Juges 14 – BDS & NUB

La Bible du Semeur

Juges 14:1-20

Samson épouse une Philistine

1Un jour, Samson se rendit à Timna14.1 Ville de la tribu de Dan (Jos 19.43) occupée alors par les Philistins., il y remarqua une jeune fille philistine. 2A son retour, il raconta la chose à ses parents et leur dit : J’ai remarqué une femme parmi les Philistines et je voudrais que vous alliez la demander en mariage pour moi.

3Ses parents lui répondirent : Est-ce qu’il n’y a pas de jeune fille dans ta tribu ou dans les autres tribus de notre peuple, pour que tu ailles chercher une épouse chez ces Philistins incirconcis ?

Mais Samson dit à son père : C’est elle que je juge bon de prendre, va la demander pour moi !

4Ses parents ne savaient pas que cela était dirigé par l’Eternel, car il cherchait une occasion de conflit avec les Philistins. En effet, en ce temps-là, les Philistins dominaient sur Israël.

5Samson se rendit donc avec son père et sa mère à Timna. Quand ils arrivèrent près des vignobles de la ville, tout à coup un jeune lion14.5 Les lions étaient nombreux dans le sud du pays d’Israël à cette époque (1 S 17.34 ; 2 S 23.20 ; 1 R 13.24 ; 20.36). marcha sur lui en rugissant. 6Alors l’Esprit de l’Eternel fondit sur lui et, les mains nues, Samson déchira le lion en deux, comme on le fait d’un chevreau. Il se garda de raconter la chose à ses parents. 7Ensuite, il alla faire sa déclaration à la femme qui lui plut beaucoup.

8Lorsqu’il revint, quelque temps après, pour l’épouser, il fit un détour pour aller voir le cadavre du lion, et voici qu’il trouva dans la carcasse un essaim d’abeilles et du miel. 9Il en prit dans ses mains et, tout en marchant, il en mangea. Lorsqu’il eut rejoint ses parents, il leur en offrit, sans leur indiquer qu’il avait recueilli ce miel dans le cadavre du lion.

L’énigme de Samson

10Son père se rendit chez la femme pour convenir du mariage, et Samson organisa un banquet de mariage, comme c’était la coutume des jeunes gens. 11Lorsqu’on le vit, on choisit trente compagnons pour être avec lui. 12Samson leur dit : Je vais vous proposer une énigme. Si vous trouvez la solution et que vous me la donnez d’ici la fin des sept jours du festin, je vous donnerai trente tuniques et trente habits de rechange. 13Mais si vous ne pouvez pas me donner la solution, c’est vous qui me donnerez trente chemises et trente habits de rechange.

– Nous t’écoutons, lui répondirent-ils. Propose-nous ton énigme !

14Alors il leur dit :

De celui qui mange ╵vient ce que l’on mange,

et ce qui est doux ╵est sorti du fort.

Pendant trois jours, les jeunes gens ne réussirent pas à trouver la solution de la devinette. 15Le quatrième jour14.15 Selon certains manuscrits de l’ancienne version grecque et la version syriaque. Le texte hébreu traditionnel a : le septième jour., ils dirent à la femme de Samson : Enjôle ton mari pour qu’il te donne la réponse de la devinette, et viens nous la rapporter, sinon nous te brûlerons, toi et ta famille. Est-ce pour nous déposséder que vous nous avez invités ? 16Alors elle se mit à pleurer tout contre son mari et lui dit : Tu ne m’aimes pas ! Tu me détestes ! Tu as proposé une devinette à mes compatriotes et tu ne m’en as pas révélé la solution.

– Vois-tu, lui répondit-il, je ne l’ai même pas révélée à mes parents, comment te la donnerais-je à toi ?

17Elle le poursuivit de ses pleurs jusqu’au bout des sept jours de festin, si bien que le septième jour, harcelé par ses instances, il lui donna la solution de la devinette. Elle s’empressa de la rapporter à ses compatriotes. 18Le septième jour, les jeunes gens de la ville dirent à Samson avant le coucher du soleil : Qu’y a-t-il de plus doux que le miel et de plus fort qu’un lion ?

Il leur répondit : Si vous n’aviez pas labouré avec ma génisse, vous n’auriez pas trouvé la réponse.

19Alors l’Esprit de l’Eternel fondit sur lui, il se rendit à Ashkelôn14.19 L’une des cinq villes principales des Philistins, située en bord de mer., y tua trente hommes, s’empara de leurs vêtements et donna les habits de rechange à ceux qui lui avaient révélé le sens de la devinette. Il rentra chez lui, bouillant de colère. 20On maria sa femme à celui de ses compagnons qui lui avait servi de garçon d’honneur.

Swedish Contemporary Bible

Domarboken 14:1-20

Simsons gåta

1En dag när Simson var i Timna såg han där en ung filisteisk kvinna. 2När han kom hem, sa han till sina föräldrar: ”Jag såg en filisteisk kvinna i Timna. Se nu till att jag får henne till hustru!” 3Men de invände:

”Finns det ingen kvinna i din egen släkt eller bland vårt folk? Varför måste du skaffa dig en hustru bland dessa oomskurna filistéer?” Men Simson sa till sin far: ”Låt mig få henne! Hon är den rätta för mig.”

4Hans föräldrar förstod inte att Herren låg bakom detta. Han höll på att lägga ut en fälla för filistéerna som då härskade över Israel.

5När Simson och hans föräldrar var på väg till Timna, anföll ett ungt rytande lejon honom vid vingårdarna i utkanten av staden. 6Men just då kom Herrens Ande starkt över honom. Han slet isär lejonet så lätt som om det hade varit en killing. Men han nämnde ingenting om detta för sina föräldrar. 7När han sedan kom till Timna och träffade flickan, blev han mycket förtjust i henne.

8När han en tid senare återvände dit för att gifta sig med henne, vek han av från vägen för att se på det döda lejonet. Han fann då att en bisvärm hade slagit sig ner i den döda kroppen och där fanns också honung. 9Han tog av honungen med sina händer och åt medan han vandrade vidare och han gav också sina föräldrar, men han talade inte om för dem att han skrapat av honungen ur lejonkadavret.

10Medan hans far gick för att träffa bruden, ställde Simson till med en fest i staden, för det var sed för brudgummen att göra så. 11När de såg honom, hämtade de trettio unga män till bröllopsföljet. 12Simson sa till dem: ”Jag ska ge er en gåta! Om ni kan gissa gåtan under de här sju bröllopsdagarna, så ska jag ge er trettio linneskjortor och trettio högtidsdräkter. 13Men om ni inte kan gissa rätt, måste ni ge mig trettio fina linneskjortor och trettio högtidsdräkter.” De sa: ”Låt oss höra din gåta nu! Berätta!”

14Då sa Simson:

”Mat kom från storätaren

och det som var sött från den starke!”

Efter tre dagar hade de ännu inte kommit på lösningen.

15På den fjärde dagen sa de till bruden: ”Locka din man att ge svaret på den här gåtan, annars ska vi bränna upp både dig och din fars hus! Vi blev väl inte inbjudna till den här festen för att bli alldeles ruinerade!” 16Simsons hustru låg över honom, grät och sa: ”Du älskar mig inte alls, du hatar mig, för du har gett mitt folk en gåta, men du har inte talat om svaret för mig!” ”Jag har inte talat om det ens för mina föräldrar. Varför skulle jag då tala om det för dig?” svarade han. 17Då fortsatte hon att gråta varje gång hon var tillsammans med honom under hela den återstående tiden av bröllopet. Till slut, på den sjunde dagen, gav han upp, eftersom hon pressade honom så och avslöjade lösningen för henne. Hon gav den då till sina landsmän 18och före solnedgången den sjunde dagen fick Simson deras svar:

”Vad är sötare än honung?” sa de.

”Och vad är starkare än ett lejon?”

”Om ni inte hade plöjt med min kviga,

skulle ni inte funnit svaret på min gåta”, svarade han.

19Då kom Herrens Ande över honom och han gick till Ashkelon. Där dödade han trettio män, tog deras kläder och gav dem till de unga männen som hade svarat rätt på gåtan. Men han var mycket förargad och återvände hem till sina föräldrar. 20Hans övergivna hustru gifte sig i stället med den av de trettio unga männen som stått honom närmast.