En Dieu mon âme est tranquille
1Au chef de chœur, à Yedoutoun62.1 Voir note 39.1.. Un psaume de David.
2Pour sûr, c’est à Dieu seul ╵que, dans le calme, ╵je me remets :
mon salut vient de lui.
3Pour sûr, lui seul est mon rocher, ╵et mon Sauveur ;
il est ma forteresse : ╵je ne serai pas ébranlé.
4Combien de temps encore ╵allez-vous, tous ensemble, ╵vous ruer sur un homme
pour chercher à l’abattre
comme un mur qui s’affaisse,
ou comme une clôture ╵qui cède à la poussée ?
5Oui, eux, ils forment des projets ╵pour le précipiter ╵de son poste élevé.
Ils aiment le mensonge.
De la bouche, ils bénissent,
mais du cœur, ils maudissent.
Pause
6Oui, remets-toi, mon âme, ╵à Dieu seul, dans le calme :
mon espoir vient de lui.
7Pour sûr, lui seul est mon rocher, ╵et mon Sauveur,
ma forteresse, ╵je ne serai pas ébranlé.
8De Dieu dépendent ╵mon salut et ma gloire,
mon rocher fortifié, ╵mon refuge est en Dieu.
9Vous, les gens de mon peuple, ╵ayez confiance en lui ╵en toutes circonstances !
Ouvrez-lui votre cœur !
Dieu est notre refuge.
Pause
10Oui, les êtres humains ╵sont un souffle qui passe ;
les hommes, tous ensemble, ╵ne sont que déception ;
placés sur la balance, ╵ils pèseraient
à eux tous moins que rien.
11Ne comptez pas ╵sur le gain obtenu par extorsion !
Ne placez pas un espoir illusoire ╵dans les biens mal acquis !
Si la fortune augmente,
n’y attachez pas votre cœur !
12Dieu a dit une chose,
et il l’a répétée, ╵et je l’ai entendue :
la puissance est à Dieu.
13Et c’est aussi, Seigneur, ╵en ta personne, ╵que la bonté réside,
car tu rends à chacun ╵selon ce qu’il a fait.
Psalm 62
En tröstepsalm
1För körledaren, till Jedutun62:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.. En psalm av David.
2Bara hos Gud finner jag ro,
från honom kommer min räddning.
3Endast han är min klippa,
min räddning och min borg.
Jag ska aldrig vackla.
4Hur länge ska ni ansätta en människa,
kasta er över honom allesammans,
som mot en lutande vägg,
eller en mur som snart störtar samman?
5De tänker störta ner honom från hans höga plats,
och de gillar lögn.
Med sin mun välsignar de,
men i sitt inre förbannar de. Séla
6Bara hos Gud finner jag ro,
från honom kommer mitt hopp.
7Endast han är min klippa,
min räddning och min borg.
Jag ska aldrig vackla.
8Min frälsning och min ära finns hos Gud.
Han är min tillflykt, min starka klippa.
9Förtrösta alltid på honom, du folk!
utgjut ditt hjärta för honom, för Gud är vår tillflykt. Séla
10Människobarnen är bara en vindpust,
även de höga bland dem är en lögn.
I vågskålen väger de lätt,
ja, mindre än luft.
11Sätt inte er tillit till våld
eller ert hopp till stöldgods.
Om er rikedom växer,
fäst inte ert hjärta vid den.
12Ett har Gud talat, två saker har jag hört:
att Gud har styrkan,
13och att du, Herre, är nådig
och lönar var och en efter vad han gjort.