1L’original suit son bon plaisir :
il s’insurgera contre tout ce qui est raisonnable.
2L’insensé n’aime pas réfléchir,
il ne demande qu’à faire étalage de son opinion.
3Le méchant apporte avec lui le mépris :
une action déshonorante est suivie de l’opprobre.
4Les paroles humaines sont comme des eaux profondes ;
la source de la sagesse est un torrent qui déborde18.4 Ce verset semble opposer notre répugnance à nous livrer (voir le secret des « eaux profondes » en 20.5) à la franchise vivifiante des sages..
5Il n’est pas bien de favoriser le méchant
et de léser le juste dans le jugement.
6Les propos de l’insensé suscitent des querelles,
et ses discours lui attirent les coups.
7La bouche de l’insensé cause sa ruine,
et ses lèvres sont un piège pour sa vie.
8Les médisances sont comme des friandises :
elles descendent jusqu’au tréfonds de l’être.
9Qui se relâche dans son travail
est frère de celui qui détruit.
10L’Eternel est comme un donjon bien fortifié :
le juste y accourt et il y est en sécurité.
11La fortune du riche lui tient lieu de place forte,
il s’imagine qu’ils sont un rempart inaccessible.
12Quand l’orgueil remplit le cœur d’un homme, sa ruine est proche.
Avant d’être honoré, il faut savoir être humble18.12 Voir 15.33..
13Qui répond avant d’avoir écouté
manifeste sa sottise et se couvre de confusion.
14Un bon moral permet de supporter la maladie,
mais si le moral est abattu, qui le relèvera ?
15L’homme intelligent acquiert la connaissance,
et l’oreille des sages est tendue vers elle.
16Les cadeaux ouvrent les chemins
et font arriver jusqu’en présence des gens importants18.16 Voir 17.8..
17Qui plaide sa cause en premier paraît toujours avoir raison,
vient la partie adverse, et l’on examine ce qu’il a dit.
18Le sort met fin aux contestations
et tranche même entre des puissants.
19Un frère que l’on a offensé est plus inaccessible qu’une ville fortifiée,
et des dissensions sont comme les verrous d’un palais.
20Chacun goûtera à satiété les fruits de ses paroles
et se rassasiera de ce que ses lèvres ont produit.
21La mort et la vie sont au pouvoir de la langue :
qui aime se répandre en paroles mangera les fruits qu’elles auront produits.
22Qui trouve une épouse trouve le bonheur :
c’est une faveur que l’Eternel lui a accordée.
23Le pauvre parle en suppliant,
mais le riche répond durement.
24Qui a beaucoup de compagnons les a pour son malheur,
mais un véritable ami est plus attaché qu’un frère.
1Den enslige söker sitt18:1 Grundtextens innebörd är osäker.
och går emot allt förnuft.
2En dåre finner inget behag i förstånd,
han vill bara vädra sina egna åsikter.
3När en gudlös kommer, kommer också förakt,
och med skammen följer vanära.
4Människors ord är som djupa vatten,
vishetens källa som en flödande bäck.
5Det är fel att ta parti för den skyldige
och vägra den oskyldige hans rätt.
6En dåres prat leder till strid,
hans mun tigger om stryk.
7En dåres mun blir honom till fördärv
och hans ord en fälla för honom själv.
8Skvaller är läckerbitar
som slinker ner i människans inre.
9Den som är lat i sitt arbete
är släkt med den som förstör.
10Herrens namn är ett starkt torn.
Den rättfärdige flyr dit och är trygg.
11Den rikes förmögenhet är hans fästning,
som en hög mur i hans fantasi.
12Hjärtats högmod går före fall,
men ödmjukhet leder till ära.
13Den som svarar innan han lyssnat,
är dum och handlar skamligt.
14Modet kan hålla en man uppe under sjukdom,
men vem orkar med när modet är brutet?
15Den kloke förvärvar mer kunskap,
den vise har alltid öronen öppna och söker kunskap.
16Gåvor öppnar vägen för en människa
och för henne i kontakt med betydelsefulla personer.
17Den som först lägger fram sin sak har rätt,
tills en annan träder fram och ifrågasätter det.
18Lotten avgör tvister
och skiljer mellan starka motståndare.
19Det är svårare att få tillbaka en kränkt vän än att inta en befäst stad.
Tvister är som bommar för en fästning.
20Av frukten av sitt tal blir människan mättad,
buken fylls av skörden från läpparna.
21Tungan har makt över liv och död.
Den som älskar den får äta av dess frukt.
22Den som finner en hustru har funnit lyckan
och fått ta emotHerrens välbehag.
23Den fattige vädjar om barmhärtighet,
men den rike svarar med hårda ord.
24Den som har många bekanta kan råka illa ut,
men en verklig vän står en närmare än en bror.
