上帝毁灭所多玛和蛾摩拉
1那两个天使在黄昏的时候来到所多玛，罗得正坐在城门口，看见他们，便起来迎接，俯伏在地上说： 2“我主啊，请到仆人家洗洗脚，住一夜，明天早上再继续赶路吧！”他们说：“不，我们要在街上过夜。” 3罗得执意邀请他们，他们便答应到他家里作客。罗得设宴款待他们，烤无酵饼给他们吃。 4他们正准备就寝的时候，所多玛城的男人从老到少全都出来，团团围住罗得的房子， 5对罗得大喊大叫：“今天晚上到你家中作客的人在哪里？把他们交出来，我们要跟他们性交！” 6罗得走出来，关上门，到众人面前， 7对他们说：“各位弟兄，请不要做这种邪恶的事！ 8我有两个女儿，还是处女，我愿意把她们交出来任凭你们处置，只是请你们不要侮辱这两个人，他们是我家里的客人。” 9他们对罗得说：“走开！”又说：“这个寄居的人竟当起审判官来啦！现在我们要用更狠的手段对付你。”众人便推挤罗得，想要破门而入。 10那两位天使伸手把罗得拉进屋里，关上了门， 11并让门外的人，不论老少都眼目昏花，摸来摸去也找不着罗得家的门。
12天使对罗得说：“你还有什么亲人住在这里？你要带儿女、女婿和城里其他亲人离开这里， 13因为我们就要毁灭这城了。耶和华已经听见控诉这罪恶之城的声音，祂差遣我们来毁灭这城。” 14罗得听了就去通知他女儿的未婚夫说：“快走吧！耶和华要毁灭这城了！”可是他们却以为他是在开玩笑。
15天刚亮的时候，天使便催促罗得说：“起来，带着你的妻子和两个女儿离开，免得所多玛城因罪恶受惩罚的时候，你也一起被毁灭。” 16罗得却犹疑不决，天使便拉着罗得及其妻子和两个女儿的手出去，将他们安置在城外，因为耶和华怜悯他们。 17到了城外，其中一位天使说：“赶快逃！不要回头看，也不要留在平原，要往山上逃，免得你们被毁灭。” 18罗得说：“我主啊，请不要这样。 19仆人蒙你厚爱、施恩相救，但我无法逃到山上，要是这灾难追上我，我就没命了！ 20请看，那座城离这里不远，容易跑到，又是座小城，请让我逃到那座小城活命吧！” 21天使回答说：“好吧，我答应你，不毁灭那座小城。 22你赶快逃吧，因为你还没有到那里之前，我不能动手。”从此那城便叫琐珥19:22 “琐珥”意思是“小”。。
23罗得到达琐珥的时候，太阳已经出来了。 24耶和华从天上把燃烧的硫磺降在所多玛和蛾摩拉两地， 25毁灭了这两座城和其中的居民，包括整个平原和地上的植物。 26罗得的妻子跟在后面，她回头一望，就变成了一根盐柱。
27亚伯拉罕清早起来，走到他从前站在耶和华面前的地方， 28向所多玛、蛾摩拉和整个平原眺望，只见那里浓烟滚滚，好像火窑的烟一样。
29这样，为了亚伯拉罕的缘故，上帝毁灭平原各城的时候，让罗得逃离所住的城市，不致丧命。
罗得与他的女儿
30罗得不敢住在琐珥，便带着两个女儿来到山上，住进一个洞里。 31他的大女儿对妹妹说：“我们的父亲年纪大了，这里又没有男子可以照着世上的习俗娶我们。 32不如我们灌醉父亲，然后跟他睡觉，借着他替我们一家传宗接代吧。” 33于是，那晚她们灌醉了父亲，大女儿进去和父亲睡。她什么时候躺下，什么时候起来，罗得完全不知道。 34第二天，大女儿对妹妹说：“昨天晚上我已经和父亲睡了，今天晚上我们再灌醉他，你可以进去和他睡。这样，我们就可以借着父亲传宗接代。” 35当天晚上，她们又灌醉了罗得，小女儿进去与他睡。她什么时候躺下，什么时候起来，罗得完全不知道。 36这样，罗得的两个女儿都从父亲怀了孕。 37大女儿生了一个儿子，给他取名叫摩押19:37 “摩押”意思是“出自父亲”。，他是今天摩押人的祖先。 38小女儿也生了一个儿子，给他取名叫便·亚米19:38 “便·亚米”意思是“亲人的儿子”。，他是今天亚扪人的祖先。
Gud räddar Lot
1När de två änglarna samma kväll kom till Sodom, satt Lot i stadsporten. När han såg dem, reste han sig upp för att möta dem och han bugade sig med ansiktet mot marken. 2”Mina herrar”, sa han. ”Kom till mitt hem och stanna över natten, så att ni får tvätta era fötter. Sedan kan ni resa vidare i morgon bitti.” ”Nej”, svarade de. ”Vi stannar här ute på gatan över natten.”
3Men Lot var så angelägen att de slutligen gick med honom hem, och han bjöd dem på mat och nybakat, osyrat bröd, och de åt. 4Innan de hunnit lägga sig, omringades huset av stadens män. De hade kommit allesammans från alla håll i staden, både yngre och äldre. 5De skrek till Lot: ”Var är de där männen som kom till dig i kväll? För ut dem till oss, så att vi kan ligga med dem!”
6Lot gick då ut för att tala med dem och stängde dörren efter sig. 7Han bad dem: ”Mina vänner, gör inte något så ont. 8Jag har två döttrar, som är oskulder. Ni kan ta dem och göra vad ni vill med dem, men lämna dessa män i fred, för de har kommit för att få skydd under mitt tak.”
9”Flytta på dig”, skrek de. ”Denne har kommit hit som främling och nu vill han vara vår domare! Nu ska vi behandla dig mycket värre än vad vi tänkte behandla dem.” Så trängde de sig fram till Lot och började bryta sönder dörren.
10Men de två männen i huset sträckte sig ut efter Lot, drog in honom och låste dörren 11och förblindade dem som stod utanför, unga som gamla, så att de inte kunde hitta dörren.
12”Vilka släktingar har du här i staden?” frågade männen Lot. ”För ut dem härifrån allihop, mågar, söner, döttrar, vilka de än är! 13Vi ska nämligen utplåna staden. Herren har hört ett stort klagorop om staden och skickat oss hit för att förgöra den.”
14Då gick Lot ut för att berätta detta för sina blivande svärsöner: ”Skynda er, skynda er ut ur staden, för Herren tänker förgöra den!” Men svärsönerna trodde att han bara skämtade.
15Vid gryningen nästa morgon blev änglarna allt mer angelägna: ”Skynda dig”, sa de till Lot. ”Ta din hustru och dina döttrar som är här och ge dig av medan du kan, för annars kommer du att förgås med stadens synd.”
16När Lot fortfarande tvekade, tog männen honom och hans hustru och döttrar vid handen, eftersom Herren ville skona honom, och förde dem i säkerhet utanför staden. Där lämnade de dem.
17”Fly för livet”, sa han19:17 Det framkommer inte vem subjektet var, men uppenbarligen en av änglarna, snarare än Herren själv. Samtidigt är det dock Herren Lot åtminstone tidvis verkar tilltala här. medan de fördes ut. ”Och se dig inte tillbaka! Fly till bergen! Stanna inte här nere på slätten, för då kommer du att förintas.” 18”Nej, Herre19:18 Eller: min herre eller: mina herrar”, bad Lot. 19”Du har visat mig, din tjänare, den välviljan och den stora nåden att rädda mitt liv. Men jag hinner inte fly upp i bergen förrän olyckan är ifatt mig, och då dör jag. 20Staden där ligger så nära att jag kan fly dit och den är liten. Låt mig få gå dit i stället. Du ser väl hur liten den är! Då kommer mitt liv att räddas.”
21Han sa: ”Du ska få som du vill också den här gången. Jag ska inte förstöra staden du talar om. 22Men skynda dig dit, för jag kan inte göra något förrän du är där.” Så fick staden heta Soar19:22 Namnet Soar kommer från hebreiskans ord för liten..
23Solen var redan på väg upp över jorden, när Lot nådde fram till staden. 24Då lät Herren eld och flammande svavel regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 25Han förstörde dessa städer helt och hållet tillsammans med hela slätten och utplånade allt liv i dem, även vegetationen. 26Men Lots hustru såg sig om och blev förvandlad till en saltpelare.
27På morgonen var Abraham uppe tidigt och gick ut till platsen där han hade stått inför Herren. 28Han såg ut över slätten mot Sodom och Gomorra och såg röken från jorden stiga upp som från en brännugn. 29När Gud utplånade städerna på slätten, tänkte han på Abraham och förde ut Lot undan förödelsen som drabbade städerna där Lot bott.
Lots döttrar
30Efteråt lämnade Lot med sina döttrar Soar, för han var rädd för att bo där. Han bosatte sig i stället i en grotta i bergen tillsammans med sina två döttrar.
31En dag sa den äldre dottern till sin syster: ”Vår far är gammal, och det finns ingen man här i landet som skulle kunna komma till oss som man brukar göra överallt på jorden. 32Kom, så ger vi vår far vin att dricka, och sedan ligger vi med honom, så att vi får barn genom vår far.”
33Den kvällen såg de till att fadern blev berusad, och den äldre dottern gick in och låg med sin far. Men han visste varken när hon lade sig där eller gick upp.
34Följande dag sa hon till sin yngre syster: ”Jag låg med vår far i natt. Låt oss fylla honom med vin i kväll igen, och sedan går du in och ligger med honom så att vi får barn genom honom.” 35Också den kvällen fick de honom drucken, och den yngre dottern gick in och låg med honom, och inte heller nu märkte han när hon lade sig eller gick upp. 36På så sätt blev Lots båda döttrar med barn genom sin far.
37Den äldre dottern födde en son som hon gav namnet Moab19:37 I hebreiskan anspelning på genom sin far. Han blev stamfar till vår tids moabiter. 38Den yngre födde också en son som hon gav namnet Ben-Ammi19:38 Betyder: son till mitt folk. Han blev stamfar till vår tids ammoniter.
