1Før sin død velsignede profeten Moses israelitterne med følgende ord:
2Fra Sinai førte Herren os fremad,
i Seir så vi hans herlighed,
på Parans bjerge hans stråleglans.
Hans hellige titusinder fulgte ham,
da han kom sydfra til Moabs skråninger.33,2 Teksten er vanskelig at tyde og oversættelsen usikker.
3Herren elsker sit folk,
han holder hånden over sine hellige,
de, som følger i hans fodspor
og adlyder alle hans bud,
4alle de love, som jeg pålagde folket,
og som Jakobs slægt fik i eje.
5Herren blev Israels hersker,
dengang folkets ledere samledes,
og alle stammer gav deres ja.
6Herre, lad Ruben leve og ikke uddø,
selvom hans stammetal er lille.33,6 Teksten uklar.
7Herre, hjælp Juda imod hans fjender.
Vær du den, som forsvarer ham.
Bring ham hjem fra krigen i god behold.
Hør, han råber til dig om hjælp.
8Herre, åbenbar ved Urim og Tummim
din vilje for Levi, din trofaste tjener,
som du satte på prøve ved Massa,
og irettesatte ved Meribas vande.
9Han var mere loyal over for dig
end over for sin egen familie.
Han adlød dine befalinger,
var trofast imod din pagt.
10Han skal lære Israels folk dine bud,
Jakobs børn dine love.
Han skal ofre dig duftende røgelse,
bringe brændofre op på dit alter.
11Herre, velsign ham med styrke,
må hans tjeneste være til glæde for dig.
Knus hans fjender, som hader ham,
så de aldrig rejser sig imod ham igen.
12Benjamin er Herrens yndling,
han kan trygt hvile sig.
Han beskyttes dagen lang,
han omsluttes af Herrens arme.
13Herren velsigne Josefs land,
med himlens regn og jordens kilder.
14med solmoden frugt og rigelig afgrøde,
15med det bedste fra de ældgamle bjerge,
med en herlig høst fra de evige høje,
16med alt det bedste, som jorden rummer,
med nåde fra ham, som talte til mig ved tornebusken.
Velsignet er Josef som leder blandt sit folk,
som fyrste over sine brødre.
17Han er stærk som tyren,
har horn som vildoksen.
Han gennemborer fjenderne,
jager dem på flugt til jordens ender.
Efraims mægtige hær er hans styrke,
Manasses talstærke folk kæmper tappert.
18Zebulon bliver velsignet på sine handelsrejser.
Issakars telte vil bugne af gods og guld.
19De vil samle folkene på bjerget
og i fællesskab bringe ofre til Herren.
De bringer havets rigdomme i hus
og graver skatte op af sandet.
20Tak, Herre, at du giver god plads til Gads stamme.
Som løven ligger Gad på lur,
parat til at rive fjendens hoved eller arm af.
21Han valgte den bedste del af landet,
et område, der passer sig for en leder.
Når Israels ledere er samlet,
er Gad parat til at handle på Herrens bud.
22Dan er som en løveunge,
der springer frem fra Bashan.
23Naftali er mæt af velsignelse
og fyldt med Herrens nåde.
Han får søen og solsiden33,23 Betydningen usikker. Søen henviser til Galilæasøen, idet Naftalis område blev nord for og ned til denne sø. Solsiden kan også betyde sydsiden. i eje.
24Asher er en særlig velsignet søn,
en yndling blandt sine brødre,
hans land vil blive fyldt med oliven.
25Hans byer har porte af jern og bronze,
hans styrke vil vare, så længe han lever.
26Der er ingen som Israels Gud.
Han farer frem over himlen for at hjælpe,
han rider på skyerne som en konge.
27Den evige Gud er din tilflugt,
hans evige arme holder dig oppe.
Han jager fjenden på flugt foran dig
og befaler dig at udslette ham.
28Israel skal bo i tryghed,
Jakobs børn får egen bolig
i et land fyldt med korn og vin,
hvor himlen drypper af væde.
29Israel, hvor er du velsignet,
et folk, der befries af Herren selv.
Han er dit skjold og din redning,
han er dit sejrende sværd.
Dine fjender bøjer sig i støvet for dig,
men du udsletter dem.33,29 Septuaginta siger: „træde på nakken af dem”, hvilket er symbol på total sejr over og ydmygelse af fjenden. Den masoretiske tekst siger: „du vil træde deres høje ned.” Dette henviser enten til de befæstede byer, bygget på højene, eller på afgudsbilleder, der også var anbragt på bakker og høje.
Mose välsignar alla stammarna
1Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose gav Israels folk innan han dog:
2”Herren kom från Sinai,
hans sken gick upp från Seir.
Han strålade från Parans berg,
från söder kom han omgiven av mångtusen heliga,
från bergssluttningar kom han i en eld.33:2 Dessa tre berg var alla förknippade med givandet av lagen. Sista delen av versen översätts ofta olika eftersom grundtexten är oklar.
3Du älskar ditt folk.
De heliga är i dina händer.
De böjer sig ned vid dina fötter.
De tar råd av dig och följer din undervisning33:3 Grundtextens innebörd och översättningen av sista delen av versen är osäker.,
4lagen som de fick av Mose,
Jakobs församlings egendom.
5Han blev kung över Jeshurun33:5 Israel, se not till 32:15.,
när ledarna för folket samlades,33:5 Eller enligt Septuaginta: Det kommer att finnas en kung över Jeshurun, när ledarna för folket samlas.
alla Israels stammar.
6Må Ruben leva och inte dö,
och hans män ska bli många.”
7Om Juda sa han:
”Herre, hör Judas rop
och förena honom med hans folk!
Med egna händer kämpar han för sin sak.
Hjälp honom mot hans fiender!”
8Om Levi sa han:
”Dina tummim och urim33:8 Tummim och urim. Se not till 2 Mos 28:30. tillhör din fromme33:8 Ordet översätts ibland också den som är trogen, den trogne, t.ex. i Ps 4:4; 12:2; 16:10. Levi.
Du prövade honom i Massa
och utmanade vid Merivas källor.33:8 Mose och Aron tillhörde Levi stam. Det var de som prövades vid Massa och Meriva.
9Han sa om sin far och mor:
’Jag ser dem inte’,
och ville inte kännas vid sina bröder,
ej heller sina barn.
Men de tog vara på ditt ord
och höll fast vid ditt förbund.33:9 Se 2 Mos 32: 26–29.
10De lär Jakob dina föreskrifter
och undervisar Israel i din lag,
offrar rökelse inför dig
och brännofferdjur på ditt altare.
11Herre, välsigna hans kraft
och låt hans tjänst behaga dig!
Krossa hans fiender och låt dem inte resa sig igen!”
12Om Benjamin sa han:
”Den som är älskad av Herren
ska bo i trygghet hos honom.
Herren ska alltid bevara honom
och låta honom bo mellan hans höjder.”
13Om Josef33:13 Josef fick en del av landet genom sina söner Efraim och Manasse som adopterats av Josefs far Jakob (Israel). Se 1 Mos 48:5. sa han:
”Hans område ska vara välsignat av Herren
med dyrbar dagg från himlen
och med vatten från djupen,
14med det bästa som mognar under solen,
rik växtlighet månad efter månad,
15med de bästa skördarna från de uråldriga bergen
och dyrbarheter från de eviga höjderna,
16med de bästa gåvorna från jorden och dess härlighet
och med nåd från honom som var i törnbusken.
Låt allt detta komma över Josef,
över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.
17Han är praktfull som en förstfödd tjur
och hans horn är som en vildoxes.
Med dem ska han stånga folken, var de än finns på jorden.
Sådana är Efraims tiotusenden och Manasses tusenden.”
18Om Sebulon sa han:
”Gläd dig, Sebulon, när du går ut,
och du, Isaskar, i dina tält!
19De sammankallar folket på berget
och offrar rättfärdiga offer.
De njuter av havets rikedomar
och skatterna som finns gömda i sanden.”
20Om Gad sa han:
”Välsignad är den som utvidgar Gads område.
Gad är ett lejon
som hugger efter arm och huvud.
21Han väljer det bästa av landet åt sig själv,
den del som passar en härskare.
När stammarnas ledare samlades
dömde han enligt Herrens rättfärdiga vilja
och fällde hans domar i Israel.”
22Om Dan sa han:
”Dan är ett ungt lejon
som rusar ner från Bashan.”
23Om Naftali sa han:
”Naftali får nåd och välsignelser i överflöd av Herren.
Söderut mot sjön sträcker sig hans område.”
24Om Asher sa han:
”Asher är den mest välsignade av sönerna,
uppskattad av sina bröder.
Han badar sina fötter i olja.
25Dina portar ska skyddas med reglar av järn och koppar
och din styrka ska bestå så länge dina dagar varar.”
26”Det finns ingen Gud lik Jeshuruns33:26 Israel, se not till 32:15..
Han rider över himlen majestätiskt,
på moln för att hjälpa dig.
27Den evige Guden är en tillflykt
och här nere råder hans eviga armar.
Han fördriver dina fiender
och ropar: ’Förgör dem!’
28Därför bor Israel i trygghet,
Jakobs källa är i säkerhet
i ett land med säd och vin,
med dagg från himlen.
29Lycklig är du, Israel!
Vem är dig lik?
Du är ett folk som har sin räddning i Herren.
Han är din sköld och din hjälpare,
ditt ärorika svärd!
Dina fiender ska krypa för dig,
och du ska trampa ner deras höjder33:29 Deras höjder kan syfta på de kanaaneiska offerplatserna som oftast låg på höga kullar och berg..”
