La Bible du Semeur

Genèse 49:1-33

Jacob bénit les douze tribus d’Israël

1Jacob convoqua ses fils et leur dit :

Réunissez-vous et je vous révélerai ce qui vous arrivera dans les temps à venir.

2Rassemblez-vous et écoutez, |fils de Jacob !

Ecoutez ce que dit |Israël, votre père.

3Ruben, tu es mon premier-né,

le premier fruit de ma vigueur, |du temps où j’étais plein de force,

toi, tu es supérieur |en dignité |et supérieur en force.

4Bouillonnant comme l’eau, |tu n’auras pas le premier rang !

 Car tu as profané |la couche de ton père, |en entrant dans mon lit49.4 Voir Gn 35.22..

5Siméon et Lévi sont frères,

ils se sont mis d’accord |pour semer la violence.

6Non, je ne veux pas m’associer |à leur complot !

Je mets un point d’honneur |à ne pas approuver |leurs délibérations !

Car mus par leur colère, |ils ont tué des hommes ;

poussés par leur caprice, |ils ont mutilé des taureaux49.6 Voir Gn 34.25..

7Que leur colère soit maudite, |car elle est violente.

Maudit soit leur emportement, |car il est implacable !

Moi je les éparpillerai |au milieu de Jacob,

je les disperserai |en Israël.

8O toi, Juda, |tes frères te rendront hommage,

ta main fera ployer |la nuque de tes ennemis,

et les fils de ton père |se prosterneront devant toi.

9Oui, Juda est un jeune lion49.9 Voir Nb 24.9 ; Ap 5.5..

Mon fils, tu reviens de la chasse

et tu t’es accroupi |et couché comme un lion,

comme une lionne : |qui te ferait lever ?

10Le sceptre ne s’écartera |pas de Juda,

et l’insigne de chef |ne sera pas ôté |d’entre ses pieds

jusqu’à la venue de celui |auquel ils appartiennent49.10 Nom diversement traduit : le Pacifique, le Dominateur, l’Envoyé. celui … appartiennent : rend un mot hébreu dont l’interprétation est discutée. Ez 21.32 semble confirmer la lecture adoptée ici. Cette prophétie est généralement rapportée au Messie qui devait naître de la tribu de Juda.

et à qui tous les peuples |rendront obéissance.

11Son âne, il l’attache à la vigne,

et, à un cep de choix, |le petit de l’ânesse.

Il lave dans le vin |son vêtement,

dans le jus des raisins |il nettoie son manteau49.11 Image soulignant l’abondance (voir Ap 7.14 ; 19.13)..

12Il a les yeux plus rouges que le vin,

les dents plus blanches que le lait49.12 Autre traduction : Ses yeux ont été rendus sombres par le vin, et ses dents blanches par le lait..

13Zabulon aura sa demeure |sur le rivage de la mer,

il aura sur sa côte |un port pour les navires,

son territoire s’étendra |jusqu’à Sidon.

14Issacar est un âne |très vigoureux

couché au beau milieu |de deux enclos.

15Il a trouvé |que le repos est bon,

que le pays est agréable,

il tend l’épaule |pour porter le fardeau,

et il s’assujettit |à la corvée.

16Dan jugera son peuple,

comme les autres tribus d’Israël.

17Que Dan soit un serpent |sur le chemin,

qu’il soit une vipère |sur le sentier,

mordant les jarrets du cheval,

pour que le cavalier |en tombe à la renverse.

18Je compte sur toi, Eternel |pour accorder la délivrance.

19Gad agressé par une troupe |l’assaillira

et c’est sa troupe à lui |qui poursuivra la troupe adverse.

20Aser a une riche nourriture.

C’est lui qui fournira |des mets dignes d’un roi.

21Nephtali est semblable |à une biche en liberté |qui donne de beaux faons.

22Joseph est un rameau fertile

d’un arbre plein de fruits |planté près d’une source.

Ses branches grimpent et s’élancent |par-dessus la muraille.

23Des archers le provoquent, |le prennent à partie,

et le harcèlent de leurs flèches.

24Mais son arc reste ferme

car ses bras pleins de force |conservent leur souplesse

grâce au secours |du Puissant de Jacob,

qui est le berger et le Roc |sur lequel Israël se fonde.

25Oui, le Dieu de ton père |viendra à ton secours,

le Tout-Puissant te bénira.

Qu’il veuille te bénir d’en haut |par des pluies abondantes

et par des eaux d’en bas |où repose l’abîme,

par de nombreux enfants |et beaucoup de troupeaux.

26Les bénédictions de ton père surpassent

celles des montagnes antiques

et les meilleurs produits |des collines anciennes.

Que ces bénédictions |soient sur la tête de Joseph,

et sur le front |du prince de ses frères49.26 Voir Dt 33.15. !

27Benjamin est semblable |à un loup qui déchire.

Dès le matin, |il dévore sa proie,

et sur le soir encore, |répartit le butin.

28Tous ceux-là ont formé les douze tribus d’Israël, c’est ainsi que leur parla leur père et qu’il les bénit, en prononçant pour chacun sa bénédiction propre.

La mort de Jacob

29Jacob leur donna ses instructions : Je vais aller rejoindre mes ancêtres, enterrez-moi auprès de mes pères dans la caverne qui se trouve dans le champ d’Ephrôn le Hittite, 30dans la caverne du champ de Makpéla, vis-à-vis de Mamré, au pays de Canaan, la caverne qu’Abraham a achetée, avec le champ, à Ephrôn le Hittite en propriété funéraire49.30 Voir Gn 23.3-18.. 31C’est là qu’on a enterré Abraham et sa femme Sara ; c’est là qu’on a enterré Isaac et sa femme Rébecca. C’est là aussi que j’ai enterré Léa. 32Le champ et la caverne qui s’y trouve ont été achetés aux Hittites.

33Lorsque Jacob eut achevé d’énoncer ses instructions à ses fils, il ramena ses pieds sur son lit, expira et fut réuni à ses ancêtres49.33 Voir Ac 7.15..

Swedish Contemporary Bible

1 Moseboken 49:1-33

Jakob profeterar över sina söner

(5 Mos 33:1-29)

1Jakob kallade sedan samman alla sina söner och sa: ”Ställ er här hos mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.

2Kom hit och lyssna till mig, Jakobs söner,

lyssna till Israel, er far!

3Ruben, du min förstfödde, min styrka,

den första frukten av min kraft.

Du är den högste i ära, den störste i kraft.

4Men du är som svallande vatten,

därför ska du inte längre räknas som den förste,

för du gick till din fars säng,

du vanhelgade min bädd.

5Simon och Levi är bröder,

våldet är deras svärd.49:5 Betydelsen av det hebreiska uttrycket är osäker.

6Jag vill inte delta i deras råd,

inte vara i deras sällskap.

I vrede har de dödat män,

och oxar har de stympat i sitt övermod.

7Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam

och deras grymhet som är så enorm.

Därför ska jag skingra dem i Jakob,

sprida ut dem till hela Israel.

8Juda, dina bröder kommer att prisa dig.

Du kommer att förgöra dina fiender.

Din fars söner ska böja sig inför dig.

9Juda är ett ungt lejon,

som reser sig från sitt byte.

Han lägger sig ned som ett lejon som slår sig till ro.

Vem vågar oroa honom?

10Spiran ska inte vika från Juda,

och inte härskarstaven från hans hand,

förrän den kommer som den tillhör.49:10 Grundtextens innebörd är osäker. Alternativa tolkningar är bl.a. förrän den/han kommer till Shilo; tills Shilo kommer; eller mottar tribut.

Alla folk ska lyda honom.

11Han binder sin åsna vid en vinstock,

ja, åsnefölet vid en utvald gren.

Han tvättar sina kläder i vin

och sin mantel i druvornas blod.

12Hans ögon är mörkare än vin

och hans tänder är vitare än mjölk.

13Sebulon ska bo vid havets strand

och bli en hamn för skeppen,

med sina gränser utsträckta till Sidon.

14Isaskar är en stark åsna,

som vilar bland fållorna.49:14 Eller: vid lägerelden. Eller: mellan sadelväskorna.

15När han ser hur skön viloplatsen är

och hur gott landet är,

böjer han sig ner

och går in under bördan av tvångsarbete.

16Dan49:16 Namnet Dan är en anspelning på hebreiskans verb för döma. ska ge sitt folk rättvisa,

som en av stammarna i Israel.

17Han ska vara som en orm på vägen,

en huggorm på stigen,

som stinger hästen i hälen,

så att dess ryttare faller av baklänges.

18Jag väntar på räddning från dig, Herre!

19Ett band av rövare ska överfalla Gad49:19 Namnet Gad är en anspelning på hebreiskans verb för (över)falla.,

men han ska falla dem i ryggen.

20Asher ska laga till utsökta maträtter

som passar en konungs bord.

21Naftali är som en hind, som man släppt lös

och som föder välskapta kalvar49:21 Eller talar vackra ord..

22Josef är ett ungt fruktträd,

ett ungt fruktträd vid källan.

Hans grenar når över muren.

23Han ansätts bittert av skyttarna,

av bågskyttar som går till anfall,

24men han håller sin båge stadigt med fast arm,

för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stöder honom.

25Din fars Gud ska hjälpa dig,

den Väldige ska välsigna dig

med himlens välsignelser ovanifrån

och med djupets välsignelser underifrån,

med bröstets och livmoderns välsignelser.

26Din fars välsignelser sträcker sig högre

än de uråldriga bergen,49:26 Eller: än mina fäders välsignelser

än de eviga höjdernas härlighet.

Detta ska vara välsignelserna över Josef,

över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.

27Benjamin är en hungrig varg.

Han uppslukar sitt rov på morgonen,

och på kvällen delar han bytet.”

28Detta är alla Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sa till dem när han gav dem var och en sin egen välsignelse.

29Sedan befallde han dem: ”Jag ska snart samlas till mitt folk, och då ska ni begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på hettiten Efrons åker, 30grottan på åkern i Makpela vid Mamre i Kanaan, den åker som Abraham köpte av hettiten Efron som begravningsplats. 31Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea. 32Det är den åker och grotta som köptes från hettiterna.”

33När Jakob hade gett dessa befallningar till sina söner, drog han upp sina fötter i sängen, drog sitt sista andedrag, dog och förenades så med sina fäder.