Le signe de l’alliance
1Quand Abram eut quatre-vingt-dix-neuf ans, l’Eternel lui apparut et lui dit : Je suis le Dieu tout-puissant. Mène ta vie sous mon regard et comporte-toi de manière intègre 2afin que j’établisse mon alliance avec toi et que je multiplie ta descendance à l’extrême.
3Abram se prosterna, la face contre terre, et Dieu ajouta : 4Pour moi, voici quelle est mon alliance avec toi : Tu deviendras le père d’une multitude de peuples. 5Désormais ton nom ne sera plus Abram (Père éminent), mais Abraham, car je ferai de toi le père d’une multitude de peuples17.5 Cité en Rm 4.17-18.. 6Je multiplierai à l’extrême le nombre de tes descendants et je te donnerai d’être à l’origine de divers peuples ; des rois même seront issus de toi. 7Je maintiendrai pour toujours mon alliance avec toi, et avec ta descendance après toi, de génération en génération. En vertu de cette alliance, je serai ton Dieu et celui de ta descendance après toi. 8Je te donnerai, ainsi qu’à ta descendance, ce pays de Canaan où tu vis maintenant en étranger. Il sera votre propriété pour toujours. Et je serai le Dieu de ta descendance17.8 Voir Ac 7.5..
9Puis Dieu ajouta : De ton côté, tu respecteras les clauses de mon alliance, toi et ta descendance, de génération en génération. 10Voici quelle est mon alliance avec vous et avec ta descendance, quels en sont les termes que vous devrez respecter : tous ceux qui sont de sexe masculin parmi vous seront circoncis17.10 Voir Ac 7.8 ; Rm 4.11.. 11Vous porterez cette marque dans votre chair, et cela sera le signe de l’alliance entre moi et vous. 12De génération en génération, tout garçon devra être circoncis à l’âge de huit jours. Cela s’applique aussi à tout garçon né dans ta maison, et aux étrangers qui auront été achetés comme esclaves, et qui ne sont pas de ta descendance. 13Tous sans exception seront circoncis, qu’ils soient nés dans ta maison ou acquis à prix d’argent ; ainsi le signe de mon alliance sera gravé dans votre chair. C’est là une alliance à perpétuité. 14Celui qui n’aura pas été circoncis sera retranché de son peuple parce qu’il n’aura pas respecté les clauses de mon alliance.
L’héritier de l’alliance
15Dieu dit encore à Abraham : Pour ce qui concerne ta femme Saraï, tu ne l’appelleras plus Saraï (Ma princesse), désormais son nom est Sara (Princesse). 16Je la bénirai et je t’accorderai par elle un fils ; je la bénirai et elle deviendra l’ancêtre de plusieurs peuples ; des rois de divers peuples sortiront d’elle.
17Alors Abraham se prosterna de nouveau la face contre terre, et il se mit à rire en se disant intérieurement : Eh quoi ! un homme centenaire peut-il encore avoir un enfant ? Et Sara, une femme de quatre-vingt-dix ans, peut-elle donner naissance à un enfant ? 18Et il dit à Dieu : Tout ce que je demande c’est qu’Ismaël vive et que tu prennes soin de lui17.18 Autre traduction : en ta présence..
19Dieu reprit : Mais non ! c’est Sara, ta femme, qui te donnera un fils. Tu l’appelleras Isaac (Il rit) et j’établirai mon alliance avec lui, pour toujours, et avec sa descendance après lui. 20En ce qui concerne Ismaël, j’ai entendu ta prière en sa faveur. Oui, je le bénirai. Je lui donnerai de nombreux descendants : je le multiplierai à l’extrême. Douze princes seront issus de lui et je ferai de lui l’ancêtre d’un grand peuple. 21Mais mon alliance, c’est avec Isaac que je l’établirai, le fils que Sara te donnera l’année prochaine à cette époque.
La circoncision d’Abraham et des siens
22Après avoir achevé de parler avec Abraham, Dieu s’éleva au-dessus de lui. 23Ce même jour, Abraham circoncit Ismaël son fils, ainsi que tous les gens nés dans sa maison et tous les esclaves qu’il avait achetés. Tous les gens de sexe masculin qui appartenaient à la maison d’Abraham furent circoncis comme Dieu le lui avait ordonné. 24Abraham avait quatre-vingt-dix-neuf ans quand il fut circoncis et 25Ismaël son fils en avait treize. 26Abraham et son fils Ismaël furent circoncis le même jour, 27en même temps que tous les hommes de sa maison nés chez lui et les étrangers acquis à prix d’argent.
Förbundet mellan Gud och Abram
1När Abram var nittionio år gammal, visade sig Herren för honom och sa: ”Jag är Gud den Väldige17:1 Hebreiska: El Shaddaj. Den exakta betydelsen är oklar, men översätts ofta den Väldige. Se även 2 Mos 6:3.. Lev i gemenskap med mig och var oförvitlig! 2Jag ska upprätta ett förbund mellan oss och ge dig ett oräkneligt antal ättlingar.” 3Då föll Abram ned med ansiktet mot jorden, och Gud sa: 4”Detta är mitt förbund med dig: Du ska bli far till många folk. 5Du ska inte längre heta Abram17:5 Abram betyder upphöjd far; Abraham betyder far till många., utan Abraham, för jag ska låta dig bli far till många folk. 6Jag ska göra dig mycket fruktsam, och folk och kungar ska härstamma från dig. 7Jag ska upprätta ett förbund mellan mig och dig och dina ättlingar, generation efter generation, ett evigt förbund: jag ska vara din Gud och dina efterkommandes Gud. 8Jag ska ge hela Kanaans land, där du nu lever som främling, till dig och till dina ättlingar för alltid, och jag ska vara deras Gud.”
9Gud sa vidare till Abraham: ”Du för din del ska hålla mitt förbund, du själv och dina efterkommande, generation efter generation. 10Detta förbund mellan mig och er och dina ättlingar innebär att varje manlig individ bland er blir omskuren.17:9,10 Omskärelsen blev ett outplånligt tecken på ens kropp att man tillhörde Herren och levde i förbund med honom. Omskärelse praktiserades också av andra folk vid den här tiden, men inget annat folk hade ingått förbund med Herren. 11Ni ska skära bort förhuden som tecken på förbundet mellan mig och er. 12Varje pojke, i generation efter generation, ska omskäras på åttonde dagen efter sin födelse, likaså slavar, både de som är födda i ditt hushåll och de som du har köpt från något annat folk och som inte är av din släkt. 13Alla måste de omskäras, både de som är födda hos dig och de köpta. På kroppen kommer ni så att ha mitt eviga förbund. 14Den av manligt kön som inte fått förhuden bortskuren ska utrotas ur folket, för han har brutit mitt förbund.”
15Sedan tillade Gud: ”Din hustru Saraj ska inte längre heta Saraj, utan Sara17:15 Sara betyder furstinna. 16och jag ska välsigna henne och ge dig en son med henne. Ja, jag ska välsigna henne och göra henne till mor för många folkslag. Även kungar ska finnas bland hennes ättlingar.”
17Då föll Abraham ner inför Herren, samtidigt som han skrattade till och sa för sig själv: ”Skulle en hundraåring bli far? Och skulle Sara få barn när hon är nittio år?” 18Men till Gud sa han: ”Bara du låter det gå bra för Ismael!”
19Gud svarade: ”Din hustru Sara ska få en son, och du ska kalla honom Isak.17:19 Isak är hebreiska för skratta, le; betyder han log. Jag ska ingå mitt förbund med honom och hans ättlingar, och det ska gälla i evighet. 20Beträffande Ismael har jag hört dig. Jag ska välsigna honom också, låta honom bli fruktsam och föröka sig mycket. Tolv furstar ska finnas bland hans efterkommande. Jag ska göra honom till ett stort folk. 21Men mitt förbund upprättar jag med Isak, som ska födas åt dig och Sara nästa år vid den här tiden.”
22När Gud slutade samtalet med Abraham, lämnade han honom och steg upp igen. 23Sedan tog Abraham sin son Ismael och alla andra män, som var födda i hans familj eller köpta utifrån, och omskar dem samma dag, precis som Gud hade sagt till honom. 24Abraham var 99 år gammal när han omskars, 25och hans son Ismael var 13 år. 26Båda blev omskurna på samma dag 27tillsammans med alla andra män och pojkar i hushållet, slavar som var födda i hushållet och de som var köpta utifrån.
