1“各位父老兄弟，请听我解释！” 2在场的人听见保罗讲的是希伯来话，更加安静了。保罗说： 3“我是犹太人，生于基利迦的大数，在耶路撒冷长大，曾在迦玛列门下严格地按着我们祖先的律法接受教育，像你们今日一样热心事奉上帝。 4我曾经把信奉这道的男女信徒抓进监狱，迫害他们，置他们于死地。 5大祭司和众长老都可以为我作证。我还拿着他们写给大马士革的犹太人的信去拘捕那里的信徒，押回耶路撒冷受刑。
6“当我快到大马士革的时候，大约中午时分，突然从天上有一道强光四面照着我。 7我就扑倒在地，听见有声音对我说，‘扫罗！扫罗！你为什么迫害我？’ 8我回答说，‘主啊，你是谁？’他说，‘我就是你迫害的拿撒勒人耶稣！’ 9我的同伴虽然也看见那道强光，却听不懂那位说话者的声音。 10接着我又问，‘主啊！我该怎么办？’主说，‘起来，到大马士革去，那里会有人将指派给你的事告诉你。’
11“那道耀眼的光照得我双眼失明，于是同行的人拉着我的手，带我进了大马士革。 12那里有一个严守律法的虔诚人名叫亚拿尼亚，深受当地所有犹太人的尊敬。 13他来探望我，站在我身边说，‘扫罗弟兄，重见光明吧！’就在那一刻，我抬头看见了他。 14他又说，‘我们祖先的上帝拣选了你，要你明白祂的旨意，又让你亲自看见那位公义者、听到祂的声音。 15因为你将做祂的见证人，把所见所闻告诉万民。 16现在你还等什么呢？起来求告祂的名，接受洗礼，洗净你的罪。’
17“后来，我回到耶路撒冷，在圣殿里祷告的时候，进入异象， 18看见主对我说，‘赶快离开耶路撒冷，因为这里的人不会接受你为我做的见证。’ 19我说，‘主啊！他们都知道我从前搜遍各会堂，逮捕、毒打信你的人。 20当你的见证人司提凡为你流血殉道时，我自己也站在旁边赞同杀他的人，还替他们保管衣服。’ 21主却对我说，‘去吧！我要差遣你到遥远的外族人那里。’”
因罗马公民身份而免刑
22众人一听到这里，就高喊：“从世上除掉这样的人！他不配活着！” 23百姓咆哮着脱掉外衣，扬起尘土。 24千夫长下令把保罗押回营房，预备鞭打拷问他，要查出众人向他咆哮的缘由。 25他们把保罗绑起来正要鞭打，保罗问旁边的百夫长：“未经定罪就拷打罗马公民合法吗？”
26百夫长一听，立刻去禀告千夫长说：“你看该怎么办？这人是罗马公民。”
27千夫长就来问保罗：“告诉我，你是罗马公民吗？”
保罗说：“是的。”
28千夫长说：“我花了很多钱才当上罗马公民！”
保罗说：“我生来就是。”
29那些准备拷问保罗的士兵立刻退下了。千夫长也害怕起来，因为发现保罗是罗马公民，他却下令捆绑了保罗。
保罗在公会申辩
30第二天，千夫长想知道保罗被犹太人指控的真相，就为保罗松了绑，并招聚了祭司长和全公会的人，然后将保罗带来，让他站在众人面前。
1”Bröder och fäder, lyssna på vad jag har att säga till mitt försvar!” 2När de hörde Paulus tala på hebreiska blev de ännu tystare.
Han fortsatte: 3”Jag är jude, född i Tarsos i Kilikien men uppväxt här i staden. Jag hade Gamaliel som lärare och blev mycket noggrant undervisad om våra förfäders lag och jag var lika ivrig att kämpa för Guds sak precis som ni försöker göra. 4Jag förföljde och ville döda alla som följde denna väg. Jag lät binda både män och kvinnor och satte dem i fängelse. 5Det kan översteprästen och alla medlemmarna i det judiska rådet intyga. Det var också de som gav mig brev adresserade till bröderna i Damaskus för att jag skulle kunna fängsla människor där och föra dem till Jerusalem där de sedan skulle straffas.
6Men när jag var på väg till Damaskus och vid middagstiden närmade mig staden, omgavs jag plötsligt av ett mycket starkt ljus från himlen. 7Jag föll till marken och hörde en röst som sa: ’Saul, Saul, varför förföljer du mig?’
8Jag frågade då: ’Vem är du, Herre?’ och han svarade: ’Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer.’ 9De som var med mig såg ljuset men uppfattade inte rösten som talade till mig. 10Jag frågade sedan: ’Vad ska jag göra, Herre?’ och Herren svarade: ’Res dig upp och gå till Damaskus! Där kommer du att få veta vad du har utsetts till.’ 11Men det starka ljuset hade gjort mig blind och därför fick jag ledas in i Damaskus av mina följeslagare.
12Där fanns en man som hette Ananias, en hängiven, lagtrogen man som hade gott anseende bland alla judar som bodde där. 13Han kom till mig och ställde sig intill mig och sa: ’Saul, min bror, du ska få din syn tillbaka!’ Och i samma stund kunde jag se honom.
14Sedan sa han till mig: ’Våra förfäders Gud har utsett dig till att förstå hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra honom tala. 15Nu ska du inför alla människor vittna om vad du har sett och hört. 16Tveka därför inte utan åkalla honom och låt genast döpa dig så att du blir tvättad ren från dina synder!’
17När jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och en dag stod och bad i templet, fick jag se en syn22:17 Se not till 10:10.. 18Jag såg Herren som sa till mig: ’Skynda dig och lämna genast Jerusalem, för människorna här kommer inte att tro på det du vittnar om mig.’
19’Men, Herre’, invände jag, ’de vet ju att jag i varenda synagoga har fängslat och piskat dem som trodde på dig. 20Och när Stefanos, ditt vittne fick offra sitt blod, stod jag bredvid och tyckte att man handlade rätt. Jag vaktade kläderna åt dem som dödade honom.’
21Men Herren sa till mig: ’Gå, för jag ska sända dig långt bort till andra folk!’ ”
Paulus avslöjar att han är romersk medborgare
22Fram till denna punkt i Paulus tal hade folket lyssnat, men nu började de ropa: ”Se till att han försvinner från jorden! Han har ingen rätt att leva!” 23Folkets rop blev allt vildare och de slet av sina mantlar och kastade upp jord i luften. 24Kommendanten tog därför in Paulus i fästningen och befallde att man skulle piska och förhöra honom, tills man fick reda på varför folkmassan var så rasande.
25Men när de band fast Paulus för att piska honom, sa han till en officer som stod där: ”Är det tillåtet att piska en romersk medborgare som inte är dömd för något?” 26När officeren hörde detta, gick han till kommendanten och sa: ”Vad är det du tänker göra? Den här mannen är ju romersk medborgare!” 27Då gick kommendanten till Paulus och frågade: ”Är det sant att du är romersk medborgare?”
”Ja”, svarade Paulus, ”det är jag.”
28Kommendanten sa: ”Det kostade mig väldigt mycket pengar att bli romersk medborgare.”
”Jag blev det när jag föddes”, svarade Paulus.
29De som skulle ha förhört honom drog sig då kvickt tillbaka och kommendanten själv blev alldeles förskräckt, när han insåg att han hade fängslat en romersk medborgare.
Paulus inför det judiska rådet
30Kommendanten som ville få reda på vad det var judarna anklagade Paulus för, släppte honom nästa dag ur bojorna och befallde att översteprästerna och hela rådet skulle samlas. Han förde sedan ner Paulus och ställde honom inför dem.
