Bibelen på hverdagsdansk

Jeremias 25

70 års fangenskab

1Det følgende budskab om Judas folk gav Herren mig i kong Jojakims, Josiasʼ søns, fjerde regeringsår, det år, hvor Nebukadnezar blev konge over Babylonien.

2-3 Først sagde jeg til Jerusalems indbyggere og hele Judas folk: „I 23 år, fra kong Josias af Judas 13. regeringsår og indtil nu, har Herren givet mig mange budskaber. Jeg har trofast forkyndt jer hans ord, men I har nægtet at adlyde ham. Gang på gang har Herren sendt sine profeter til jer, men I har vendt det døve øre til. Hver gang sagde Herren: Vend om fra jeres onde tanker og handlinger, så skal I få lov til at blive i det land, Herren gav jer, for at I altid skulle bo der. Gør mig ikke vred ved at dyrke de afguder, I selv fremstiller. Men hvis I adlyder mig, vil det gå jer godt.”

Dernæst bragte jeg dem et nyt budskab fra Herren: „I har ikke villet adlyde mig og er blevet ved med at provokere mig med jeres afgudsdyrkelse. Derfor kan I takke jer selv for den straf, I får. Jeg er Herren, den Almægtige, og fordi I ikke ville høre på mig, vil jeg nu samle alle hærene fra nord under kong Nebukadnezar, som jeg har udvalgt til at være mit redskab. Han vil føre krig mod dette land og dets befolkning og de øvrige nationer omkring jer. Jeg vil slå hårdt ned på jer og lægge landet i ruiner i lang tid,[a] så I bliver til hån og spot. 10 Jeg vil sørge for, at glæden forsvinder fra landet, at alle bryllupsfester ophører, at kværnen standser og husene ligger hen i mørke. 11 Hele landet kommer til at ligge brak som en ødemark, og Israel og nabofolkene skal være under babylonisk herredømme i 70 år.

12 Når de 70 år er gået, vil jeg straffe Babyloniens konge og hans folk for deres synd, så deres land bliver til ørken, 13 og jeg vil bringe alle de rædsler over babylonierne, som jeg har truet med i denne bog. Jeg vil udføre den straf, som Jeremias har forkyndt over nationerne. 14 Mange nationer og store konger vil besejre dem og gøre dem til slaver, sådan som de selv gjorde Israels folk til slaver. Jeg vil gengælde dem alt det onde, de har gjort imod mit folk.”

Guds vredes bæger

15 Derefter talte Herren, Israels Gud, til mig i et syn: „Her, tag dette bæger! Det er fyldt til randen med min vredes vin. Alle de nationer, jeg sender dig til, skal drikke af bægeret. 16 Når de har drukket, vil de blive øre af skræk over de krigsrædsler, jeg sender over dem.”

17 Så tog jeg bægeret med Herrens vrede, og alle de folkeslag, Herren sendte mig til, tvang jeg til at drikke af hans vredes bæger. 18 Jeg begyndte med Jerusalem og de omliggende byer i Juda, hvis konger og ledere drak af Guds vredes vin. Det hele skal lægges i ruiner til skræk og advarsel for resten af verden. 19-20 Så kom jeg til Egypten, til Farao og hans hof, til hans embedsmænd, hele det egyptiske folk og alle de fremmede, som bor i landet. Også de drak af Herrens forfærdelige bæger. Så kom turen til kongerne i landet Utz og til kongerne i filisterbyerne Ashkalon, Gaza, Ekron og den tilbageværende rest af Ashdods indbyggere. 21 Derefter kom jeg til Edom, Moab og Ammon, 22 alle kongerne i Tyrus, Sidon og rundt omkring på Middelhavskysten. 23 Så kom jeg til byerne Dedan, Tema og Buz, 24 alle de arabiske konger og nomadestammer i ørkenen, 25 alle Zimris, Elams og Mediens konger. 26 Selv konger i fjerne riger mod nord måtte en efter en stå for tur, alle verdens nationer, også Babyloniens konge måtte drikke af Herrens vredes bæger.

27 Så sagde Herren til mig: „Sig til dem: Hør hvad Herren, den Almægtige, Israels Gud siger: ‚Drik af mit vredes bæger, til I er fulde og brækker jer og ikke kan rejse jer igen, for I skal opleve frygtelige krige.’ 28 Hvis de nægter at drikke af bægeret, skal du sige til dem: ‚Herren, den Almægtige, befaler jer at drikke! Der er ingen vej udenom! 29 Jeg begyndte med at straffe min egen, udvalgte by. Skulle jeg så lade jer gå fri? Nej, I kan ikke undslippe straffen. Jeg erklærer krig mod samtlige jordens nationer.’

30 Jeremias, du skal profetere imod dem og sige: ‚Herren tordner imod sit eget folk fra sin hellige bolig i Himlen. Og imod resten af jordens befolkning råber han som arbejderne, der tramper druer i vinpersen. 31 Krigsråbet når ud til jordens fjerneste afkroge. Han dømmer menneskeheden og alle verdens nationer, han fælder alle onde på jorden med sit sværd. 32 Se, siger Herren, den Almægtige, straffen skal brede sig fra folk til folk som en voldsom orkan, der kommer fra jordens ender. 33 Den dag vil ligene af de døde ligge henslængt i hele verden. De vil ligge som affald på jorden, uden at nogen sørger over dem eller begraver dem.’ ”

34 Klag og græd, I onde ledere! Rul jer i støvet, I folkenes herskere! Timen er kommet, da I skal knuses og spredes som potteskår ud over jorden. 35 I får ingen mulighed for at undslippe, det er ude med jer!

36 Hør fyrsternes og magthavernes desperate skrig. Herren har raseret deres lande. 37 Fredelige landskaber bliver til ørken på grund af Herrens voldsomme vrede. 38 Han er kommet frem fra sit skjul som en løve på jagt for at ødelægge dem og deres land med sit frygtelige sværd og sin voldsomme vrede.

Notas al pie

  1. 25,9 Ordret „for evigt”, men det hebraiske ord betyder blot en uafgrænset tidsperiode.

Swedish Contemporary Bible

Jeremiah 25

Profetia om fångenskapen i Babylonien

1Det här ordet om hela folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår som var Nebukadnessars, den babyloniske kungens, första regeringsår.

2Detta talade profeten Jeremia till hela folket i Juda och till alla Jerusalems invånare: 3Sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och fram till idag, under tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat. 4Gång på gång har Herren under årens lopp sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem 5när de sagt: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från allt ont ni gör. Då får ni bo kvar i landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder. 6Följ inte andra gudar, tjäna och tillbe dem inte. Provocera inte min vrede med det ni själva har gjort! Då låter jag ingen olycka drabba er.”

7”Men ni har inte velat lyssna på mig, säger Herren. Ni har provocerat min vrede med det ni själva har gjort, till er egen olycka.”

8Så säger därför härskarornas Herre: ”Därför att ni inte lyssnat till mig 9ska jag samla alla stammar från norr, säger Herren, och min tjänare Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Jag ska låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla de andra folken runt omkring. Och jag ska utsätta dem för förintelse, låta dem bli till åtlöje och krossas för alltid. 10Jag ska göra slut på glada röster och jubelrop, rop för brudgum och brud, kvarnens ljud och lampans ljus. 11Hela detta land ska bli öde och övergivet. Dessa folk ska tjäna kungen av Babylonien i sjuttio år.

12När de sjuttio åren har gått, ska jag straffa kungen av Babylonien och hans folk för deras synd, säger Herren. Jag ska också göra kaldéernas land till en ödemark för alltid. 13Jag ska låta allt jag talat mot detta land gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i den här boken, som Jeremia har profeterat mot folken. 14Också de ska få tjäna många folk och stora kungar, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar, för allt vad de gjort.”

Herrens vredesbägare

15För så sa Herren, Israels Gud, till mig: ”Ta denna vinbägare med vredesvin ur min hand, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den. 16De ska dricka sig redlösa och galna på grund av det svärd som jag ska sända ibland dem.”

17Jag tog då bägaren från Herrens hand och lät alla folk som Herren sänt mig till dricka ur den: 18Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag, 19farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk, 20alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod, 21Edom, Moab, ammoniterna, 22alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[a], 24alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen, 25alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien, 26samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[b] ska sedan dricka efter dem.

27”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’ 28Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas Herre: ’Ni måste dricka! 29Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas Herre.’

30Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,

från sin heliga boning dundrar han.

Han ryter högt över sina marker,

hans rop är som vintramparens rop

över alla som bor på jorden.

31Larmet hörs till jordens ände,

för Herren går till rätta med folken,

han dömer hela mänskligheten.

Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”

32Så säger härskarornas Herre:

”Se, olyckan går ut

från folk till folk,

en väldig storm far upp

från de yttersta hörnen av jorden.”

33På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.

34Gråt, ni herdar, och klaga.

Kräla på marken, ni hjordens ledare.

Tiden är inne för er att slaktas,

och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[c].

35Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,

ingen räddning för hjordens ledare.

36Hör hur herdarna ropar,

hjordens ledare klagar!

Herren ödelägger deras betesmarker.

37De fridfulla ängarna förstörs

av Herrens brinnande vrede.

38Han lämnar sin håla likt ett lejon.

Deras land ligger öde,

härjat av förtryckarens svärd[d],

av hans flammande vrede.

Notas al pie

  1. 25:23 Ordet hår finns inte i grundtexten, utan översättningen här grundar sig på Septuaginta. Ett annat tolkningsalternativ skulle kanske kunna vara att uttrycket syftar på avlägsna platser och inte människoansikten över huvud taget.
  2. 25:26 Namnet är ett kryptogram för Babyloniens (hebr. Babel) kung, bildat så att man ersätter det hebreiska alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. På det sättet får man Sh, sh och k i stället för B, b och l (det hebreiska alfabetet består enbart av konsonanter).
  3. 25:34 Enligt bl.a. Septuaginta: baggar.
  4. 25:38 Egentligen vrede, men här utgår översättningen ifrån andra handskrifter och Septuaginta.