旷野漂流
1“之后，我们遵照耶和华的吩咐掉转头，沿红海的路前往旷野，在西珥山区绕行了很久。 2后来，耶和华对我说， 3‘你们在这山区绕行的日子够了，现在转向北方吧。 4你告诉众人，你们将经过西珥，那里住着你们的亲属以扫的子孙。他们惧怕你们，所以要格外谨慎， 5不要惹他们，因为我已把西珥山赐给以扫作产业，他们的土地，我一寸也不会赐给你们。 6你们吃的、喝的，都要花钱向他们买。 7你们的上帝耶和华使你们凡事蒙福，看顾着你们走过这辽阔的旷野，四十年来与你们同在，使你们一无所缺。’
8“于是，我们绕过我们亲属以扫的子孙所住的西珥，沿亚拉巴的路，经过以拉他、以旬·迦别，向摩押旷野走去。 9耶和华对我说，‘不可骚扰摩押人，不可与他们争战，因为我不会把他们的土地赐给你，我已把亚珥赐给罗得的子孙为业。’
10“从前以米人住在亚珥，他们人数众多，像亚衲人一样身材高大。 11以米人同亚衲人一样也被称为利乏音人，但摩押人称他们为以米人。 12以前，何利人也住在西珥，但以扫的子孙消灭了他们，占领了他们的土地，住在那里，正如后来以色列人占领了耶和华赐给他们的土地。 13耶和华又说，‘现在，你们要动身过撒烈溪。’于是，我们过了撒烈溪。 14我们从离开加低斯·巴尼亚到穿过撒烈溪用了三十八年。期间，那一代战士都死光了，正如耶和华的誓言。 15其实是耶和华的手攻击他们，直到把他们从营中全部消灭。
16“所有的战士都死后， 17耶和华对我说， 18‘今天你要从亚珥绕过摩押边境。 19到亚扪人之地后，不可骚扰他们，不可与他们争战，因为我不会把他们的土地赐给你们，我已把那里赐给罗得的子孙作产业。’ 20那里以前也是利乏音人住的地方，亚扪人称利乏音人为散送冥， 21利乏音族人数众多，像亚衲人一样身材高大。耶和华消灭了他们，让亚扪人占领他们的土地，住在那里。 22耶和华也曾为以扫的子孙消灭住在西珥的何利人，让他们占据何利人的土地，住在那里，直到今日。 23同样，来自克里特的迦斐托人消灭了迦萨附近的亚卫人，住在那里。 24耶和华说，‘起来穿过亚嫩谷，我已将亚摩利人希实本王西宏和他的土地交在你手中，你要攻打他，占领他的土地。 25从今天起，我要使天下万民在你面前惊恐万状，一听到你的名字就吓得发抖。’
击败希实本王
26“于是，我从基底莫旷野派使者去见希实本王西宏，提出和平的建议，说， 27‘请允许我们从贵国经过，我们只走大路，不会偏离。 28我们吃的喝的，都会按价向你买，只求让我们借道经过， 29就像西珥的以东人和亚珥的摩押人那样对待我们。我们只想过约旦河，去我们的上帝耶和华所赐之地。’ 30希实本王西宏却拒绝我们的请求，因为我们的上帝耶和华使他顽固不化，好让我们击败他，正如今日的情形。 31耶和华对我说，‘看啊，我已把西宏和他的土地交给你了，去占领那里，夺取他的土地吧。’ 32西宏率领全军在雅杂与我们交战。 33我们的上帝耶和华使西宏父子及其军队败在我们手下，全军覆没。 34我们攻占了西宏的所有城邑，将其夷为平地，杀光城中的男女老幼，一个不留， 35只留下牲畜和财物作战利品。 36从亚嫩谷边的亚罗珥和谷中的城，直到基列的所有城邑全被我们攻克，我们的上帝耶和华把这一切都交给了我们。 37我们遵照我们的上帝耶和华的吩咐，没有侵犯亚扪人的土地，即雅博河一带和山区的城邑。
En tillbakablick på vandringen
1Därefter vände vi tillbaka genom öknen mot Sävhavet, så som Herren hade sagt till mig. Under en lång tid vandrade vi omkring i området kring berget Seir. 2Sedan sa Herren till mig:
3”Nu har ni vandrat omkring här i bergen länge nog! Vänd norrut 4och säg till folket att det ska gå genom det land som tillhör deras bröder, Esaus ättlingar, som bor i Seir. Edoméerna kommer att bli rädda för er, men var ändå försiktiga. 5Ge dem ingen anledning till strid! Jag har nämligen gett dem hela Seirs bergsbygd som deras eget område och ni kommer inte att få den minsta lilla bit av deras land. 6Betala dem för den mat och det vatten ni använder. 7Herren, din Gud, har välsignat dig i allt som du företagit dig och vakat över dig under de fyrtio år du vandrat omkring i denna väldiga öken. I fyrtio år har Herren, din Gud, varit med dig och du har aldrig behövt sakna något.”
8Vi vandrade alltså fram bland våra bröder Esaus ättlingar som bodde i Seir och lämnade sedan Aravavägen, bort från Elat och Esjon-Gever och tog vägen mot Moabs öken.
9Då sa Herren: ”Anfall inte moabiterna, strid inte mot dem, för jag tänker inte ge er något av deras land. Ar har jag nämligen gett till Lots ättlingar.” 10(Eméerna, ett stort och talrikt folk, hade bott där tidigare. De är lika storvuxna som Anaks folk. 11Både eméerna och anakiterna räknas som refaéer, men moabiterna kallade dem eméer. 12Tidigare hade horéerna bott i Seir, men de hade drivits ut av Esaus ättlingar som förgjorde dem och bosatte sig där. På samma sätt gjorde Israel i det land som Herren hade gett dem som egendom.)
13”Gå nu över floddalen Sered”, sa Herren, och vi gjorde så.
14Det tog oss trettioåtta år att komma från Kadesh Barnea till Sereddalen där vi gick över floden Sered. Då hade alla stridsdugliga män i den förra generationen dött, så som Herren hade sagt. 15Ja, Herren var mot dem, han fortsatte att utplåna dem ur lägret och till slut var alla döda.
16När den siste av krigarna bland folket hade dött, 17sa Herren till mig:
18”Idag ska du gå över gränsen till Moabs område, Ar. 19När du kommer till ammoniternas land ska du inte utmana eller anfalla dem, för jag tänker inte ge dig någon del av deras land. Det har jag gett till Lots ättlingar2:19 Moabiterna och ammoniterna var avkomlingar till de söner Lot fick med sina båda döttrar. Se 1 Mos 19:36-38..”
20(Även detta land betraktas som refaeiskt. Området hade tidigare varit bebott av refaéerna, som ammoniterna kallade samsumméer. 21De var stora och talrika, lika storvuxna som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna som fördrev dem och bosatte sig i landet. 22På samma sätt hade Herren gjort med Esaus ättlingar i Seir, där han förgjorde horéerna för dem. De fördrev dem och har sedan dess varit bosatta där. 23På samma sätt blev det när kaftoréerna2:23 Befolkning på Kreta. kom från Kaftor och invaderade och förgjorde avvéerna som bodde i byar utspridda ända bort till Gaza och bosatte sig där.)
En tillbakablick på striderna
Segern över kung Sichon
(4 Mos 21:21-30)
24”Gå över floden Arnon, för jag har överlämnat amoréen Sichon, kungen i Heshbon, och hans land åt dig. Börja inta det och strid mot honom! 25Från och med idag ska jag låta alla folk på jorden darra av fruktan när de hör talas om dig.”
26Då sände jag budbärare från Kedemots öken till kung Sichon i Heshbon med en fredlig hälsning: 27”Låt oss få vandra genom ditt land. Vi ska hålla oss till huvudvägen och inte vika av vare sig åt höger eller vänster. 28Vi ska betala för allt vi äter och dricker. Det enda vi begär är att få vandra genom ditt land, 29på samma sätt som Esaus ättlingar i Seir och moabiterna i Ar lät oss göra. Vi ska gå över Jordan och in i det land som Herren, vår Gud, vill ge oss.”
30Men kung Sichon i Heshbon vägrade och lät oss inte gå genom hans land, eftersom Herren, din Gud, gjorde honom envis och hårdhjärtad, så att han skulle kunna överlämna Sichon åt dig. Och precis så blev det.
31Sedan sa Herren till mig: ”Jag börjar med att ge dig Sichon och hans land. Börja erövringen och ta hans land i besittning!”
32Sichon förklarade krig mot oss och mobiliserade sina styrkor vid Jahas. 33Men Herren, vår Gud, överlämnade honom åt oss och vi slog honom, hans söner och hela hans folk. 34Vi intog alla hans städer och vigde alla åt förintelse, även kvinnor och barn. Vi lät inte någon överleva. 35Men boskapen tog vi som byte tillsammans med det vi funnit i de städer vi erövrat. 36Från Aroer, som ligger vid floden Arnons strand, och från staden i dalen och ända till Gilead fanns inte en enda stad som var för starkt befäst för oss. Herren, vår Gud, gav oss alltsammans. 37Men ammoniternas land lämnade du i fred, hela området från floden Jabbok och städerna i bergsbygden, precis som Herren, vår Gud, hade befallt.
