Bibelen på hverdagsdansk

Jeremias 49

Profeti imod Ammon

1Det følgende budskab fra Herren drejer sig om Ammons folk: „Hør her, I, der tilbeder afguden Milkom,[a] hvorfor har I overtaget Gads område og bosat jer i deres byer? Er der måske ikke judæiske efterkommere nok til at genbefolke det land, som de fik i arv af mig? I skal få jeres straf, erklærer Herren, for jeg vil sende en hær imod jeres hovedstad Rabba. Den skal forvandles til en ruinbunke, og de omliggende byer skal brændes ned. Så kan Israels folk tage det land tilbage, som I tog fra dem, siger Herren.

Råb højt af sorg, Heshbon, for Aj ligger i ruiner. Græd, Rabbas indbyggere. Klæd jer i sørgedragt, klag og græd. Løb omkring i fortvivlelse og slå jer selv til blods.[b] Milkom bliver sendt i eksil sammen med sine præster og stormænd. I praler af jeres frugtbare dale, men I mister dem snart. I er et oprørsk folk, der stoler på jeres egen magt og rigdom og mener, at ingen tør angribe jer. Men I kan godt holde op med at prale af jeres magt, for den er ved at løbe ud i sandet. Jeg sender ulykke over jer fra alle sider, siger Herren, den Almægtige. I bliver spredt for alle vinde, og ingen vil komme flygtningene til hjælp. Men engang i fremtiden vil jeg genoprejse Ammons folk,” siger Herren.

Profeti imod Edom

Hør, hvad Herren, den Almægtige, siger til Edom: „Hvad er der blevet af alle dine vismænd? Er der ingen rådgivere tilbage i Teman? Dedans indbyggere,[c] løb væk og skjul jer, for når jeg straffer Esaus land, går det også ud over jer. Når man høster druer, efterlader man nogle til de fattige. Selv tyveknægte nøjes med at tage det, de kan bruge. 10-11 Men når jeg straffer Edom, ribber jeg landet for alt. Jeg afslører alle deres skjulesteder, så de ikke kan gemme sig. Jeg vil skåne de forældreløse og enkerne. De kan trygt stole på mig. Men alle andre vil blive udryddet, så ingen længere har børn, familie eller naboer.”

12 Herren siger til Edom: „Når selv de uskyldige lider, hvor meget mere må så ikke de skyldige lide? Du må tage din straf og tømme vredens bæger. 13 Jeg lover højtideligt, at Botzra skal blive til en ruinbunke, man forbander og forhåner, og samme skæbne skal ramme de omliggende landsbyer.”

14 Herren har fortalt mig, at der er sendt bud ud til nationerne om at danne et forbund og rykke ud mod Edom. 15 Herren sagde: „Edom, jeg gør dig til et svagt land, der bliver foragtet af alle. 16 Det, at andre lande frygter dig, er gået dig til hovedet. Din stolthed har bedraget dig. Du har ry for at være uovervindelig, fordi du holder til i klippehuler og bor i bjergene. Men selvom du bygger din rede højt oppe som ørnen, vil jeg styrte dig ned i dybet.

17 En frygtelig skæbne skal overgå dig, Edom. Alle der går forbi, vil standse op og gispe ved synet. 18 Du bliver udslettet og gjort ubeboelig som Sodoma og Gomorra og de omliggende småbyer, siger Herren.

19 Som en løve, der springer ud fra Jordanflodens vildnis og jager fårene væk i alle retninger, vil jeg i et nu jage edomitterne bort fra landet og udpege den leder, jeg har valgt. Hvem kan måle sig med mig? Hvem tør kræve mig til regnskab? Hvilken fyrste kan modsætte sig mine planer? 20 Hør da min plan for Edoms land og Temans indbyggere: Selv børnene slæbes væk, og landet bliver lagt øde. 21 Hele verden vil skælve ved nyheden om Edoms fald. Folkets dødsskrig høres så langt som til Det Røde Hav. 22 Fjenden kredser over Botzra som en ørn, klar til at slå ned på dem. Selv den tapreste kriger ryster af skræk som en fødende kvinde.”

Profeti imod Damaskus

23 Om Damaskus siger Herren: „Byerne Hamat og Arpad er rædselsslagne, for de har hørt om den kommende ødelæggelse. Deres indre er som et oprørt hav i en orkan. 24 Damaskus mister modet, indbyggerne flygter. Byen er slået af rædsel som en fødende kvinde. 25 Ak, du berømte by, du glædens by, du bliver øde og forladt. 26 Dine unge mænd bliver dræbt i gaderne, hele din hær bliver slået på den dag, siger Herren, den Almægtige. 27 Jeg sætter ild til Damaskusʼ bymur, og ilden vil fortære kong Ben-Hadads paladser.”

Profeti imod Kedar og Hatzor

28 Følgende budskab angår beduinstammen Kedar og de, der bor i Hatzor[d] området, som kong Nebukadnezar senere tilintetgjorde.

Herren siger: „Ryk ud imod Kedar, Nebukadnezars hær. Udryd krigerne mod øst. 29 Deres får, geder og telte bliver taget som bytte, alle deres tæpper, redskaber og kameler ligeså. Overalt er der panik, og folk råber højt af skræk. 30 Flygt for livet, siger Herren til dem, der bor i Hatzors område, gem jer, så godt I kan, for kong Nebukadnezar af Babylonien har planer om at udrydde jer.”

31 Herren siger til kong Nebukadnezar: „Gå til angreb på disse selvtilfredse beduinstammer, der bor alene og sorgløse i ørkenen uden mure og porte til at beskytte sig med. 32 Tag deres kameler og kvæg. Jeg sender ulykke over dem fra alle sider og spreder dem for alle vinde. 33 Hatzor bliver ødelagt, så ingen nogen sinde vil bo der igen, bortset fra ørkenens sjakaler.”

Profeti imod Elam

34 Det følgende budskab om Elam gav Herren mig kort efter, at Zidkija var blevet konge i Juda.

35 Herren, den Almægtige siger: „Jeg vil tilintetgøre Elams[e] berømte bueskytter, som har givet dem mange sejre, 36 og bringe fjender over dem fra alle sider, så de spredes for alle vinde. De bliver ført i fangenskab ud over hele verden. 37 Jeg vil sørge for, at Elam gribes af frygt for deres fjender. Min brændende vrede vil bringe ulykke over dem, siger Herren. Jeg sender en hær imod dem, som helt vil rasere deres land. 38 Jeg overtager magten i Elams rige, siger Herren, og styrter deres konge og stormænd. 39 Men engang i fremtiden vil jeg genoprejse Elams folk.”

Notas al pie

  1. 49,1 Det samme som Molek/Molok.
  2. 49,3 Teksten er uklar.
  3. 49,8 En arabisk stamme, som boede sydøst for Edom.
  4. 49,28 Begge menes at være arabiske nomadestammer, der levede i ørkenen øst for Israel. Kedar var søn af Ishmael (1.Mos. 25,13), men Hatzor ved man ikke noget om.
  5. 49,35 Elam var et land med hovedstaden Susa, beliggende i det nuværende sydvestlige Iran.

Swedish Contemporary Bible

Jeremiah 49

Dom över Ammon

1Om ammoniterna.

Så säger Herren:

”Har Israel inga söner,

finns det ingen arvinge?

Varför har Milkom[a] tagit Gad i besittning

och hans folk bosatt sig i dess städer?

2Men det ska komma en tid,

säger Herren,

då jag ska låta ett stridsrop höras

mot Rabba i ammoniternas land.

Det ska bli till en ruinhög,

och dess grannstäder ska brännas ner.

Sedan ska Israel ta tillbaka sitt arv

av dem som tagit det ifrån dem, säger Herren.

3Klaga, Heshbon,

för Aj är förstört!

Ropa, ni Rabbas döttrar!

Klä er i säcktyg,

klaga och gå omkring innanför murarna[b].

För Milkom ska bli bortförd i fångenskap

tillsammans med sina präster och furstar.

4Varför skryter du över dina dalar[c],

din dals överflöd, du trolösa dotter?

Du litar på din rikedom:

’Vem skulle anfalla mig?’

5Men jag ska låta skräcken drabba dig, från alla sidor,

säger Herren, härskarornas Herre.

Ni ska skingras åt alla håll,

och ingen ska samla de flyende.

6Men sedan ska jag upprätta ammoniterna, säger Herren.”

Dom över Edom

7Om Edom.

Så säger härskarornas Herre:

”Finns det inte längre någon vishet kvar i Teman?

Har de kloka inga råd att ge?

Har deras vishet blivit fördärvad?

8Fly, vänd om!

Göm er djupt nere,

ni Dedans invånare,

för jag ska låta olycka komma över Edom,

jag ska straffa honom när tiden är inne.

9Om druvplockarna kommer till dig

lämnar de ingen efterskörd.

Om det kommer tjuvar om natten

ska de fördärva de så mycket de kan.[d]

10Men jag ska klä av Edom,

avslöja hans gömställen,

och han ska inte kunna dölja sig.

Fördärv ska drabba hans barn,

bröder och grannar,

han finns inte mer.

11’Men lämna kvar dina faderlösa,

jag ska hålla dem vid liv,

och dina änkor får förtrösta på mig.’ ”

12Så säger Herren: ”De som inte dömts till att dricka ur bägaren måste dricka. Skulle du då komma undan ostraffad? Nej, du ska inte komma undan. Du måste dricka! 13För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli en ruinhög, till förskräckelse, vanära och förbannelse, och dess lydstäder ska för alltid bli ödelagda.”

14Jag har hört ett budskap från Herren:

En budbärare har sänts till folken:

”Kom samman och gå mot det!

Stå upp för strid!”

15”Jag ska göra dig litet bland folken

och föraktat av människorna.

16Du har lurats av den förfäran du väckt

och av ditt övermod,

du som bor bland bergsklyftorna

och håller till där högt uppe.

Även om du bygger ditt näste högt som örnen,

ska jag dra ner dig därifrån, säger Herren.

17Edom ska läggas öde.

Alla som går förbi ska bli förskräckta

och dra efter andan när de ser förödelsen där.

18Det ska bli som när Sodom och Gomorra

och deras grannstäder ödelades, säger Herren,

ingen ska bo där, ingen ska kunna vistas där mer.

19Se, likt ett lejon, som kommer från Jordandalens

täta snår till grönskande betesmarker

ska jag plötsligt jaga dem därifrån.

Vem är den utvalde som jag ska ge detta uppdrag?

Vem är min like, vem kan ställa mig till svars?

Vilken herde kan utmana mig?”[e]

20Hör därför vad Herren har planerat för Edom

och tänkt ut mot dem som bor i Teman:

Även de minsta i flocken ska släpas bort,

ja, betesmarkerna ska rysa över deras öde.

21Jorden ska bäva vid dånet från deras fall.

Ett rop hörs ända bort till Sävhavet.

22Som en örn lyfter han,

svävar och breder ut sina vingar över Bosra.

Den dagen är Edoms hjältar ängsliga

som en kvinna i barnsnöd.

Dom över Damaskus

23Om Damaskus.

”Hamat och Arpad har kommit på skam,

för de har hört ett ont budskap.

De är ängsliga,

rastlösa som ett oroligt hav

som inte kan vara stilla.

24Damaskus har tappat modet

och vänt om för att fly.

Det har gripits av panik,

ångest och vånda,

som en kvinna i barnsnöd.

25Varför är den berömda staden övergiven,

min glädjes stad?

26Dess unga män faller på gatorna,

hela dess armé tystas ner den dagen, säger härskarornas Herre.

27Jag ska tända en eld vid Damaskus stadsmurar,

och den ska bränna upp Ben-Hadads palats.”

Dom över Kedar och Hasor

28Om Kedars och om Hasors kungariken, som anfölls av Nebukadnessar, kungen av Babylonien:

Så säger Herren:

”Stå upp, anfall Kedar,

förgör folket i öster.

29Deras tält och deras hjordar

kommer man att ta,

deras tältdukar och allt deras bohag.

Deras kameler förs bort från dem,

och man ropar till dem:

’Skräck från alla håll!’

30Fly, ge er av långt bort!

Göm er djupt nere, ni Hasors invånare, säger Herren.

För Nebukadnessar, kungen av Babylonien,

har fattat ett beslut om er,

han har gjort upp en plan mot er.

31Gå till angrepp mot detta trygga folk

som lever i ostörd ro, säger Herren.

De har varken portar eller bommar

utan bor i avskildhet.

32Deras kameler ska bli ett byte

och deras stora boskapshjordar ett rov.

Jag ska skingra dem för alla vindar,

dessa med håret klippt vid tinningarna.

Jag ska låta olyckor komma över dem

från alla håll, säger Herren.

33Hasor ska bli ett tillhåll för schakaler

en ödemark för evigt.

Ingen ska någonsin bo där,

ingen människa ska vistas där.”

Dom över Elam

34Detta är Herrens ord till profeten Jeremia om Elam, när Sidkia hade blivit kung över Juda:

35Så säger härskarornas Herre:

”Jag bryter sönder Elams båge,

dess främsta styrka.

36Jag låter fyra vindar komma mot Elam

från himlens fyra hörn.

Jag ska sprida dem åt alla väderstreck,

och det ska inte finnas något folk dit de elamitiska flyktingarna inte kommer.

37Jag ska göra Elam förskräckt

för sina fiender

och för dem som är ute efter deras liv.

Jag ska låta det onda komma över dem,

min brinnande vrede, säger Herren.

Jag ska låta svärdet förfölja dem

tills jag har gjort slut på dem.

38Jag ska sätta upp min tron i Elam.

Jag ska förgöra både kung och furstar, säger Herren.

39Men det ska komma en tid då jag ska upprätta Elam, säger Herren.”

Notas al pie

  1. 49:1 Kan också översättas kungen.
  2. 49:3 Grundtextens innebörd av gå omkring innanför murarna (eller på gårdarna) är osäker, men av allt att döma är det ett uttryck för sorg.
  3. 49:4 Grundtextens innebörd är osäker; ett tolkningsalternativ för dalar är styrka.
  4. 49:9 Eller …lämnar de ju en efterskörd…fördärvar de tills de fått nog.
  5. 49:19 Grundtextens innebörd är oviss.