耶利米的抱怨
1耶和华啊，每次我与你争论，
都显明你是对的。
然而，我还是对你的公正有所不解：
为什么恶人总是得势？
为什么诡诈之人反而生活安逸？
2你栽培他们，让他们生根长大，
结出果实。
他们嘴上尊崇你，
心却远离你。
3但耶和华啊，你认识我，了解我，
察验我的内心。
求你拖走他们，
就像拖走待宰的羊，
留到宰杀之日。
4大地哀恸、
田野的植物枯槁要到何时呢？
由于这地方居民的罪恶，
野兽和飞鸟都灭绝了。
他们说：“上帝看不见我们的行为12:4 “上帝看不见我们的行为”参照《七十士译本》，希伯来文也可译作“他（指耶利米）看不见我们的结局”。。”
5耶和华说：“如果你与步行的人竞走，
尚且感到疲乏，
又怎能与马赛跑呢？
如果你在宽阔之地尚且跌倒，
在约旦河边的丛林中又会怎样呢？
6你的弟兄和家人都背叛了你，
与你作对。
任他们甜言蜜语，你不要相信。
7“我已离开我的殿，
撇弃我的产业，
把我爱的子民交给他们的敌人。
8我的子民像林中的狮子一样向我吼叫，
因此我憎恶他们；
9我的子民就像一只带斑点的鸷鸟，
被其他鸷鸟围攻。
招聚野兽来吞吃它吧！
10列国的首领毁坏我的葡萄园，
践踏我美好的土地，
使它荒凉；
11他们使这片土地荒凉，
以致它在我面前哀哭。
遍地如此荒凉，却无人在意。
12杀戮者已来到旷野中光秃的山岭，
耶和华使刀剑横扫全境，
无人幸免。
13我的子民播种麦子，
却收割荆棘；
辛勤耕耘，却一无所获。
他们必因耶和华的烈怒而收获羞辱。”
14耶和华说：“邪恶的邻国侵占了我赐给我以色列子民的土地，我要把这些恶邻逐出他们的本土，正如我要逐出犹大一样。 15我逐出他们以后，还要再怜悯他们，把他们带回各自的家园和故土。 16如果他们真心接受我子民的信仰，凭永活的耶和华之名起誓，正如他们教导我子民向巴力起誓一样，他们便能成为我的子民。 17如果哪一国不听我的话，我必把它连根拔起，彻底毁灭。这是耶和华说的。”
Jeremias klagan och Herrens svar
1Herre, du är rättfärdig,
när jag lägger fram mitt fall inför dig.
Ändå vill jag tala med dig om dina domslut:
Varför har de gudlösa en sådan framgång?
Varför får de trolösa leva så trygga?
2Du planterar dem.
De växer och bär frukt.
Du finns ofta på deras läppar
men är fjärran från deras hjärtan.
3Men Herre, du känner mig och ser mig,
du prövar mina attityder gentemot dig.
För bort dem som får att slaktas!
Avskilj dem för att dödas!
4Hur länge måste landet sörja
och gräset på marken vissna bort?
För invånarnas ondskas skull
går boskap och fåglar under.
De menar: ”Han ser inte vad som händer med oss.”
5”Om det har tröttat ut dig att tävla med fotfolk,
hur ska du då kunna tävla mot hästar?
Om du bara är trygg i ett fredligt land,
hur ska du bära dig åt i snårskogen vid Jordan?
6Till och med dina egna bröder, din egen familj,
har svikit dig.
De ropar högt mot dig bakom din rygg.12:6 Grundtextens innebörd är osäker.
Lita inte på dem, hur vänligt de än talar till dig.
Herrens klagan över sitt folk
7Jag har övergett mitt hus,
lämnat mitt arv,
överlämnat min älskade i hennes fienders hand.
8Min arvedel har blivit mot mig
som ett skogens lejon,
som höjt rösten mot mig,
och som jag därför hatar.
9Har inte min arvedel blivit för mig
som en spräcklig rovfågel,
som omringas och attackeras av andra fåglar?12:9 Grundtextens innebörd är osäker.
Gå, samla alla vilda djur,
låt dem komma och äta!
10Många herdar har fördärvat min vingård,
trampat ner mitt land.
Mitt ljuvliga land
har de förvandlat till en öde öken.
11De har gjort det till en ödemark.
Sörjande och öde ligger det framför mig,
och ingen bryr sig om det.
12Över de kala höjderna i öknen
drar förhärjare fram.
Herrens svärd förtär allt
från den ena ändan av landet till den andra.
Det finns ingen fred för någon.
13De har sått vete
men fått skörda törne.
De har tröttat ut sig,
men till ingen nytta.
Bär så skammen för er skörd,
för Herrens glödande vredes skull.”
Israels grannar
14Så säger Herren om alla de onda grannfolk, som gett sig på den arvedel jag gav mitt folk Israel: ”Jag ska rycka upp dem ur deras land, och jag ska rycka upp Judas folk från dem. 15Men efter att jag ryckt upp dem ska jag förbarma mig över dem och föra dem tillbaka igen, var och en till sitt arv, var och en till sitt land. 16Om de verkligen lär sig mitt folks vägar och svär vid mitt namn: ’Så sant Herren lever’, så som de lärt mitt folk att svära vid Baal, då ska de få etablera sig bland mitt folk. 17Men om de inte lyssnar, ska jag fullständigt rycka bort och förgöra det folket, säger Herren.”
