Dronningen af Saba besøger kong Salomon
1.Kong. 10,1-13
1Da dronningen af Saba hørte om Salomons visdom, fik hun lyst til at udfordre ham med nogle svære spørgsmål. Hun ankom til Jerusalem med et stort følge og en lang karavane af kameler belæsset med aromatiske stoffer, ædelsten og store mængder guld. Under sit besøg hos kong Salomon stillede hun ham alle de spørgsmål, hun kunne komme i tanke om. 2Salomon besvarede alle hendes spørgsmål—ikke et eneste var for vanskeligt for ham. 3Da dronningen således personligt oplevede hans visdom og med egne øjne så det prægtige palads, 4den fornemme mad, de mange hoffolk, som spiste med ved bordet, tjenerne, der serverede, deres prægtige klæder, mundskænkene i deres flotte dragter, og de mange brændofre, han ofrede i Herrens hus, blev hun meget betaget og udbrød:
5„Jeg er dybt imponeret! De rapporter, jeg modtog i mit eget land om din store visdom og dine bedrifter, var altså sande. 6Jeg troede ellers ikke på dem, men nu har jeg med mine egne øjne set meget, meget mere, end hvad jeg dengang hørte om. Din visdom overgår langt de vildeste rygter! 7Hvor er dine folk og tjenere heldige, at de kan lytte til din visdom hver eneste dag. 8Lovet være Herren, din Gud, som fandt behag i dig og satte dig til at regere over sit folk. Det er på grund af din Guds kærlighed til Israel og hans ønske om at hjælpe dem for evigt, at han gjorde dig til konge over dem, for du regerer med retfærdighed.”
9Derpå forærede hun kongen 4 tons guld, store mængder aromatiske stoffer og mange ædelsten. De kostbarheder, kong Salomon fik foræret, var uden sidestykke.
10I den forbindelse skal det nævnes, at kong Hirams og kong Salomons folk foruden at bringe guld fra Ofir også bragte store mængder kostbart træ og ædelsten. 11Det kostbare træ brugte kongen til at lave rækværk i tempelkomplekset og i sit palads, samt til lyrer og harper. Aldrig har man set magen til i Judas land.
12Salomon gav til gengæld dronningen af Saba alt, hvad hun bad om og kunne ønske sig, langt flere gaver, end hun var kommet med. Derpå rejste hun sammen med sit følge tilbage til sit land.
Salomons rigdom
1.Kong. 10,14-29
13Hvert år udvandt kong Salomon ca. 23 tons9,13 På hebraisk: „666 talenter”, hvor en talent svarer til ca. 34 kg. Måske hentyder tallet 666 til faren ved at blive for optaget af jordisk rigdom. guld fra sine guldminer. 14Dertil kom indtægter fra handelsafgifter, told og skat. De arabiske vasalkonger og landets egne guvernører bragte store mængder guld og sølv til Salomon.
15-16Salomon fik lavet 200 store, guldbelagte skjolde, hvor der gik knap 7 kilo guld til hvert skjold, og 300 mindre skjolde, hvortil der gik 3½ kilo guld. Alle disse skjolde satte han op som udsmykning i „Libanonskovhallen”.
17Han fik også lavet en overdådig elfenbenstrone, belagt med rent guld. 18Seks brede trin førte op til selve tronstolen, som havde armlæn på begge sider og en fodskammel af guld. Ved hver side stod en forgyldt løve. 19For enderne af hvert trin stod der også en forgyldt løve, så der var 12 løver i alt på tronens trappe. Intet sted i verden fandtes en trone som Salomons.
20Alle kong Salomons drikkebægre var af rent guld, og spisestellet i „Libanonskovhallen” var også af rent guld. Intet af det var af sølv, for sølv blev ikke regnet for noget på den tid.
21Salomon havde selv nogle store Tarshish-skibe ligesom kong Hiram. Hvert tredje år vendte disse skibe hjem med store ladninger af guld, sølv, elfenben, aber og påfugle.
22Kong Salomon var således visere og rigere end nogen anden konge på jorden. 23Konger fra alverdens lande søgte audiens hos ham for at få del i hans gudgivne visdom, 24og de bragte ham år efter år fornemme gaver i form af guld- og sølvting, kostbart klæde, våben, aromatiske stoffer, heste og muldyr.
25Endvidere havde Salomon 4000 heste9,25 Se noten til 1.Kong. 5,6. til sine stridsvogne og 12.000 rideheste til sine ryttere. De var fordelt i de dertil indrettede vognbyer og i selve Jerusalem. 26Han regerede over alle kongerigerne fra Eufratfloden i nord til filistrenes land og grænsen til Egypten mod syd. 27Salomons rigdom betød, at sølv blev lige så almindeligt et syn i Jerusalem som stenene i byens gader, og det kostbare cedertræ blev lige så almindeligt som morbærfigentræ fra de vestlige bakkeskråninger. 28Hans heste blev importeret fra Egypten og mange andre lande.
Salomons død
1.Kong. 11,41-43
29Hvad der ellers er at fortælle om Salomons regeringstid er nedskrevet i profeten Natans krønike, i Ahija af Shilos profeti og i profeten Jedos bog, som også omhandler Jeroboam, Nebats søn.
30Han regerede over hele Israels folk i 40 år med Jerusalem som hovedstad. 31Da han døde, blev han begravet i Davidsbyen, hvor hans far også lå begravet. Hans søn Rehabeam overtog derefter tronen.
Drottningen av Saba
(1 Kung 10:1-13)
1När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo, kom hon till Jerusalem för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom med en mycket stor karavan av kameler lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. 2Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för Salomo att förklara. 3När drottningen av Saba såg Salomos vishet och palatset han byggt, 4rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.
5Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! 6Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet överträffar allt jag hört. 7Lyckliga är dina män och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! 8Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på sin tron som kung inför Herren, din Gud. I sin eviga kärlek till Israel vill han låta det bestå för evigt och har satt dig till kung över det för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”
9Hon gav kungen över fyra ton9:9 Ordagrant: 120 talenter; jfr not till 3:8. guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig hade man sett sådana kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo.
10Hirams och Salomos besättningar hämtade guld från Ofir men förde också med almugträ9:10 Eller algumträ, se 1 Kung 10:4 med not. och ädelstenar. 11Kungen använde almugträet till att göra trappor till Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Aldrig tidigare hade man sett något sådant i Juda land.
12Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.
Salomos oerhörda rikedom
(1 Kung 10:14-29; 2 Krön 1:14-17)
13Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton9:13 Ordagrant: 666 talenter; jfr not till 3:8., 14förutom det som handelsmän och affärsmän kom med. Också kungarna i Arabien och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo9:14 Versens exakta innebörd i grundtexten är osäker.. 15Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 7,2 kilo9:15 En vanlig tolkning är att de stora sköldarna vägde ”600 siklar” och de mindre ”300 siklar”; 1 sikel=12 gram, alltså här 7,2 kilo respektive 3,6 kilo. Det framkommer dock inte i grundtexten att måttenheten faktiskt här var en sikel (även om en sikel var ett vanligt mått på silver och guld). Det kan också ha rört sig om beka, som är en halv sikel. I så fall blir mängden guld bara hälften., 16och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av 3,6 kilo guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset. 17Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med rent guld. 18Sex trappsteg och en pall av rent guld var fastsatta vid tronen9:18 Grundtextens innebörd är osäker.. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 19Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike. 20Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting. 21Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams män och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.
22Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden, 23och alla jordens kungar kom för att lyssna till hans gudagivna vishet. 24Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.
25Salomo hade 4 000 stallar för hästar och vagnar och 12 000 hästar i vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.
26Han regerade över alla kungar från floden Eufrat till filistéernas land och ända ner till Egyptens gräns. 27Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28Hästar köptes till Salomo från Egypten9:28 Eller Musri. och alla andra länder.
Salomo dör
(1 Kung 11:41-43)
29Allt annat om Salomos historia, från början till slut, finns nedtecknat i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son.
30Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år. 31Sedan dog9:31 Ordagrant: gick till vila hos sina fäder, ett vanligt sätt att uttrycka någons död i Gamla testamentet. han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.
