Bibelen på hverdagsdansk

Salme 77

Når Gud tilsyneladende ikke svarer

1Til korlederen Jedutun: En sang af Asaf.

Jeg råber til Gud uden ophør.
    Jeg håber, han hører min bøn.
Jeg er i nød og søger hen til min herre.
    Hele natten løfter jeg hænderne i bøn til ham.
        Jeg har ikke ro i min sjæl, før han svarer.
Jeg tænker på Gud og stønner i min nød,
    jeg sukker af længsel efter hans hjælp.
Jeg kan ikke sove, før han griber ind.
    Jeg er fortvivlet, kan dårligt nok bede.

Jeg mindes de gamle dage,
    den tid, som nu er forbi.
Dengang sang vi af glæde til langt ud på natten.
    Nu sidder jeg og spørger mig selv:
Har Herren forkastet mig for evigt?
    Vil han aldrig igen være nådig?
Er hans trofasthed opbrugt?
    Gælder hans løfter ikke længere?
10 Har Gud glemt at være god?
    Har han lukket sit hjerte i vrede?
11 Jeg kan ikke udholde den tanke,
    at den Almægtige skulle have mistet sin magt.
12 Jeg husker miraklerne i gamle dage,
    de fantastiske ting, Gud gjorde engang.
13 De er altid i mine tanker,
    jeg kan ikke lade være at grunde over dem.

14 Du er helt speciel, Gud,
    ingen guder kan måles med dig.
15 Du er undernes og miraklernes Gud,
    du viste din magt, så alverden hørte om det.
16 Du befriede dit folk med din vældige styrke,
    det var Jakobs og Josefs slægt.
17 Havet så dig og trak sig tilbage af frygt,
    Det Røde Hav skælvede ved synet af dig.
Havdybet rystede af skræk,
18     skyerne sendte strømme af regn.
Tordenen rullede hen over himlen,
    dine lynpile fløj til alle sider.
19 Tordenen rumlede som vognhjul,
    lynene oplyste himlen.
        Hele jorden rystede og bævede.
20 Du banede en vej gennem havet,
    du vandrede igennem de vældige vande,
        men du efterlod dig ingen fodspor.
21 Som en fårehyrde førte du dit folk,
    Moses og Aron var dine hjælpere.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 77

Psalm 77

Guds ingripanden i det förgångna ger tröst och styrka i dag

1För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.

2Jag ropar högt till Gud.

Jag ropar högt till Gud,

och han ska lyssna till mig.

3Jag söker Herren när jag är i nöd,

på natten sträcker jag outtröttligt ut min hand,

men det finns ingen tröst för mig.

4Jag tänker på Gud och suckar,

jag grubblar och förlorar allt mod. Séla

5Du låter mig inte sluta ögonen,

och i min oro kan jag inte få fram ett ord.

6Jag tänker på hur det var förr,

på år som för länge sedan gått.

7Jag minns min sång i natten,

jag tänker, jag grubblar.

8Förkastar Herren för alltid?

Ska han aldrig mer visa sin godhet?

9Är hans nåd borta för alltid?

Har han svikit sitt löfte för framtiden?

10Har Gud glömt bort att visa sin barmhärtighet?

Har han i vrede stängt in sin medkänsla? Séla

11Jag tänker: ”Det är detta som drabbar mig:

den Högste handlar inte som förr.[a]

12Jag kommer ihåg Herrens gärningar,

jag minns dina under för länge sedan.

13Jag begrundar alla dina verk,

jag tänker på dina mäktiga gärningar.”

14I heligheten går din väg, Gud.

Vilken gud är så stor som du, Gud?

15Du är en Gud som gör under!

Du har visat folken din kraft.

16Med din styrka befriade du ditt folk,

Jakobs och Josefs ättlingar. Séla

17Vattnen såg dig, Gud,

vattnen såg dig och bävade,

själva djupen skälvde.

18Vatten sprang fram ur molnen,

åskan mullrade i skyn

och dina pilar for omkring.

19Din åskas dån hördes i stormvinden,

blixtarna lyste upp världen,

jorden skakade och darrade.

20Du banade en väg rakt genom havet,

din stig genom stora vatten,

men dina fotspår syntes inte.

21Du ledde ditt folk som en hjord,

med Mose och Aron som herdar.

Notas al pie

  1. 77:11 Grundtextens innebörd är osäker. Bl.a. finns i samband med ”den Högste(s hand)” ordet ”år” som kan tolkas olika. En något mer ordagrann, om än ännu mer svårförståelig översättning skulle kunna vara: Detta vill jag vädja till: åren av den Högstes högra hand.