Un seul Sauveur pour Israël
1Maintenant, l’Eternel ╵qui t’a créé, ╵ô peuple de Jacob,
et qui t’a façonné, ╵ô Israël,
te déclare ceci :
Ne sois pas effrayé
car je t’ai délivré,
je t’ai appelé par ton nom,
tu es à moi.
2Quand tu passeras par les eaux,
je serai avec toi,
quand tu traverseras les fleuves,
ils ne te submergeront pas,
quand tu marcheras dans le feu,
il ne te fera pas de mal
et par les flammes tu ne seras pas brûlé,
3puisque moi, l’Eternel, ╵je suis ton Dieu,
le Saint d’Israël, ton Sauveur.
Je donnerai l’Egypte ╵comme rançon pour toi,
l’Ethiopie et Seba ╵en échange de toi.
4Oui, parce que tu m’es précieux,
et que tu as du prix pour moi, ╵et que je t’aime,
je donnerai des hommes ╵en échange de toi,
et des peuples contre ta vie.
5Sois donc sans crainte,
car je suis avec toi,
je ferai revenir ╵tes enfants de l’orient
je te rassemblerai ╵de l’occident.
6Je dirai au septentrion : ╵« Rends-les ! »
Et au midi : ╵« Ne les retiens donc pas !
Fais revenir mes fils ╵des pays éloignés,
fais revenir mes filles ╵des confins de la terre,
7oui, tous ceux qui portent mon nom
et que j’ai créés pour ma gloire,
que j’ai formés, oui, que j’ai faits !
8Laisse sortir le peuple ╵qui est aveugle
tout en ayant des yeux,
et qui est sourd
bien qu’il ait des oreilles ! »
Un peuple de témoins
9Que toutes les nations s’assemblent
et que les peuples se regroupent !
Qui, parmi eux, ╵avait prédit ces choses ?
Qui avait annoncé ╵les événements antérieurs ?
Qu’ils citent leurs témoins ╵et qu’ils se justifient !
Qu’on les écoute bien ╵afin de pouvoir dire :
« Oui, c’est la vérité ! »
10Mais mes témoins, c’est vous,
déclare l’Eternel,
votre peuple est le serviteur, ╵que je me suis choisi,
pour que vous le sachiez,
que vous croyiez en moi
et que vous compreniez ╵que moi seul, je suis Dieu.
Avant moi aucun dieu ╵ne fut jamais formé,
et après moi, jamais ╵il n’en existera.
11Moi, je suis l’Eternel
et, en dehors de moi, ╵il n’est pas de Sauveur.
12C’est moi qui ai prédit, ╵c’est moi qui ai sauvé, ╵je me suis fait entendre.
Pas un dieu étranger ╵ne l’a fait parmi vous,
et vous, déclare l’Eternel,
vous êtes mes témoins,
et c’est moi qui suis Dieu.
13Oui, je le suis depuis toujours
et personne ne peut ╵délivrer de ma main.
Ce que je réalise, ╵qui pourrait l’annuler ?
Dieu intervient
14Voici ce que déclare l’Eternel
votre Libérateur, ╵moi le Saint d’Israël :
C’est à cause de vous ╵que j’envoie une armée ╵combattre Babylone,
et que je fais descendre43.14 et que je fais descendre: traduction incertaine. ╵tous les Chaldéens qui s’enfuient
sur les navires mêmes ╵où ils criaient de joie.
15Moi, l’Eternel, ╵je suis votre Dieu saint,
le Créateur d’Israël, votre Roi.
Un chemin à travers le désert
16Ainsi dit l’Eternel,
qui, à travers la mer, ╵a ouvert un chemin
et, dans les grosses eaux, ╵a frayé un sentier43.16 Allusion à la traversée de la mer des Roseaux où les chars et les cavaliers du pharaon furent détruits quand Dieu a combattu contre eux (voir 51.10 ; Ex 14.28 ; 15.4).,
17qui fit sortir ╵les chars et les chevaux,
l’armée et ses guerriers.
Ils se sont tous couchés
et ne se relèveront pas,
ils se sont consumés
et ils se sont éteints ╵comme la mèche d’une lampe.
18Ne vous rappelez plus ╵les événements du passé,
ne considérez plus ╵les choses d’autrefois ;
19je vais réaliser ╵une chose nouvelle,
elle germe dès à présent,
ne la reconnaîtrez-vous pas ?
J’ouvrirai un chemin ╵à travers le désert
et je ferai jaillir ╵des fleuves dans la steppe ;
20les animaux sauvages,
les chacals, les autruches, ╵célébreront ma gloire,
car je ferai jaillir ╵de l’eau dans le désert,
des fleuves dans la steppe,
pour abreuver mon peuple, ╵celui que j’ai élu.
21Je l’ai formé pour moi :
il proclamera ma louange.
Dieu accuse
22Et pourtant, ô Jacob, ╵tu n’as pas fait appel à moi !
Tu t’es lassé de moi, ╵ô Israël !
23Tu ne m’as pas offert ╵d’agneaux en holocaustes,
tes sacrifices ╵n’étaient pas à ma gloire ;
je ne t’ai pas importuné ╵pour avoir des offrandes,
je ne t’ai pas lassé ╵pour avoir de l’encens.
24Tu n’as pas dépensé d’argent pour moi, ╵pour du roseau aromatique,
et tu ne m’as pas rassasié ╵de la graisse des sacrifices.
Mais toi, tu m’as importuné ╵par tes péchés,
tu m’as lassé ╵par tes forfaits !
Dieu pardonne
25Mais c’est moi, et moi seul, ╵qui efface tes transgressions ╵par égard pour moi-même,
je ne tiendrai plus compte ╵de tes péchés.
26Rappelle-moi ce qu’il en est, ╵entrons ensemble en jugement
et, pour te justifier, ╵expose donc ton cas.
27Déjà, ton premier père43.27 Jacob très certainement (voir Gn 25.26 ; 27.36 ; Os 12.4). ╵a péché envers moi
et ceux des tiens qui ont la charge ╵d’interpréter la Loi ╵m’ont été infidèles.
28Aussi ai-je déshonoré
les chefs du sanctuaire
et j’ai livré Jacob ╵à l’extermination,
Israël aux outrages.
Bara Herren kan rädda sitt folk
1Men nu säger Herren,
han som har skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
”Var inte rädd,
för jag har befriat dig.
Jag har kallat dig vid namn,
och du är min.
2När du måste gå genom vatten
är jag med dig,
eller genom floder,
ska de inte dränka dig.
När du måste gå genom eld,
ska du inte bli bränd.
Lågorna ska inte skada dig.
3Jag är Herren, din Gud,
Israels helige, din räddare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
och Kush och Seba i utbyte.
4Du är dyrbar för mig,
och jag ärar och älskar dig.
Därför ger jag människor i utbyte mot dig,
folk i stället för ditt liv.
5Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska leda dina barn från öster
och samla dig från väster.
6Till norden säger jag: ’Släpp dem!’
och till södern: ’Håll dem inte kvar!’
För hit mina söner från fjärran
och mina döttrar från jordens ände,
7alla som bekänner mitt namn
och som jag har skapat till min ära,
format och gjort.”
8Led ut de blinda som ändå har ögon,
och de döva som har öron.
9Alla nationer samlas,
folken kommer samman.
Vem bland dem har kunnat förutsäga detta,
eller tala om för oss vad som förut har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen, så att de får rätt,
och de som hör kan säga att det är sant.
10”Men ni är mina vittnen, säger Herren,
min tjänare som jag har utvalt,
för att ni ska känna och tro mig
och förstå att jag är Gud.
Ingen annan Gud finns gestaltad före mig,
och ingen kommer att finnas efter mig.
11Jag är Herren,
och det finns ingen annan räddare.
12Det är jag som har uppenbarat, räddat och förkunnat,
ingen främmande gud bland er.
Ni är mina vittnen,” säger Herren, ”och jag är Gud.
13Ja, ända från första dagen.
Ingen kan rycka något ur min hand.
När jag handlar,
finns ingen som kan hindra det.”
Löfte om seger
14Så säger Herren,
er befriare43:14 Se 4 Mos 35:12 med not., Israels Helige:
”För er skull har jag sänt bud till Babylon
och ska bryta ner dem alla, som ingenting,
även kaldéerna, i de skepp de varit så stolta över.43:14 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
15Jag är Herren, er Helige,
Israels skapare, er kung.”
16Så säger Herren,
som gjorde en väg genom havet,
en stig genom mäktiga vatten,
17han som förde ut vagnar och hästar
och en stark armé.
Där blev de liggande för att aldrig resa sig igen,
utsläckta, som en släckt veke.
18”Glöm det som har varit,
bli inte kvar i det förgångna.
19Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan, ser ni det inte?
Jag ska göra en väg genom öknen
och strömmar i ödemarken.
20De vilda djuren, schakaler och berguvar, ska prisa mig,
för av mig får öknen vatten
så att mitt folk, mina utvalda, kan dricka.
21Det folk som jag har skapat åt mig
ska förkunna mitt lov.
22Men du har inte kallat på mig, Jakob,
inte tröttat ut dig för min skull, Israel.43:22 Eller: …du har tröttnat på mig, Israel. Här har översättningen hämtat hjälp från Septuaginta och Vulgata.
23Du har inte gett mig får som brännoffer
och inte ärat mig med slaktoffer.
Ändå har jag inte betungat dig med matoffer,
inte tröttat ut dig med krav på rökelse.
24Du har inte köpt kalmus åt mig
eller slösat dina slaktoffers fett på mig.
Nej, du har betungat mig med dina synder,
tröttat ut mig med dina överträdelser.
25Jag är den som utplånar dina försyndelser,
för min egen skull,
och jag kommer inte mer ihåg dina synder.
26Påminn mig,
låt oss gå till rätta med varandra!
Lägg fram din sak,
så att du kan få rätt.
27Din stamfader syndade,
dina talesmän gjorde uppror mot mig.
28Därför har jag förnedrat dina heliga furstar,
överlämnat Jakob åt förintelse
och Israel åt att skymfas.
