1Pilatus lod nu Jesus piske, 2og derefter flettede soldaterne en krans af tornede grene, satte den på hovedet af ham som en slags kongekrone og kastede en purpurrød kappe om ham. 3Efter tur gik de hen til ham og sagde: „Længe leve jødernes konge!” Samtidig slog de ham i ansigtet.
4Pilatus gik igen ud til de jødiske ledere, som stod og ventede udenfor. „Jeg vil føre ham ud til jer nu,” sagde han, „for at I skal vide, at jeg ikke finder ham skyldig i nogen forbrydelse.” 5Så kom Jesus ud med tornekronen på hovedet og purpurkappen over sig. „Se, her er han!” sagde Pilatus.
6Så snart ypperstepræsterne og det jødiske vagtmandskab så ham, råbte de: „Korsfæst ham, korsfæst ham!” „Så må I selv gøre det!” sagde Pilatus. „Jeg finder ham ikke skyldig!” 7Jøderne svarede: „Ifølge vores lov skal han dø, fordi han har kaldt sig selv for Guds Søn.”
8Ved de ord blev Pilatus bange. 9Han førte Jesus ind i borgen igen og spurgte ham: „Hvor kommer du egentlig fra?” Men Jesus gav ham intet svar. 10„Hvorfor svarer du mig ikke?” fortsatte Pilatus. „Er du ikke klar over, at jeg har magt til at sætte dig fri og til at lade dig korsfæste?” 11Jesus svarede ham: „Du havde slet ingen magt over mig, hvis ikke den var givet dig ovenfra. Derfor er der større skyld hos dem, der har overgivet19,11 Eller: „forrådt mig”. Den græske tekst bruger ental: „den, der har overgivet”. Det er muligvis en henvisning til ypperstepræsten som repræsentant for det jødiske lederskab, men kunne også pege på Judas. mig til dig.”
12Derpå forsøgte Pilatus at få Jesus løsladt, men de jødiske ledere råbte: „Sætter du ham fri, er du ikke kejserens ven! For den, der udråber sig selv til konge, gør oprør mod kejseren.”
13Da Pilatus hørte det, førte han igen Jesus udenfor og satte sig i dommersædet på den stenlagte terrasse, der på hebraisk kaldes „Gabbata”. 14Klokken var omkring seks om morgenen,19,14 Efter officiel romersk tidsregning, jf. 1,39; 4,6.52. og det var dagen før den sabbat, som faldt i påskeugen.19,14 Teksten siger: „påskens forberedelsesdag”. Det henviser til fredagen, hvor man gjorde alt klar til sabbatten, som jo lå dagen efter, om lørdagen. Den jødiske påske var fastsat til altid at begynde den 14. nisan, så den faldt på forskellige ugedage hvert år. Pilatus vendte sig til de jødiske ledere: „Her er jeres konge!” sagde han. 15„Væk med ham!” skreg de. „Væk med ham—korsfæst ham!” „Ønsker I virkelig, at jeg skal korsfæste jeres konge?” indvendte Pilatus. „Vi har ingen anden konge end kejseren,” råbte ypperstepræsterne.
16Så udleverede Pilatus Jesus til at blive korsfæstet, og soldaterne førte ham bort.
Jesus bliver korsfæstet og derefter hånet af de jødiske ledere
Matt. 27,32-44; Mark. 15,21-32; Luk. 23,26-43
17Jesus bar selv sit kors til det sted, der kaldtes „Hovedskalsstedet”, på hebraisk „Golgata”. 18Dér korsfæstede de ham. Samtidig korsfæstede de to andre mænd, og deres kors blev rejst, et på hver sin side af Jesu kors. 19Pilatus havde fået lavet et skilt med teksten: „Jesus fra Nazaret—jødernes konge”, og det blev anbragt på korset. 20Teksten var skrevet på hebraisk, latin og græsk, og skiltet blev læst af mange mennesker, for stedet, hvor Jesus blev korsfæstet, lå tæt ved byen. 21Men ypperstepræsterne henvendte sig til Pilatus og sagde: „Du må ændre teksten på det skilt. I stedet for ordene ‚jødernes konge’ skal du skrive: ‚Denne mand påstod at være jødernes konge.’ ” 22„Hvad jeg skrev, det skrev jeg!” svarede Pilatus kort.
23Da soldaterne havde korsfæstet Jesus, fordelte de fire af hans fem klædningsstykker imellem sig—et stykke til hver. Men Jesu kjortel var uden sammensyninger, vævet i ét stykke fra øverst til nederst. 24Da sagde de: „Det er en skam at rive den i stykker. Lad os hellere kaste lod om, hvem der skal have den.” Da soldaterne gjorde det, gik endnu et skriftord i opfyldelse: „De delte mine klæder mellem sig og trak lod om min kjortel.”19,24 Sl. 22,19.
25Imens det foregik, stod Jesu mor og hans moster i nærheden af korset. Den Maria, som var gift med Klopas, og Maria Magdalene var der også. 26Da Jesus så sin mor stå ved siden af den discipel, som han holdt særlig meget af, sagde han til hende: „Han skal være din søn.” 27Og til disciplen sagde han: „Hun skal være din mor.” Fra da af tog den discipel sig af hende.
Jesus dør
Matt. 27,45-56; Mark. 15,33-41; Luk. 23,44-49
28Jesus vidste, at alt nu var fuldført. Så sagde han: „Jeg er tørstig.” Det blev opfyldelsen af endnu et skriftord.19,28 Muligvis en henvisning til Sl. 69,22. Se også Sl. 22,16. 29Nu stod der en beholder med billig, sur vin i nærheden. En af de tilstedeværende soldater dyppede en svamp i vinen, satte den på en stang og rakte den op til Jesus.
30Da han havde smagt på den sure vin, sagde han: „Det er fuldbragt!” og han bøjede hovedet og udåndede.
31Alt det her fandt sted dagen før den højhellige påskesabbat. De jødiske ledere ville gerne undgå, at de tre korsfæstede mænd blev hængende til offentlig beskuelse sabbatten over. De bad derfor Pilatus om at give ordre til, at mændenes ben skulle brækkes, så de hurtigt ville dø. 32Så kom soldaterne og brækkede benene på de to mænd, der var korsfæstet sammen med Jesus, 33men da de kom til Jesus, så de, at han allerede var død. Derfor brækkede de ikke hans ben, 34men en af soldaterne stak i stedet et spyd i siden på ham, og der flød vand og blod ud.
35Det, jeg her har fortalt, har jeg set med mine egne øjne, og alt, hvad jeg siger, er sandt. Jeg kan stå inde for, at det er sandhed, og jeg fortæller det, for at I skal tro det. 36Også den sidste hændelse var en opfyldelse af Skriftens ord, der siger: „Ingen af hans knogler må brækkes,”19,36 Det gjaldt påskelammet, jf. 2.Mos. 12,46 og 4.Mos. 9,12. 37og: „De vil se på ham, som de har gennemboret.”19,37 Zak. 12,10. Se også Sl. 22,17.
Jesus lægges i graven
Matt. 27,57-61; Mark. 15,42-47; Luk. 23,50-56
38Kort efter henvendte Josef fra Arimatæa sig til Pilatus. Josef var en af Jesu disciple, men ikke åbenlyst, for han var bange for de jødiske ledere. Han bad om tilladelse til at tage Jesu lig ned, og det gav Pilatus ham lov til. Da han tog det ned, 39var Nikodemus også med. Det var ham, der var kommet til Jesus om natten. Han medbragte 30 kilo salve, en blanding af myrra og aloe. 40De to mænd svøbte Jesu lig ind i linnedklæder sammen med den vellugtende salve, sådan som det var skik ved en jødisk begravelse. 41Det sted, hvor Jesus blev korsfæstet, lå i nærheden af en have, hvor der var en nyudhugget grav, som endnu aldrig var blevet brugt. 42Da de skulle skynde sig at blive færdige, inden sabbatten begyndte ved solnedgang, og da den grav lå i nærheden, lagde de ham i den.
Pilatus dömer Jesus till döden
1Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas. 2Soldaterna vred till en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en purpurröd19:2 Färgen var en symbol för kunglig makt. mantel. 3Sedan gick de fram till honom och sa: ”Leve judarnas kung!” och slog honom i ansiktet.
4Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: ”Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” 5Så kom Jesus ut med törnekronan och den purpurröda manteln på sig, och Pilatus sa: ”Här är mannen!”
6Men när översteprästerna och deras tempelvakter fick se honom, började de ropa: ”Korsfäst honom!”
Då sa Pilatus: ”Ni får ta honom och korsfästa honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” 7Men judarna svarade: ”Enligt vår lag19:7 De syftar på Moses lag. måste han dö, för han har gjort sig till Guds Son.”
8När Pilatus hörde detta blev han ännu mer rädd. 9Han gick in i residenset igen och frågade Jesus: ”Varifrån kommer du?” Men Jesus svarade honom inte.
10”Tänker du inte svara mig?” frågade Pilatus. ”Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig korsfästas?”
11Men Jesus sa: ”Du skulle inte ha någon makt över mig alls om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldig till en större synd.”
12Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus men judarna ropade: ”Om du friger honom är du inte kejsarens vän! Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.”
13När Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domstolen på den plats som kallas Stengården (på hebreiska19:13 Jfr också v. 17 och 20. ”Gabbata”). 14Det var nu mitt på dagen19:14 På grekiska sjätte timmen. Tidsangivelserna är ungefärliga och evangelisterna tycks skilja sig något från varandra (jfr Mark 15:25). Troligen avses sen förmiddag-tidigt mitt på dagen., förberedelsedagen innan påskhögtiden. Pilatus sa till judarna: ”Här har ni er kung!”
15Men de skrek: ”Bort med honom! Korsfäst honom!”
Då frågade Pilatus: ”Ska jag korsfästa er kung?”
Men översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.”
16Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till att korsfästas.
Jesus korsfästs
(Matt 27:33-44; Mark 15:24-32; Luk 23:33-43)
Soldaterna tog honom alltså med sig 17och Jesus bar själv sitt kors till den plats som kallas Skalleplatsen (på hebreiska Golgota).
18Där korsfäste de honom och två andra män på var sitt kors med Jesus i mitten. 19Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset och där stod det: Jesus från Nasaret, judarnas kung. 20Texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska och eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden var det många judar som läste den.
21Judarnas överstepräster gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till vad han själv har sagt: ’Jag är judarnas kung.’ ”
22Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”
23När soldaterna hade korsfäst Jesus, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en för var och en av dem. Men när de kom till skjortan som var vävd i ett enda stycke utan söm, 24sa de: ”Vi bör inte skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Så gick det i uppfyllelse som står skrivet:
”De delade mina kläder mellan sig
och kastade lott om min klädnad.”19:24 Se Ps 22:19.
Det var vad soldaterna gjorde.
25Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. 26När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade,19:26 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24. sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” 27Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig.
Jesus dör på korset
(Matt 27:48-50; Mark 15:36-37; Luk 23:36)
28Jesus visste nu att allt var fullbordat och för att det som står skrivet skulle uppfyllas, sa han: ”Jag är törstig!”19:28 Jfr Ps 22:16; 69:22. 29Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk19:29 I 2 Mos 12:22 används isopstjälkar för att doppa i påsklammets blod. Det användes också i olika reningsceremonier. Att Jesus är det lamm som renar oss från synd, kan vi läsa i 1:29. och förde den till hans mun.19:29 Jfr Ps 22:16; 69:22. 30Och när Jesus hade fått vinet, sa han: ”Det är fullbordat!” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan.
31Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag som var en sabbat och dessutom en speciell sådan. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de korsfästa och ta ner kropparna.19:31 När benpiporna slogs sönder, dog de korsfästa snabbare eftersom kroppstyngden då tryckte ihop lungorna. Enligt 5 Mos 21:23 skulle de döda sedan begravas samma dag. 32Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. 33Men när de kom fram till Jesus, såg de att han redan var död och därför slog de inte sönder hans ben. 34En av soldaterna stack upp ett spjut i hans sida och då rann det ut blod och vatten. 35Det finns en som kan vittna om detta19:35 Johannes talade om sig själv. och hans vittnesbörd är sant. Han vet att det han säger är sant och han vittnar för att ni ska tro.
36Detta hände för att Skriften skulle gå i uppfyllelse: ”Inget av hans ben ska krossas.”19:36 Se 2 Mos 12:46; 4 Mos 9:12 och Ps 34:21. 37På ett annat ställe står det: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat”19:37 Se Sak 12:10..
Jesus begravs
(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Luk 23:50-56)
38Josef från Arimataia som av rädsla för judarna var en hemlig lärjunge till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta Jesus kropp. Pilatus lät honom få det och Josef gick då och tog kroppen. 39Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring trettio kilo. 40De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne tillsammans med de välluktande oljorna så som man brukade göra vid judiska begravningar. 41Platsen där Jesus korsfästes låg nära en trädgård där det fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. 42Eftersom det var förberedelsedag19:42 Sabbaten skulle snart börja; den börjar vid solnedgången kl. 18.00 på fredagskvällen och slutar kl. 18.00 på lördagskvällen. och graven låg nära, lade man Jesus i den.
