1Moses overbragte israelitterne alle disse forskrifter, som Herren havde givet ham.
Regler vedrørende løfter
2Moses gav stammelederne følgende instrukser: „Herren har befalet: 3Hvis en mand aflægger Herren et højtideligt løfte eller ved en ed forpligter sig til afholdenhed på et bestemt område, så må han ikke bryde sit løfte. Hans løfte eller ed står fast.
4Hvis en ugift kvinde, der endnu bor hjemme i sin fars hus, aflægger et løfte og forpligter sig til afholdenhed på et bestemt område, 5og hvis hendes far efter at være gjort bekendt med løftet, ikke gør indsigelse, står løftet ved magt. 6Men hvis hendes far, samme dag han hører om det, nægter at godkende hendes løfte, træder løftet ud af kraft. Da vil Herren tilgive hende, for hendes far har modsat sig løftet.
7Hvis en kvinde gifter sig, mens hun stadig er forpligtet af et løfte, hun har aflagt uden at tænke så meget over konsekvenserne, 8og hendes mand ikke gør indsigelse den dag, han bliver gjort bekendt med løftet, står løftet ved magt. 9Men hvis hendes mand samme dag nægter at godkende løftet, træder det ud af kraft, og Herren vil tilgive hende.
10Hvis kvinden er enke eller fraskilt, vil et løfte hun har aflagt, stå ved magt.
11Hvis kvinden allerede er gift og bor sammen med sin mand, når hun aflægger sit løfte, 12og manden bliver gjort bekendt med løftet uden at gøre indsigelse, står løftet ved magt. 13Men hvis han modsætter sig løftet, samme dag han hører om det, træder løftet ud af kraft, og Herren vil tilgive hende. 14Hendes mand kan altså enten bekræfte eller afkræfte et løfte eller en forpligtelse til afholdenhed, som hans kone ved en ed har fremsagt, 15men hvis han ikke gør indsigelse den samme dag, han hører om det, har han dermed godkendt løftet som gyldigt. 16Hvis han overskrider denne frist og senere får hende til at bryde sit løftet, bliver det hans ansvar, og straffen for løftebruddet rammer ham selv.”
17Det var de regler, Herren gav Moses om forholdet mellem en mand og hans kone og mellem en far og hans ugifte datter.
Regler angående givna löften
1Mose talade detta till Israels folk, så som Herren hade befallt honom.
2Sedan talade Mose till ledarna för Israels alla stammar och sa till dem: ”Detta är vad Herren har befallt. 3Om någon avlägger ett löfte till Herren, vare sig det gäller att göra någonting eller att låta bli att göra någonting, så får han inte bryta sitt löfte. Han måste göra exakt det som han har lovat.
4Om en ung kvinna som bor hos sin far lovar Herren att göra eller inte göra något, 5och om hennes far hör henne utan att invända något, måste hon hålla sitt löfte och hennes förpliktelser gäller. 6Men om fadern samma dag han hör det förbjuder henne att uppfylla löftet, blir hon fri från det. Herren befriar henne från löftet på grund av faderns ingripande.
7Om hon avlägger ett löfte och sedan gifter sig eller om hon obetänksamt binder sig genom sina ord så att hon förpliktar sig till någonting 8och hennes man får reda på löftet och inte säger något samma dag han får höra det, så ska hennes löfte och förpliktelse gälla. 9Men om hennes man samma dag han hör om saken vägrar att acceptera hennes löfte eller tanklösa förpliktelse, ska det upphävas och Herren ska befria henne från det.
10Men om kvinnan är änka eller frånskild måste hon infria sitt löfte och hålla sina förpliktelser.
11Om hon är gift och lever med sin make när hon avlägger löftet eller med ed förpliktar sig till något, 12och han hör det utan att reagera, så ska hennes löften och förpliktelser gälla. 13Men om han vägrar att acceptera det samma dag han hör talas om det, är alla hennes löften och förpliktelser upphävda eftersom hennes man har upphävt dem och Herren befriar henne från det. 14Hennes man ska alltså antingen bekräfta hennes löfte likväl som edlig förpliktelse till försakelse eller förklara det ogiltigt, 15men om han inte säger något den första dagen, har han därmed accepterat alla hennes löften och förpliktelser. Han har gjort dem giltiga genom att inte säga något till henne samma dag han fick höra om saken. 16Om han upphäver dem efter att han hört om dem, får han bära hennes skuld.”
17Detta är de befallningar som Herren gav Mose och som ska gälla mellan man och hustru och mellan far och en dotter som fortfarande är ung och bor hos sin far.
