔细观察一下,

看看有没有这样的事?

11虽然列国的神明根本不是真神,

却没有一国更换自己的神明。

但我的子民却把自己荣耀的上帝换作了无用的假神。

12诸天啊,要因此而震惊战栗、

大感凄凉。

这是耶和华说的。

13因为我的子民犯了两项罪,

他们离弃了我这活水源泉,

为自己挖了不能蓄水的破池子。

14以色列是奴隶吗?

是生来为奴的吗?

为什么她竟成了别人的猎物呢?

15敌人像狮子般向她咆哮吼叫,

使她的土地一片荒凉,

她的城邑一片废墟,杳无人烟。

16以色列啊,

挪弗人和答比匿人打破了你的头颅。

17你这不是自食其果吗?

因为你的上帝耶和华一路引导你的时候,

你却背弃祂。

18现在,你去埃及尼罗河的水有什么用呢?

你去亚述幼发拉底河的水有什么用呢?

19你必因自己的罪恶而受惩罚,

因自己的背叛而受责备。

因此,你要省察且明白,

背弃你的上帝耶和华、

不敬畏我是多么邪恶、痛苦。

这是万军之耶和华说的。

20“很久以前,我折断你的轭,

解开你的捆索,

你却拒绝事奉我,

在各高岗上、绿树下躺卧淫乱。

21你原本是我栽种的上等葡萄树,

是最好的品种。

你怎么自甘堕落,

变成了野葡萄?

22纵然你用碱和许多肥皂清洗,

你在我面前仍然罪迹斑斑。”

这是主耶和华说的。

23“你怎能说,

‘我没有玷污自己,

也没有随从巴力’?

看看你在山谷中干的勾当,

想想你的所作所为。

你是一只发情的母骆驼,

烦躁不安,跑来跑去。

24你是一只习惯在旷野生活的母驴,

求偶心切时便呼呼喘气,

发情时谁也控制不了。

公驴找你不费工夫,

在你发情的时候很容易找到你。

25我说,‘不要因追随假神而跑破鞋子,喉咙干渴。’

你却说,‘不行!

我爱外族的神明,一定要跟随他们。’

26以色列人啊,

你们和你们的君王、官长、

祭司和先知必蒙羞,

如同被擒的盗贼。

27你们认木头为父,

认石头为母。

你们不是面向我而是背对我,

危难时却向我求救。

28你们为自己造的神明在哪里呢?

危难时让他们救你们吧!

犹大人啊,你们神明的数目与你们的城邑一样多!

29“你们为什么指控我呢?

你们都背叛了我。

这是耶和华说的。

30我责打你们的儿女,却是徒劳,

因为他们不受管教。

你们杀害你们的先知,

残暴如狮子。

31这世代的人啊,

要留心听耶和华的话。

以色列人来说,

难道我是旷野,

是幽暗之地吗?

为什么我的子民竟说,

‘我们可以四处游荡,

不再追随你’?

32少女会忘记她的首饰吗?

新娘会忘记她的礼服吗?

我的子民却早已把我抛诸脑后。

33“你们真善于求爱啊!

甚至把技巧教给妓女。

34你们的衣服沾满无辜穷人的血,

他们并没有进你们的家偷窃。

35你们还说,‘我们是无辜的,

耶和华不再向我们发怒。’

看啊,我必审判你们,

因为你们拒不认罪。

36你们为什么这样忽东忽西地变来变去呢?

你们投奔埃及必蒙羞辱,

就像从前投奔亚述一样。

37你们必灰头土脸地离开埃及

因为耶和华弃绝了你们的靠山,

你们从他们那里必得不到帮助。”

Swedish Contemporary Bible

Jeremia 2:1-37

Varningar och förmaningar till Juda

(2:1—29:32)

Guds folks trolöshet

1Herrens ord kom till mig: 2”Gå och förkunna för Jerusalem: Så säger Herren:

’Jag minns hur hängiven du var i ungdomen,

hur du älskade mig som brud

och hur du följde mig genom öknen,

genom ett land där ingen sår något.

3Israel var heligt för Herren,

det första av hans skörd.

Alla som åt av det

drog på sig skuld

och blev drabbade av olycka, säger Herren.’ ”

4Hör Herrens ord, Jakobs ätt, Israels alla släkter! 5Så säger Herren:

”Vad var det för fel era fäder fann hos mig,

eftersom de gick bort från mig

och följde de värdelösa avgudarna

och själva blev värdelösa?

6De frågade inte: ’Var är Herren,

som ledde oss ut ur Egypten,

genom öknen,

genom ett öde, oländigt land,

torkans och skuggornas land,

ett land som ingen vill passera igenom

och där ingen vill bo?’

7Jag ledde er till ett bördigt land,

för att ni skulle få äta av dess frukt och dess goda.

Men när ni kom dit orenade ni mitt land

och gjorde min egendom avskyvärd.

8Prästerna frågade inte:

’Var är Herren?’

De som hade hand om lagen

kände mig inte,

ledarna satte sig upp mot mig,

profeterna profeterade i Baals namn

och följde värdelösa avgudar.

9Därför kommer jag att gå till rätta med er än en gång, säger Herren,

ja, även med era barn i kommande generationer ska jag gå till rätta.

10Dra bort till kittéernas2:10 Syftar på Cypern. kuster

och se efter,

sänd någon till Kedar

för att noga undersöka

om något sådant har skett:

11Har något annat folk någonsin bytt ut sina gudar,

som ändå inte är några gudar?

Men mitt folk har bytt bort sin härlighet2:11 En urtida skriftlärd tradition som är omnämnd i den masoretiska texten visar att den ursprungliga formuleringen löd: min härlighet.

mot en värdelös avgud.

12Häpna över detta, ni himlar,

rys och bäva, säger Herren.

13Mitt folk har begått en dubbel synd:

Det har övergett mig,

källan med det levande vattnet,

och de har grävt dåliga brunnar åt sig,

brunnar som inte håller vatten.

14Är Israel en tjänare eller född till slav?

Varför har han blivit ett byte?

15Lejonen ryter och morrar mot honom.

De har lagt hans land öde

och bränt ner hans städer,

så att ingen kan bo i dem.

16Män från Memfis och Tachpanches

betar din hjässa kal.

17Är det inte du själv som har dragit detta över dig

genom att du övergav Herren, din Gud,

när han ville leda dig på vägen?

18Varför ska du nu gå till Egypten

för att dricka Shichors vatten?

Och varför gå till Assyrien

för att dricka av Eufratflodens vatten?

19Din ondska kommer att straffa dig,

ditt avfall att tukta dig.

Besinna och inse därför

hur ont och bittert det är

att du överger Herren, din Gud,

och inte fruktar mig längre, säger Herren, härskarornas Herre.

20För länge sedan bröt jag sönder ditt ok

och slet av dina band.2:20 Enligt Septuaginta: …bröt du sönder ditt ok…

Du sa: ’Jag vill inte tjäna.’

På varje höjd och under varje grönskande träd

lade du dig ner och prostituerade dig.

21Jag planterade dig som ett ädelt vin

av allra bästa slag.

Hur har du kunnat förvandlas för mig

till en oduglig, vildvuxen ranka?

22Även om du tvättar dig med lut

och rikligt med såpa

består din synds fläckar inför mig,” säger Herren, Herren.

23”Hur kan du säga:

’Jag har inte orenat mig

och inte sprungit efter baalsgudarna’?

Tänk efter hur du bar dig åt i dalen,

beakta vad du har gjort.

Du är som ett oroligt kamelsto,

som irrar hit och dit,

24som en vildåsna, van vid öken,

som flåsar under parningstiden.

Vem kan tygla dess begär?

Ingen behöver springa sig trött efter den,

i parningstiden är den lätt att finna.

25Akta dig, så du inte springer av dig skorna

och får din strupe torr.

Men du säger:

’Det är ingen idé.

Jag älskar främmande gudar,

och dem måste jag följa.’

26Som en tjuv tagen på bar gärning

ska Israel stå där med skam,

med sina kungar, furstar,

präster och profeter,

27de som säger till en trästolpe: ’Du är min far’

och till en sten: ’Du har fött mig.’

De vänder ryggen mot mig,

inte ansiktet,

men när olyckan kommer ropar de:

’Kom och rädda oss!’

28Var är då de gudar som du har gjort åt dig själv?

Låt dem nu komma till din räddning i olyckan, om de kan!

Du har ju lika många gudar

som du har städer, Juda.

29Varför vill ni gå till rätta med mig?

Ni har ju alla gjort uppror mot mig, säger Herren.

30Till ingen nytta har jag straffat era söner,

de tog inte emot någon tillrättavisning.

Som rovlystna lejon

har ert svärd ätit upp profeterna.

31Ni släkte, ge akt på Herrens ord!

Har jag varit en öken för Israel,

ett mörkrets land?

Varför säger mitt folk:

’Vi går vart vi vill,

vi kommer inte mer tillbaka till dig.’

32Skulle en ung flicka kunna glömma sina smycken,

eller en brud sin gördel?

Men av mitt folk har jag varit glömd i alla tider.

33Hur skickligt hittar du inte vägen

i ditt sökande efter kärlek!

Till och med de sämsta bland kvinnorna

har en hel del att lära av dig.2:33 Grundtextens innebörd är osäker. Tanken kan också vara: Därför har du också vant dig vid ondskans vägar.

34Dina kläder är fläckade av blod

från fattiga och oskyldiga.

De ertappades inte vid inbrott.

Trots allt detta2:34 Grundtextens innebörd är osäker, men det är troligt att sista satsen i versen hör ihop med början av nästa vers.

35säger du: ’Jag är oskyldig.

Han är inte vred på mig längre.’

Jag ska döma dig,

därför att du säger att du inte har syndat.

36Varför far du än hit och än dit,

för att ta en annan väg?

Du ska bli besviken på Egypten

på samma sätt som du blev besviken på Assyrien.

37Också därifrån kommer du att få gå

med händerna över huvudet.

Herren har förkastat dem som du litade på,

och du ska inte ha framgång med hjälp av dem.