Bibelen på hverdagsdansk

Zefaniasʼ Bog 2:1-15

Et kald til omvendelse

1Kom til fornuft, I frafaldne folk,

2før I blæses væk som avner i vinden,

før I rammes af Herrens vrede,

før den afsagte dom bliver udført.

3Søg Herren, alle I, som er ydmyge

og oprigtigt ønsker at adlyde ham.

Ydmyg jer for Herren og gør, hvad der er ret.

Måske vil Herren skåne jer på dommens dag.

Dommen over de omkringboende folkeslag

4Gaza bliver tømt for mennesker,

og Ashkalon bliver lagt øde.

Ashdods befolkning drives bort ved højlys dag,

og Ekron rykkes op med rode.

5Alle I filistre, som bor langs kysten mod syd,2,5 Egentlig „kretere”, et folkeslag, som oprindeligt kom fra Kreta, men blev en del af filistrene. Jf. 1.Sam. 30,14 og Ez. 25,16.

ja, alle I, der bor i Kana’ans land,

det er ude med jer,

for Herrens dom vil ramme jer.

Han siger: „Jeg vil udrydde jer,

og ikke en eneste skal overleve!”

6Kystlandet bliver til græsmarker,

et sted, hvor hyrder og får holder til.

7Dér vil resten af Judas stamme slå sig ned

og lade deres dyr græsse.

De vil lægge sig til hvile i Ashkalons forladte huse,

for Herren deres Gud vil tage sig af dem og velsigne dem igen.

8-9Herren, den Almægtige, Israels Gud, siger:

„Jeg har hørt moabitternes hån

og ammonitternes spot.

De har hånet mit folk

og truet med at overfalde dem.

Derfor, så sandt jeg lever,

skal Moab blive ødelagt som Sodoma,

og Ammon skal blive som Gomorra.

De skal overgros med brændenælder,

fyldes med saltgruber,

og ligge øde hen for evigt.

De, der er tilbage af mit folk,

skal plyndre og overtage deres land.”

10Det er betalingen for deres overmod,

for de har hånet Herrens, den Almægtiges, folk.

11De vil komme til at frygte Herrens magt,

for han vil gøre alle jordens guder til intet.

Alle folkeslag skal tilbede ham,

hvert folk i deres eget land.

12Kushitterne mod syd bliver også sablet ned,

13og det samme gælder landene mod nord.

Herren vil ødelægge Assyrien

og gøre Nineve til en ruinhob,

ubeboelig som en ørken.

14Byen ender som græsgang for får

og tilholdssted for alle mulige dyr.

Hornugler og natugler vil sidde og sove på søjlehovederne,

krager vil skrige fra vinduesåbninger og dørtærskler.

De fornemme cedertræspaneler udsættes for vejr og vind.

15Sådan bliver Nineves skæbne,

den før så stolte og prægtige by.

Den var sikker på sig selv

og følte sig som verdens centrum.

Men nu er den blevet en ruinhob,

et tilholdssted for vilde dyr.

De forbipasserende vil fnyse i foragt,

ryste på hovedet med undrende afsky.

Swedish Contemporary Bible

Sefanja 2:1-15

Juda och Jerusalem döms tillsammans med andra folk

Juda uppmanas till bättring

1Församla er som halm, kom samman,

du folk utan skamkänsla,

2innan beslutet verkställs

och dagarna flyger förbi som agnar,2:2 I satsen som kapitlet börjar med är grundtextens innebörd osäker fram till första hälften av v. 2.

innan Herrens brinnande vrede kommer över er,

innan Herrens vredes dag kommer över er.

3Sök Herren, alla ödmjuka i landet,

som lyder hans bud.

Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet.

Kanske får ni då skydd på Herrens vredes dag.

Filistéen

4Gaza ska bli övergivet,

Ashkelon läggas i ruiner,

Ashdods befolkning förjagas mitt på dagen,

och Ekron ryckas upp med rötterna.

5Ve er som bor utmed kusten, ni keretéer2:5 Kretas befolkning.!

Herrens ord är emot er,

Kanaan, filistéernas land, och jag ska utplåna dig,

så att ingen lämnas kvar.

6Kustlandet ska bli betesmark,

där herdarna har sina brunnar2:6 Eller: …där keretéerna bor….

och fåren sina fållor.

7Det ska tillhöra dem

som är kvar av Judas stam.

Där ska de finna betesmarker,

och i husen i Ashkelon

ska de lägga sig om kvällen,

för Herren, deras Gud, ska ta sig an dem

och upprätta dem på nytt.

Moab och Ammon

8”Jag har hört Moabs hån

och ammoniternas smädelser,

när de har hånat mitt folk

och kränkt deras land.

9Därför, så sant jag lever,

säger härskarornas Herre, Israels Gud:

Moab ska bli som Sodom

och ammoniterna som Gomorra,

ett nässelsnår och en saltgrop,

en ödemark för evigt.

De av mitt folk som är kvar ska plundra dem,

återstoden av mitt folk ska få dem till arvedel.”

10Detta får de för sitt högmod,

för de har hånat och föraktat

härskarornas Herres folk.

11Herren ska sätta skräck i dem

och få alla jordens gudar att krympa2:11 Det hebreiska ordets betydelse är osäker..

Alla folken i kustländerna ska tillbe honom,

var och en på sin ort.

Kush

12”Också ni, kushiter,

ska genomborras av mitt svärd.”

Assyrien

13Han ska sträcka ut sin hand mot norr

och förgöra Assyrien.

Han ska omvandla Nineve till en ödemark,

torr som en öken.

14Där ska hjordar lägga sig,

och alla slags vilda djur.

Pelikaner och trappar

ska övernatta på dess pelarhuvuden,

och deras skrin eka genom fönstren.

På tröskeln ser man förödelse,

och cederpanelen är blottad.2:14 Grundtextens innebörd är osäker i en stor del av versen. T.ex. är det osäkert vilka fåglar som avses, i stället för ”förödelse” har Septuaginta och Vulgata korp (…en korp kraxar på tröskeln…), och särskilt osäker är versens slut.

15Detta är den jublande staden

som levde så tryggt

och sa till sig själv:

”Det finns ingen som är som jag.”

Se hur den nu har blivit ödelagd,

ett tillhåll för vilda djur!

Alla som går förbi

visslar och viftar med händerna.