1Samarie paiera pour ses fautes
parce qu’elle s’est révoltée ╵contre son Dieu,
ses habitants mourront ╵sous les coups de l’épée,
ses bébés seront écrasés,
et l’on fendra le ventre ╵de ses femmes enceintes. »
Appel et promesse
2Reviens donc, Israël, ╵à l’Eternel, ton Dieu,
car ce sont tes péchés ╵qui ont causé ta chute.
3Préparez vos paroles
et revenez à l’Eternel,
et dites-lui : ╵« Pardonne toute faute,
et prends en bonne part ╵que nous t’offrions en retour, ╵en sacrifice, l’hommage de nos lèvres, ╵en guise de taureaux.
4Ce n’est pas l’Assyrie, ╵qui pourra nous sauver,
nous ne monterons pas ╵sur des chevaux de guerre
et nous ne dirons plus ╵à l’œuvre de nos mains : ╵“Toi, tu es notre Dieu”,
car c’est toi qui as compassion ╵de l’orphelin. »
5« Moi, je les guérirai ╵de leur apostasie,
je leur témoignerai ╵librement mon amour
parce que ma colère ╵se détournera d’eux.
6Oui, je serai pour Israël ╵semblable à la rosée,
il fleurira comme le lis,
et s’enracinera ╵comme les cèdres du Liban.
7Ses rameaux s’étendront au loin
et il aura la majesté ╵de l’olivier,
et son parfum sera semblable ╵à celui du Liban.
8Ils reviendront
habiter à son ombre,
ils revivront comme le blé
et fleuriront comme la vigne,
et ils auront la renommée ╵des grands vins du Liban.
9O Ephraïm… ╵qu’as-tu à faire14.9 qu’as-tu à faire: d’après l’ancienne version grecque. Le texte hébreu traditionnel a : qu’ai-je à faire. ╵encore des idoles ?
Moi, je l’exaucerai, ╵je veillerai14.9 Le verbe exaucer fait assonance, en hébreu, avec le nom de la déesse Anat, et le verbe veiller avec celui de la déesse Ashéra. sur lui.
Je suis comme un cyprès ╵qui reste toujours vert,
tu porteras du fruit ╵et c’est moi qui l’aurai produit. »
10Qui donc est assez sage
pour comprendre ces choses,
assez intelligent ╵pour les connaître ?
Les voies que l’Eternel prescrit sont droites,
les justes les suivront,
tandis que les rebelles ╵trébucheront sur elles.
1Samarien måste bära sin skuld
för sitt uppror mot sin Gud.
De ska falla för svärd,
deras nyfödda barn ska krossas
och havande kvinnor skäras upp.”
Omvändelse leder till upprättelse
2Återvänd, Israel, till Herren, din Gud.
Du har kommit på fall för din synd.
3Ta till orda,
återvänd till Herren
och säg till honom:
”Förlåt oss all vår synd.
Ta emot oss med godhet,
så ska vi offra tackoffer med våra läppar.14:3 Grundtextens innebörd är osäker. Mer ordagrant lyder slutet av versen: …offra våra läppars tjuroffer.
4Assyrien kan inte rädda oss,
och själva ska vi inte stiga till häst.
Aldrig mer ska vi säga: ’Vår Gud’
till ting som vi gjort med våra egna händer,
för det är hos dig
som den faderlöse finner barmhärtighet.”
5”Jag ska bota deras avfällighet
och älska dem av fri vilja,
för min vrede har vänt sig från dem.
6Jag ska bli som dagg för Israel,
som ska blomstra som en lilja
och vara djupt rotad som en ceder i Libanon,
7med nya, växande skott.
Hans prakt ska vara som ett olivträds
och hans doft som Libanons.
8De ska åter få bo i hans skugga.
De ska grönska som säd
och blomstra som en vinstock.
Man ska minnas honom som vin från Libanon.
9O Efraim! Vad har jag
med dina avgudar att göra?
Jag är den som svarar honom
och tar hand om honom.
Jag är som en grönskande cypress,
och hos mig finner du din frukt.”
10Den som är vis förstår detta,
den som är förståndig inser det.
Herrens vägar är rätta.
De rättfärdiga vandrar på dem,
men de upproriska kommer på fall.
