耶户被立为以色列王
1以利沙先知叫来一个先知，吩咐他：“你要束上腰带，拿着这瓶膏油去基列的拉末。 2到了以后，你去找宁示的孙子、约沙法的儿子耶户，带他离开同僚，进入密室， 3把这瓶膏油倒在他头上，告诉他，‘耶和华说，我膏立你为以色列王。’然后，你要马上开门逃走，不可迟延。”
4于是，那位年轻的先知启程前往基列的拉末。 5到了那里，他看见众将领正坐在一起，便说：“将军，我有话对你说。”耶户说：“你想对我们哪一个说话？”他说：“将军啊，我有话对你说。” 6耶户便站起来，随他进入屋里。他将膏油倒在耶户头上，说：“以色列的上帝耶和华说，‘我膏立你做我以色列子民的王。 7你要杀你主人亚哈的全家，这样我就可以为我的仆人——众先知以及其他仆人报仇，他们被耶洗别杀害。 8亚哈全家必灭亡，我要从以色列铲除他家中所有的男子——不论奴隶还是自由人， 9使他家像尼八的儿子耶罗波安家和亚希雅的儿子巴沙家一样。 10耶洗别的尸体必在耶斯列的田间被狗吃，无人埋葬。’”说完这话，那位年轻的先知便开门逃跑了。
11耶户出来回到同僚那里，一个人问他：“没事吧？那疯子为什么来找你？”耶户答道：“你们认得他，也知道他会说什么。” 12他们说：“我们不知道，你告诉我们吧！”耶户说：“他告诉我，耶和华说膏立我做以色列王。” 13他们连忙将自己的衣服铺在耶户脚下的台阶上，吹响号角，高喊：“耶户做王了！”
以色列王约兰被杀
14宁示的孙子、约沙法的儿子耶户背叛了约兰。当时，约兰率领全体以色列人在基列的拉末防御亚兰王哈薛， 15他与哈薛交战受伤后，回到耶斯列养伤。耶户对属下说：“如果你们要我做王，就不要让任何人逃出城去耶斯列报信。” 16于是，耶户驾车去了耶斯列，因为约兰在耶斯列养伤，犹大王亚哈谢也在那里探望他。
17耶斯列城楼上的哨兵看见耶户的人马朝耶斯列奔来，就报信说：“我见到一队人马！”约兰下令：“派一个骑兵去看看他们是否为平安而来。” 18骑兵出去迎接耶户，对他说：“王问你是否为平安而来。”耶户说：“这与你何干？你跟在我后面。”哨兵禀告说：“骑兵到了那里，却没有回来。” 19王又派一个骑兵到耶户那里，对他说：“王问你是否为平安而来。”耶户说：“这与你何干？你跟在我后面。” 20哨兵又禀告说：“他到了那里，也没有回来。那人驾车很猛，一定是宁示的孙子耶户。”
21约兰下令备车。以色列王约兰和犹大王亚哈谢各乘自己的战车去见耶户。他们和耶户在耶斯列人拿伯的田里相遇。 22约兰问他：“耶户，你为平安而来吗？”耶户答道：“国中到处都是你母亲耶洗别的偶像和邪术，怎能平安呢？” 23约兰调转车头逃跑，向亚哈谢大喊：“亚哈谢，他反了！” 24耶户张弓搭箭，射中约兰的后背，箭穿透他的心脏，他倒毙在车上。 25耶户对将领毕甲说：“你去把他丢在耶斯列人拿伯的田里。还记得吗？你我一起驾车跟随他父亲亚哈的时候，耶和华曾预言亚哈的事说， 26‘我昨天看见拿伯和他儿子们被杀，我必使你在这块田里受到报应，这是耶和华说的。’现在你照耶和华的话，把他丢在这块田里吧。”
27犹大王亚哈谢见状，就沿着通往伯哈干的道路逃跑。耶户在后面追，并大喊：“射死他！”他们在以伯莲附近的姑珥坡射伤了亚哈谢。他逃到米吉多后，伤重身亡。 28他的臣仆用车把他的尸体运回耶路撒冷，安葬在大卫城他的祖坟里。
29在以色列王亚哈的儿子约兰执政第十一年，亚哈谢登基做犹大王。
耶洗别被杀
30耶户去了耶斯列。耶洗别闻讯，便梳头描眉，向窗外眺望。 31耶户进城时，耶洗别高声喊道：“谋杀主人的心利啊，平安吗？” 32耶户抬头望着窗口，喊道：“谁拥护我？谁？”有两三个太监从窗口往外看他。 33耶户说：“把她扔下来！”那几个太监便把耶洗别扔下去，血溅在墙壁上和马匹身上。耶户驾车轧过她的身体， 34进入王宫，大吃大喝，然后吩咐部下说：“把那受咒诅的妇人埋了，她毕竟是王的女儿。” 35他们出去埋葬她，却只找到她的头骨、手掌和脚， 36便回去禀告耶户。耶户说：“这正应验耶和华借祂仆人提斯比人以利亚说的话，‘狗必在耶斯列的田间吃耶洗别的肉， 37耶洗别的尸体必像耶斯列田间的粪便，无人能认出那是耶洗别。’”
Jehu blir smord till kung i Israel
1Under tiden hade profeten Elisha kallat till sig en i profetskaran. ”Fäst upp dina kläder, ta med dig denna oljeflaska och gå till Ramot i Gilead”, sa han till honom. 2”När du kommer dit, sök efter Jehu, som är son till Nimshis son Joshafat. Gå till honom, där han är bland de andra, och för in honom i det innersta rummet. 3Ta sedan flaskan och häll oljan över hans huvud och säg till honom: ’Så säger Herren: ”Jag har smort dig till kung över Israel.” ’ Öppna sedan dörren och spring därifrån för allt vad du kan!”
4Den unge mannen, profeten, gick till Ramot i Gilead. 5När han kom dit fick han se arméofficerarna sitta där tillsammans. ”Jag kommer med ett meddelande till dig, general”, sa han. ”Till vem av oss?” frågade Jehu. ”Till dig”, svarade den unge profeten.
6Jehu gick upp och gick med in i huset. Där hällde profeten oljan över hans huvud och sa: ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Jag smörjer dig till kung över Herrens folk, Israel. 7Du ska utrota din herre Achavs familj. Du ska hämnas mina tjänare profeters död och alla andra Herrens tjänares som dödades av Isebel. 8Hela Achavs familj måste utplånas. Jag ska utrota varje man, slav såväl som fri, av hans släkt i Israel. 9Jag ska låta det gå med Achavs familj som det gick med Nevats son Jerobeams och Achias son Bashas familjer. 10Hundarna ska äta upp Isebel vid Jisreel, och ingen kommer att begrava henne.’ ”
Sedan öppnade han dörren och sprang sin väg.
11Jehu gick tillbaka till sin herres officerare och en av dem frågade: ”Vad ville den där galningen? Är allt som det ska vara?” ”Ni vet mycket väl vad en sådan där pratar”, svarade Jehu. 12”Nej, det där är inte sant. Tala om för oss vad han sa!” sa de.
Då avslöjade han för dem vad den unge mannen hade sagt: ”Så säger Herren: ’Jag smörjer dig till kung över Israel.’ ”
13De tog omedelbart av sig sina mantlar och bredde ut dem över trappan där Jehu stod, blåste i horn och ropade: ”Jehu är kung!”
Jehu dödar Joram och Achasja
(2 Krön 22:7-9)
14Så gjorde alltså Jehu, son till Joshafat och sonson till Nimshi, en sammansvärjning mot kung Joram. Joram hade själv varit med armén vid Ramot i Gilead för att försvara Israel mot Hasael, den arameiske kungen, 15men han hade vänt tillbaka till Jisreel för att återhämta sig från såren som araméerna hade tillfogat honom i striden mot Arams kung Hasael.
Jehu sa: ”Om ni så vill, låt inte någon fly till Jisreel för att berätta vad som har hänt!” 16Jehu steg sedan upp i en vagn och for själv till Jisreel där Joram låg. Kung Achasja i Juda hade också kommit dit för att få träffa Joram. 17När vakten i Jisreels torn såg Jehu och hans sällskap närma sig, ropade han: ”Jag ser en trupp i antågande!”
”Skicka ut en ryttare och ta reda på om allt är väl”, befallde Joram. 18En soldat red omedelbart iväg för att möta truppen. ”Kungen vill veta om allt är väl”, sa han. ”Vad har du med det att göra?” svarade Jehu. ”Följ efter mig bara!”
Vakten meddelade att sändebudet hade mött dem men inte vänt tillbaka. 19Kungen skickade då ut ytterligare en ryttare. Han red fram och frågade i kungens namn om allt var väl.
”Vad har du med det att göra?” sa Jehu. ”Följ efter mig bara!” 20”Han har nått fram till dem men kommer inte heller tillbaka!” ropade vakten. ”Det måste vara Jehu, Nimshis son, för han kör som en galning.”
21”Skynda er att göra i ordning min vagn!” befallde då Joram. Man gjorde då i ordning en vagn. Sedan for Joram, Israels kung, och Achasja, Juda kung, iväg för att möta Jehu. De möttes på den åker som hade tillhört jisreeliten Navot. 22När Joram såg Jehu, frågade han: ”Är allt väl, Jehu?”
”Hur skulle det kunna vara det, så länge alla din mor Isebels avgudar och trolldomskonster finns kvar?” svarade Jehu.
23Då vände kung Joram med sin vagn och flydde. ”Förräderi, Achasja!” ropade han.
24Jehu tog sin båge och sköt iväg en pil som träffade Joram mellan skuldrorna. Pilen gick rakt in i hjärtat, och han sjönk död ner i sin vagn.
25Jehu sa till sin adjutant Bidkar: ”Kasta ut honom på jisreeliten Navots åker. Kom ihåg hur du och jag en gång red här tillsammans med hans far Achav och hur Herren uttalade följande profetia om honom: 26’Så sant som jag igår såg Navots och hans söners blod spillas, ska jag nu betala igen’, säger Herren. Ta nu honom och kasta ut honom här på åkern, precis som Herren sa!”
27När kung Achasja av Juda såg detta, flydde han utmed vägen mot Bet Haggan. Jehu jagade efter honom och ropade: ”Skjut honom också!”
Då sköt de och sårade honom i hans vagn där vägen stiger till Gurhöjden, nära Jivleam, men han lyckades ändå fortsätta ända fram till Megiddo innan han dog. 28Hans tjänare förde honom i vagnen till Jerusalem, där de begravde honom bland hans förfäder i Davids stad. 29Achasjas regering över Juda hade börjat i det elfte året av kung Jorams, Achavs sons, regering.
Isebels grymma död
30När Isebel fick höra att Jehu hade kommit till Jisreel, sminkade hon ögonen, satte upp håret och slog sig ner vid ett fönster. 31När Jehu kom i porten, ropade hon åt honom: ”Är allt väl, Simri, du som mördade din herre?”
32Då såg Jehu upp mot fönstret och ropade: ”Vem är på min sida?” Då tittade ett par tre hovmän ut genom fönstret. 33”Kasta ner henne!” ropade Jehu. Då kastade de ner henne, och hennes blod stänkte upp mot muren och på hästarna som trampade ner henne.
34Sedan gick Jehu in i palatset för att äta. Efter måltiden sa han: ”Någon får väl gå och begrava den där förbannade kvinnan. Hon var ju ändå dotter till en kung.”
35Men när de kom för att begrava henne, fann de bara hennes skalle, fötter och händer.
36När de kom tillbaka och berättade det för Jehu, sa han: ”Det är precis vad Herren sa. Han talade om för sin tjänare Elia från Tishbe att hundar skulle äta upp hennes kött på Jisreels mark, 37och att hennes kropp skulle spridas som gödsel över Jisreels mark, så att ingen skulle kunna säga: Detta var Isebel.”
