La Bible du Semeur

Psaumes 57

Calme au milieu des ennemis

1Au maître de chant. Cantique[a] de David sur la mélodie de «Ne détruis pas!» lorsqu’il s’enfuit, poursuivi par Saül et se réfugia dans la caverne[b].

Aie pitié de moi, ô Dieu! Aie pitié!
Car en toi je cherche mon refuge;
je me réfugie sous tes ailes
jusqu’à ce que passe le malheur.
Oui, j’appelle Dieu, le Très-Haut,
Dieu qui mènera tout à bien pour moi.
Qu’il m’envoie du ciel son salut,
et qu’il réprimande ceux qui me poursuivent!
Que Dieu manifeste envers moi sa fidélité, son amour!
            Pause
Je suis entouré de lions,
couché au milieu de gens qui consument des humains.
Leurs dents sont des lances et des flèches,
et leur langue est une épée acérée.
O Dieu, manifeste ta grandeur au-dessus des cieux
et ta gloire sur toute la terre!
Ils ont tendu un filet sur ma route.
Je suis humilié.
Devant moi, ils avaient creusé une fosse;
ils y sont tombés en plein.
            Pause
Mon cœur est tranquille, ô mon Dieu! Mon cœur est tranquille.
Oui, je chante et je te célèbre en musique[c]!
Vite, éveille-toi, ô mon âme,
vite, éveillez-vous, luth et lyre!
Je veux éveiller l’aurore,
10 je veux te louer, ô Seigneur, au milieu des peuples,
et te célébrer en musique parmi les nations.
11 Ton amour atteint jusqu’aux cieux,
ta fidélité jusqu’aux nues.
12 O Dieu, manifeste ta grandeur au-dessus des cieux
et ta gloire sur toute la terre!

Notas al pie

  1. 57.1 Sens incertain.
  2. 57.1 Voir 1 S 22.1-2; 24.1-9; Ps 142.1.
  3. 57.8 Pour les v. 8-12, voir 108.2-6.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 57

Psalm 57

Bön om hjälp, tacksägelse

(Ps 108:2-6)

1För körledaren, ”Fördärva inte”. Miktam,[a] av David, när han på sin flykt från Saul var i grottan.

2Var nådig, Gud, var nådig mot mig!

För till dig tar jag min tillflykt,

under dina vingars skugga tar jag min tillflykt

tills faran är över.

3Jag vill ropa till Gud, den Högste,

till Gud, som gör allt för mig.[b]

4Han sänder sin hjälp från himlen och räddar mig.

Han tillrättavisar mina förföljare. Séla

Gud sänder sin nåd och trofasthet.

5Jag befinner mig bland lejonen,

jag ligger bland dem som sprutar ut eld,

människor vilkas tänder är spjut och pilar

och vilkas tungor är skarpa svärd.

6Gud, du är upphöjd över himlen!

Visa din höghet över hela jorden!

7De lägger ut nät för mina fötter,

och jag böjs ner.

De gräver en grop där jag ska gå,

men de faller själva ner i den. Séla

8Mitt hjärta är orubbligt, Gud,

mitt hjärta är orubbligt.

Jag vill sjunga och spela.

9Vakna upp, min ära[c]!

Vakna upp, harpa och lyra!

Jag vill väcka morgonrodnaden.

10Herre, jag vill prisa dig bland folken,

inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.

11Din nåd är stor,

ända upp till himlen når den,

din trofasthet upp till skyarna.

12Gud, du är upphöjd över himlen!

Visa din höghet över hela jorden!

Notas al pie

  1. 57:1 Fördärva inte kan antas ha varit en känd sång. Betydelsen av miktamär okänd.
  2. 57:3 Grundtextens innebörd är osäker i versens senare del.
  3. 57:9 Ordagrant: ja, min ära. Det hebreiska ordet syftar på någonting tungt, högt, magnifikt, vördnadsväckande och kan här kanske också tolkas som helhjärtenhet: Jag vill sjunga och spela av hela min själ/av hela mitt hjärta.