Lukasevangeliet 21 – BPH & MTDS

Bibelen på hverdagsdansk

Lukasevangeliet 21:1-38

Forskellen mellem at give og at ofre

Mark. 12,41-44

1Mens Jesus sad i templets forgård og underviste, lagde han mærke til en del rige mennesker, der lagde deres gaver i templets indsamlingsbøsse. 2En fattig enke kom også forbi og lod to småmønter falde i. 3Da sagde Jesus til disciplene: „Så I den fattige enke dér? Det siger jeg jer: Hun gav mere end alle de andre. 4De gav af deres overflod, men hun gav simpelthen alt, hvad hun ejede og havde!”

Jesus forudsiger templets ødelæggelse

Matt. 24,1-2; Mark. 13,1-2

5Nogle af disciplene begyndte at tale om templet, om dets smukke sten og de gaver, som folk havde skænket til bygningen. 6Da sagde Jesus: „Den tid kommer, hvor alt det, som I her beundrer, bliver jævnet med jorden.”

Jesus advarer om krige, katastrofer og forfølgelser

Matt. 24,3-14; Mark. 13,3-13

7„Mester, hvornår vil det ske?” spurgte de. „Hvad er tegnet på, at disse ting snart skal ske?”

8Jesus svarede: „Pas på, at I ikke bliver vildledt, for mange vil komme og påstå, at de er Messias, og andre vil sige, at nu er tiden inde. Lyt ikke til dem! 9Og når I hører om krig og oprør, så lad jer ikke skræmme. Den slags er uundgåeligt, men afslutningen kommer ikke lige med det samme. 10Folk og nationer vil bekrige hinanden, 11og der vil komme store jordskælv og epidemier og hungersnød det ene sted efter det andet. Der vil ske forfærdelige ting og store tegn på himlen.

12Men før alt det sker, vil I blive forfulgt og taget til fange. I vil blive slæbt for retten og kastet i fængsel, og I vil blive stillet for både konger og guvernører, fordi I tjener mig. 13Det vil give jer anledning til at fortælle dem budskabet om mig. 14Og husk, at I ikke skal bekymre jer om, hvordan I skal forsvare jer, 15for jeg vil selv give jer inspiration til det, I skal sige, og jeg vil give jer visdomsord, som ingen af jeres anklagere vil kunne argumentere imod.

16Selv de, der står jer nærmest—forældre, søskende, slægtninge og venner—vil forråde og udlevere jer, og nogle af jer vil blive slået ihjel. 17Ja, I vil blive hadet af mange, fordi I hører mig til. 18Men i virkeligheden kan de slet ikke skade jer. 19Hvis I holder ud indtil det sidste, skal I få det evige liv.

Jerusalems ødelæggelse og straffen over de vantro jøder

Matt. 24,15-22; Mark. 13,14-20

20Når I ser fremmede soldater omringe Jerusalem, da ved I, at byen står foran sin ødelæggelse. 21De, der er i Judæa, skal flygte op i bjergene. De, der opholder sig inde i Jerusalem, skal skynde sig ud, og de, der er udenfor, skal ikke prøve på at komme ind. 22Da vil retfærdigheden ske fyldest, og den straf, som profeterne har advaret om, vil blive til virkelighed. 23Ve de kvinder, der på det tidspunkt er gravide, og ve de mødre, der har små børn, som skal ammes, for der vil komme stor elendighed over landet, og Guds straf vil ramme folket. 24Nogle vil blive dræbt i kampen, og andre vil blive ført bort til fremmede lande som fanger. Jerusalem vil blive trampet ned af fremmede folkeslag, indtil den fastsatte periode er udløbet.

Tegnene på, at Jesus snart kommer igen

Matt. 24,29-35; Mark. 13,24-31

25Der vil komme varsler på himmelhvælvingen, både ved solen, månen og stjernerne, og i hele verden vil folkeslagene blive grebet af angst og stå rådvilde på grund af mægtige bølger og den brusende brænding. 26Folk vil besvime af rædsel, når de ser, hvad der er ved at ske med jorden, for himlens kræfter vil komme ud af balance. 27Da vil de se Menneskesønnen komme til syne i en sky med kraft og megen herlighed. 28Når alt det her begynder at ske, så ret ryggen og løft hovedet, for befrielsens time nærmer sig.”

29Jesus fortsatte med følgende billede: „Se på figentræet og alle de andre træer. 30Når I ser træerne springe ud, ved I, at sommeren er på vej. 31På samme måde kan I også vide, at Guds rige er nær, når alt det, jeg her har beskrevet, begynder at ske. 32Det siger jeg jer: Mit udvalgte folk skal ikke forgå, selv om alt det her vil ske.21,32 Ordret siger teksten: „Denne gruppe mennesker skal ikke forgå, imens alle disse ting foregår”. Ud fra sammenhængen må det formodes, at den gruppe mennesker, der er tale om, er dem, der holder fast ved Jesu ord, som aldrig forgår, jf. næste vers. 33Himlen og jorden skal forgå, men mine ord skal aldrig forgå.

Vær altid parat

Matt. 24,37-44; Mark. 13,33-37

34Pas på, at I ikke bliver opslugt af fester, drikkeri og dagliglivets bekymringer, så det kommer fuldstændig bag på jer, når det endelig sker. 35Det vil komme til at berøre alle mennesker på hele jorden. 36Vær altid på vagt og bed om, at I ikke bliver løbet over ende af alt det, der skal ske, men at I kan stå frem foran Menneskesønnen med frimodighed.”

Jesus underviser dagligt på tempelpladsen

37-38Jesus kom til tempelområdet hver dag for at undervise folk, og fra tidlig morgen stimlede folk sammen for at høre ham. Om aftenen gik han ud til Olivenbjerget, hvor han plejede at overnatte.

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Lucas 21:1-38

Viuda huarmimi Diospajca tucuicunata yalli churashca

(Mar 12:41-44)

1Jesusca, achcata charijcuna Diospaj huasipi, Diosman cullquita cushpa churanapi churacujtami ricurca. 2Shinallataj shuj huajcha viuda huarmitapish, ishquijlla quillu cullquita churacujtami ricurca. 3Chaimantami:

—Chai huajcha viuda huarmimari Diosmanca, caishujcunata yalli cun, chaica chashnatajmi. 4Chai charijcunaca, puchushcallatami Diospaj churashpa rincuna. Ashtahuanpish cai viuda huarmica imata mana charishpapish, pai causanapaj charishcataca tucuitamari churan— nircami.

Cai pacha tucurinapaj jatun llaquicuna tiyanatami huillashca

(Mat 24:1-35, 42-44; Mar 13:1-37)

5Chai qʼuipaca, tauca runacunami “Diospaj huasica sumaj rumicunahuanpish, Diosman cuna tucushpa cushca allicunahuanpish sumajta allichishcamari” nishpa parlanacucurcacuna. Paicunatami Jesusca, cashna nirca:

6—Cunan cancuna imalla ricushcacunaca, shuj rumillapish mana pircashca saquiringachu. Tucuita urmachishpa saquina punlla chayamucunmi— nirca.

7Chashna nijpimi, yachacujcunaca:

—Yachachij, ¿ima punllataj chashnaca tucunga? Chashna tucunapajca, ¿ima señalcunataj tiyanga?— nishpa tapurcacuna.

8Shina tapujpi Jesusca, cashnami nirca:

—Alli yuyaihuan puringuichij, ñataj cancunata crichinman. Achcacunami Ñuca shutipi shamushpa: “Ñucami Cristo cani” ningacuna. Shinallataj: “Ñamari chai punllaca chayamushca” ningacunapishmi, pajta catinguichijman. 9Jatun macanacuita uyashpapish, “Macanacungapaj gentecuna jatarin” nijta uyashpapish, ama mancharinguichijchu. Chai llaquicunaca, cai pacha manaraj tucurijpi tiyangallatajmi. Shina cashpapish, cai pachaca manaraj ña tucuringachu— nircami.

10Caitapish nircarajmi:

—Llajtacunapurami macanacungacuna. Llajtacunata jatun mandajcunapurapish macanacuchingacunami. 11Chʼican chʼican llajtacunapimi jatun allpa chujchuipish, yaricaipish, jatun ungüicunapish tiyanga. Jahuapipish jatun mancharina señalcunami ricuringa. 12Manaraj chashna tucujpica, cancunatami pʼiñashpa, mana ricusha nishpa japingacuna. Tandanacuna huasicunaman pushashpa, juchachishpa tapungacunami, carcelcunapi churangacunami. Shinallataj Ñucata catishcamantaca, jatun mandajcunapajman, llajtata mandajcunapajmanpish pushangacunami. 13Ashtahuanpish cancunata chashna pushajpimari, paicunaman huillai tucunguichij. 14Cancunapaj shungupica: “Paicunapaj ñaupajpi cashpaca, imatachari nishpa mitsarishun” nishpa, ama chai yuyailla canguichijchu. 15Ñucallatajmari cancunamanca, imallata alli rimana yuyaita cusha. Ñuca yuyachishcata rimajpica, cancunata pʼiñajcunaca mana imata ni tucushpa, upalla cangacunallami. 16Ashtahuanpish cancunataca yaya mamallataj, huauquicunallataj, quiquin huasi ucupurallataj, alli rijsishcacunallatajmari japichingacuna. Chashnami, maijancunataca huañuchingacuna. 17Ñucata caticushcamantami cancunataca, tucuicuna pʼiñashpa mana ricusha ninga. 18Chashna rurajpipish, cancunapaj uma ajchallapish mana chingaringachu. 19Mana pʼiñarishpa, alli shunguhuan chai tucui llaquicunata apashpaca, quishpiringuichijmi. 20Shina cashpapish, achca soldadocuna Jerusalén pueblo muyundijta shayacujta ricushpaca, ña cai pueblota tucui urmachina punlla chayamushcata yachanguichij. 21Chaita ricushpaca, Judeapi causajcunaca urcucunapi miticugringuichij. Jerusalenpi cajcunapish caimanta llujshishpa ringuichij. Chagracunapi cajcunaca ama tigramunguichij. 22Chai punllacunaca, Dios jatunta llaquichina punllamari canga. Dios Quillcachishpa tucui huillashcacunamari, chai punllacunapica pajtanga. 23Chai jatun llaqui punllacunapi chichu caj huarmicunapish, chuchucuj huahuayuj huarmicunapish, ¡ai, imachari tucunga! Cai pachapica jatun llaqui, jatun nanaimi tiyanga. Cai llajtapi cajcunatatajmi Diosca pʼiñarishpa, jatunta llaquichinga. 24Japi tucujcunataca, espadahuanmi huañuchingacuna. Causaj saquirijcunataca, huatashpami tucui llajtacunaman apangacuna. Chashnami mana israelcunaca, Jerusalenta llaquichishpa charichun, Dios paicunaman saquishca punllacuna pajtangacama, sarushpa charingacuna. 25Chai qʼuipaca intipipish, lunapipish, luźerocunapipish pi mana ricushca señalcunami ricuringa. Cai pachapi causajcunaca, mama cucha yacucuna manchanayajta huajyashpa, jahuata jatarishcamantami manchaihuan musparingacuna. 26Jahua pachapi imalla tiyajcuna chujchujpimi, cai pachapipish chashna jatun llaquicunaca huashan huashan jataringa. Chaicunata ricushpami, gentecunaca manchaihuan irquiyashpa chaquingacuna. 27Chashna tucucujpimi Runa Aichayuj Ñucataca, tucuita rurai tucuj, sumaj achij nicuj shuj pʼuyupi shamucujta ricungacuna. 28Chashna llaquicuna ricuri callarijpica, cushicushpa umata jatarichinguichij. Cancunata quishpichinamari ña caillapi canga— nircami.

29Yuyachij cai parlotapishmi, Jesusca cashna parlarca:

—Higo yuratapish, shujtaj yuracunatapish ricushpa yuyarichij. 30Chai yuracunapi pʼangacuna jundarimujta ricushpaca, usya punllacuna ña chayamucushcata cancunallataj yachanguichijmi. 31Chashnallataj Ñuca huillashcacuna pajtamucujta ricushpaca, Dios mandana punlla ña chayamucushcata yachaichij. 32Cai runacuna manaraj tucurijpimi, cunan Ñuca huillashcacunaca tucui pajtanga, chashnatajmi canga. 33Cai pachapish, jahua pachapish chingaringami. Ashtahuanpish, Ñuca shimicunaca huiñaipajmi. 34Alli yuyaihuan causanguichij, ñataj cancunapaj shungupica achcata micuna, machana yuyaillahuan, cai pachapi imatapish charina yuyaillahuan junda causacunguichijman. Cancuna chashna cungailla causacujpica, chai punllaca ñapish chayamungallami. 35Chai punllaca, tucui cai pachapi causajcunatamari, huascahuan laźyashpa japij shina, ñapish japinga. 36Chaimanta cancunaca, punllanta Diosta mañashpa chaparacunguichij. Chashna allichirishpami, shamuna tiyacuj chai tucui llaquicunamanta quishpichishca cana ñahuitapish, Runa Aichayuj Ñuca ñaupajpi shayarigrina ñahuitapish charinguichij— nircami.

37Chashnami Jesusca, punllaca Diospaj huasipi yachachirca. Tutaca, Olivos yuracuna tiyan urcumanmi rirca. 38Tutamantacunaca achcacunami Jesús yachachishcata uyangapaj, Diospaj huasiman utca tandanacumurcacuna.