Bibelen på hverdagsdansk

Jeremias 30

Guds løfte om at genoprette sit folk

1Herren, Israels Gud, sagde til mig:

„Alt, hvad jeg har sagt til dig, skal du skrive ned i en bog. For der kommer en dag, hvor jeg vil befri mit folk Israel og Juda fra fangenskabet og føre dem hjem til det land, jeg gav deres forfædre i eje.”

Det følgende budskab angår Israel og Juda:

„Hør, hvad Herren siger: Der er nogen, der råber og skriger af skræk. Sig mig, kan mænd føde børn? Hvorfor står de så askegrå i ansigtet og presser hænderne mod lænden som kvinder i fødselsveer? Det bliver en forfærdelig tid. Aldrig har Israels folk oplevet en lignende trængselstid. Men jeg vil bevare mit folk og redde dem til sidst. Til den tid, siger Herren, den Almægtige, vil jeg rive åget af deres skuldre og brække det i stykker. Jeg vil sprænge deres lænker. De skal ikke længere være slaver i et fremmed land. Derefter skal de tjene Herren, deres Gud, og jeg vil give dem en konge som David.

10 Israel, min tjener, tab ikke modet over det, I skal igennem. Vær ikke nedslået, for engang vil jeg føre jer hjem fra fjerne lande og befri jeres efterkommere fra eksilet. Mit folk vil vende hjem til deres eget land og leve i fred og gode kår, uden at nogen truer dem mere. 11 Jeg er hos jer, og jeg vil redde jer, siger Herren. Jeg vil fuldstændigt ødelægge det folk, jeg spredte jer iblandt, men jeg vil altid bevare en rest af mit eget folk. Jeg er nødt til at straffe jer, men det er en retfærdig straf.

12 I har fået et gabende sår, mit folk. 13 Ingen er i stand til at forbinde det eller behandle det med medicin. 14 Jeres forbundsfæller har ladt jer i stikken. Jeg har slået hårdt ned på jer, som om jeg var en grusom fjende. Årsagen er jeres mange synder, jeres store skyld. 15 I kan godt holde op med at græde over såret, når ingen kan behandle det. Jeg er nødt til at straffe jer på grund af jeres mange synder og store skyld.

16 Men når jeg vender jeres skæbne, vil de, som nu mishandler jer, selv blive mishandlet. Alle jeres fjender vil ende som slaver. De, som angreb jer, vil selv blive angrebet, og de, som plyndrede jer, vil selv blive plyndret. 17 Da vil jeg helbrede jeres sår, så I bliver raske igen, siger Herren. Men indtil da vil Jerusalem blive betragtet som en forbandet by, et gudsforladt sted.

18 Engang vil jeg føre jer ud af fangenskabet og genoprette jeres land. Da skal Jerusalem genopbygges på sine gamle ruiner, og fæstningsværkerne skal restaureres. 19 Der vil lyde glædesråb og jubelsang. Jeg vil igen gøre folket talrigt, og det skal blive en stor og agtet nation. 20 Jeres efterkommere vil opleve en blomstringstid som i gamle dage. Jeg vil genoprette dem som mit folk og straffe alle, som vil undertrykke dem. 21 Jeg vil give jer en leder fra jeres egne rækker. Han skal træde frem for mig, for jeg indbyder ham til at komme ind i min nærhed. Hvem tør træde frem for mig, medmindre jeg har kaldt ham til mig? 22 Da skal I leve som mit folk, og jeg vil være jeres Gud, siger Herren.

23 Min voldsomme vrede skal bryde løs som en hærgende orkan, der gør det af med de gudløse. 24 Min vrede lægger sig ikke, før den har udført mine planer. Engang i fremtiden vil I kunne forstå det.

Swedish Contemporary Bible

Jeremiah 30

Gud lovar att återupprätta sitt folk

(30:1—33:26)

1Detta är det budskap som kom till Jeremia från Herren: 2”Så säger Herren, Israels Gud: ’Skriv ner i en bokrulle allt jag har talat till dig. 3Det kommer nämligen en tid, säger Herren, då jag ska föra tillbaka mitt folk, Israel och Juda, från fångenskapen, säger Herren. Jag ska föra dem tillbaka till det land som jag gav deras förfäder. De ska ta det i besittning.’ ”

4Detta är vad Herren talade beträffande Israel och Juda. 5”Så säger Herren:

’Man hör skrik av skräck,

ångest, inte frid.

6Fråga, se efter:

Inte kan väl en man föda barn?

Varför ser jag alla män

med händerna på magen,

som kvinnor i födslovåndor?

Varför har alla ansikten

blivit dödsbleka?

7Vilken förfärlig dag detta ska bli!

Den kommer inte att likna någon annan.

Det är en bedrövelsens tid som väntar Jakob,

men han ska bli räddad ur den.

8Den dagen, säger härskarornas Herre,

ska jag bryta av oken från deras nackar

och slita av deras bojor.

De ska inte längre behöva arbeta som slavar åt främlingar.

9De ska tjäna Herren, sin Gud,

och David, sin kung,

som jag ska låta uppstå åt dem.

10Var därför inte rädd, min tjänare Jakob, säger Herren,

var inte skräckslagen, Israel,

för jag ska rädda dig från en avlägsen plats,

dina efterkommande från landet dit de förvisats.

Jakob ska återvända

och leva i ro och trygghet.

Ingen ska skrämma honom.

11För jag är med dig,

säger Herren,

för att rädda dig.

Jag ska utplåna alla de folk

bland vilka jag har skingrat dig.

Men dig ska jag inte utplåna.

Jag ska tukta dig, men med rättvisa

– helt ostraffad ska jag inte släppa dig.’

12För så säger Herren:

’Din skada är obotlig,

ditt sår är oläkligt.

13Det finns ingen som tar sig an din sak,

ingen läkedom finns för ditt sår,

inget helande för dig.

14Alla dina älskare har glömt dig

och bryr sig inte om dig längre.

Jag har slagit dig så som en fiende skulle ha gjort,

jag har straffat dig grymt

eftersom din skuld är så stor

och dina synder så många.

15Varför klagar du över din skada

och över din obotliga smärta?

För att din skuld var så stor

och dina synder så många

har jag gjort dig detta.

16Men alla som ätit av dig ska själva ätas,

och alla dina fiender ska föras bort i fångenskap.

De som plundrar dig

ska själva bli plundrade,

och de som skövlar dig

ska bli skövlade.

17Jag ska låta dig återfå din hälsa

och läka dina sår, säger Herren,

dig som man kallat ”den fördrivna”

och ”Sion som ingen bryr sig om”.’

18Så säger Herren:

’Se, jag ska resa Jakobs tält på nytt

och förbarma mig över hans boningar.

Staden ska byggas upp på sina ruiner,

och palatset ska stå på sin rätta plats.

19Därifrån ska höras lovsång

och rop av glädje.

Jag ska föröka dem,

de ska inte bli färre.

Jag ska göra dem ärade,

de ska inte vara utan betydelse.

20Deras barn ska bli som i gångna tider,

deras menighet upprättas inför mig,

och jag ska straffa alla som förtrycker dem.

21Deras ledare ska komma ur deras egna led,

deras härskare uppstå mitt ibland dem.

Jag ska låta honom nalkas mig

och komma mig nära.

Vem skulle annars våga komma nära mig? säger Herren.

22Ni ska vara mitt folk

och jag ska vara er Gud.’ ”

23Se, en stormvind från Herren

bryter fram i vrede, en virvelstorm.

Den drar fram över de ogudaktigas huvuden.

24Herrens brinnande vrede vänder inte

förrän han fullbordat sina planer.

I kommande dagar ska ni förstå det.