Bibelen på hverdagsdansk

Salme 139

Guds storhed og omsorg

1Til korlederen: En sang af David.

Herre, du ved alt om mig,
    du kender mit hjerte til bunds.
Du er klar over alt, hvad jeg gør,
    du kender mine inderste tanker.
Du ved, hvor jeg går om dagen og sover om natten,
    du lægger mærke til al min færden.
Du ved, hvad jeg vil sige,
    før jeg kan nå at åbne munden.
Du omgiver mig på alle sider,
    lægger din skærmende hånd på mig.
Det er næsten for godt til at være sandt.
    Jeg fatter ikke din uendelige godhed.
Jeg når aldrig uden for din rækkevidde,
    hvor jeg end er, er du nær hos mig.
Farer jeg op til himlen, da møder du mig der.
    Stiger jeg ned i dødsriget, da møder du mig der.
Flyver jeg mod øst på morgenrødens vinger,
    rejser jeg mod vest over det store hav,
10 så vil din hånd også lede mig der,
    din højre hånd holde mig fast.
11 Bad jeg mørket om at skjule mig,
    befalede jeg dagen at blive til nat,
12 så ville mørket ikke være mørkt for dig,
    for nat eller dag gør ingen forskel.
13 Du har skabt mig som den, jeg er,
    du formede mig i min mors mave.
14 Tak, Gud, at du skabte mig så forunderligt,
    dit skaberværk er fantastisk.[a]
15 Du så på mig, da jeg blev dannet i det skjulte,
    da jeg langsomt voksede i livmoderens mørke.
16 Mens jeg endnu var et foster, så du mig.
    Mine livsdage var lagt fast og skrevet ned i din bog,
        længe før jeg så dagens lys.
17 Forunderlige og fuldkomne er dine tanker, Gud,
    de overgår langt, hvad jeg kan fatte.
18 Kunne de tælles, ville de være talrige som sandet.
    Jeg ville aldrig nå til ende med dem.[b]
19 Jeg ville ønske, du ville udrydde de gudløse,
    få de morderiske mænd til at lade mig være i fred.

20 De vanærer dit navn og håner dig,
    de er blasfemiske og taler ondt om dig.
21 Herre, jeg hader enhver, der hader dig,
    jeg føler lede ved dem, der er imod dig.
22 Dine fjender er også mine fjender,
    jeg hader dem af hele mit hjerte.

23 Undersøg mig og se på mit hjerte, Gud!
    Gransk mine motiver og afslør mine tanker!
24 Hvis du ser, at jeg er kommet på afveje,
    så led mig tilbage til det evige livs vej.

Notas al pie

  1. 139,14 Teksten er uklar.
  2. 139,18 Teksten er uklar.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 139

Psalm 139

Guds allvetande och allestädes närvaro

1För körledaren. En psalm av David.

Herre, du rannsakar mig och vet allt om mig.

2Du vet om jag sitter eller står.

Även om du är långt borta från mig

vet du vad jag tänker.

3Du granskar mig vare sig jag går eller ligger.

Du vet om allt som jag företar mig.

4Redan innan jag har ett ord på min tunga

vet du, Herre, vad jag tänker säga.

5Du omsluter mig på alla sidor,

och du håller din hand över mig.

6Att veta detta är förunderligt för mig,

mycket större än vad jag någonsin kan förstå.

7Vart skulle jag kunna gå för din Ande?

Vart skulle jag kunna fly för din närvaro?

8Om jag far upp till himlen är du där,

och om jag bäddar åt mig i dödsriket, är du där.

9Om jag kunde ta morgonrodnadens vingar,

eller gömma mig vid havets yttersta gräns,

10kommer din hand att leda mig,

din starka hand att gripa mig.

11Om jag bad mörkret att gömma mig

och ljuset omkring mig att bli natt,

12så är inte mörkret mörkt för dig,

utan natten lyser som dagen, och mörkret är ljus.

13Du skapade organen inne i min kropp,

du vävde samman mig i min mors livmoder.

14Jag prisar dig för det förunderliga,

att jag är så underbart skapad!

Dina verk är förunderliga, det vet jag väl.

15Mitt skelett var inte dolt för dig

när jag formades i det tysta,

när jag vävdes samman i jordens djup.

16Du såg mig innan jag föddes.

I din bok blev varje bestämd dag i mitt liv inskriven

innan någon av dem började.[a]

17Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud!

Hur enormt är inte deras antal!

18Om jag försökte räkna dem

skulle de vara fler än sandkornen.

När jag vaknar,

är jag fortfarande hos dig.

19Gud, om du ändå ville döda de gudlösa,

avlägsna de blodtörstiga från mig!

20De som talar svekfullt om dig,

de som har missbrukat dina städer.[b]

21Herre, skulle jag inte hata dem som hatar dig,

avsky dem som reser sig mot dig?

22Jag hatar dem starkt,

de är mina fiender.

23Granska mig, Gud!

Känn mitt innersta och pröva mig,

känn mina oroliga tankar!

24Se om min väg leder bort från dig,

och led mig på den eviga vägen.

Notas al pie

  1. 139:16 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 139:20 Eller: de som fåfängt höjer sin röst mot dig. Eller: de som svärjer falskt, dina fiender. Grundtextens innebörd är osäker.