Actes 8 – BDS & TCB

La Bible du Semeur

Actes 8:1-40

Témoins en Judée et en Samarie

Persécution et dispersion des croyants

1Saul avait donné son approbation à l’exécution d’Etienne. A partir de ce jour-là, une violente persécution se déchaîna contre l’Eglise qui était à Jérusalem ; tous les croyants se dispersèrent à travers la Judée et la Samarie, à l’exception des apôtres. 2Quelques hommes pieux enterrèrent Etienne et le pleurèrent beaucoup. 3Quant à Saul, il cherchait à détruire l’Eglise, allant de maison en maison pour en arracher les croyants, hommes et femmes, et les jeter en prison.

La prédication de Philippe et le don de l’Esprit en Samarie

4Les croyants qui s’étaient dispersés parcouraient le pays, en proclamant le message de l’Evangile. 5Philippe se rendit dans la capitale8.5 Plusieurs manuscrits ont : une ville. de la Samarie et prêcha le Messie à la population. 6Elle se montra tout entière très attentive à ses paroles en l’entendant et en voyant les signes miraculeux qu’il accomplissait. 7En effet, beaucoup de personnes qui avaient des démons en elles en furent délivrées ; ils sortaient d’elles en poussant de grands cris, et de nombreux paralysés et des infirmes furent guéris. 8Aussi, toute la ville était-elle dans une grande joie.

9Or, depuis quelque temps, un homme nommé Simon s’était établi dans la ville et y exerçait la magie. Il émerveillait le peuple de Samarie et prétendait être un grand personnage. 10Toute la population, du plus petit jusqu’au plus grand, lui accordait donc une grande attention.

– Cet homme, disaient-ils, est la puissance même de Dieu, celle qu’on appelle la « Grande Puissance ».

11S’ils s’attachaient ainsi à lui, c’était parce que, depuis assez longtemps, il les étonnait par ses actes de magie.

12Mais quand ils crurent Philippe qui leur annonçait ce qui concerne le royaume de Dieu et Jésus-Christ, ils se firent baptiser, tant les hommes que les femmes. 13Simon lui-même crut et fut baptisé. Dès lors, il ne quittait plus Philippe, émerveillé par les signes miraculeux et les prodiges extraordinaires qui s’accomplissaient sous ses yeux.

14Quand les apôtres, restés à Jérusalem, apprirent que les Samaritains avaient accepté la Parole de Dieu, ils déléguèrent auprès d’eux Pierre et Jean. 15Dès leur arrivée, ceux-ci prièrent pour les nouveaux disciples afin qu’ils reçoivent le Saint-Esprit. 16En effet, il n’était encore descendu sur aucun d’eux : ils avaient seulement été baptisés au nom du Seigneur Jésus. 17Pierre et Jean leur imposèrent donc les mains et ils reçurent l’Esprit Saint.

18Simon vit que l’Esprit Saint était donné aux croyants quand les apôtres leur imposaient les mains. Alors il leur proposa de l’argent 19et leur dit : Donnez-moi aussi ce pouvoir pour que ceux à qui j’imposerai les mains reçoivent l’Esprit Saint.

20Mais Pierre lui répondit : Que ton argent périsse, et toi avec lui, puisque tu t’es imaginé qu’on pouvait se procurer le don de Dieu avec de l’argent ! 21Tu n’as ni part ni droit dans cette affaire, car ton cœur n’est pas droit devant Dieu. 22Détourne-toi donc du mal qui est en toi, et demande au Seigneur de te pardonner, s’il est possible, d’avoir eu de telles intentions dans ton cœur. 23Car, à ce que je vois, tu es rempli d’amertume et de méchanceté et tu es captif du mal.

24Alors Simon demanda à Pierre et Jean : Priez vous-mêmes le Seigneur pour moi : qu’il ne m’arrive rien de ce que vous avez dit.

25Pierre et Jean continuèrent à rendre témoignage à Jésus-Christ en annonçant la Parole du Seigneur, puis ils retournèrent à Jérusalem, tout en annonçant l’Evangile dans un grand nombre de villages samaritains.

Philippe et le dignitaire éthiopien

26Un ange du Seigneur s’adressa à Philippe et lui dit : Lève-toi, pars en direction du sud8.26 Autre traduction : vers midi., prends la route qui descend de Jérusalem à Gaza, celle qui est déserte8.26 déserte, ou « qui traverse une région déserte ». Il existait deux villes portant le nom de Gaza. « Gaza l’ancienne » avait été ravagée et changée en désert en 96 avant Jésus-Christ. D’où le nom de Gaza-la-déserte qui lui est resté même après sa reconstruction. Deux routes menaient à Gaza, l’une longeait la mer, l’autre, beaucoup moins fréquentée, passait par des régions peu habitées. C’est sans doute cette route que Philippe devait prendre..

27Il se leva immédiatement et se mit en route. Et voici qu’il rencontra un haut dignitaire8.27 Un haut dignitaire, en grec : un eunuque. Les hommes au service d’une reine étaient souvent castrés. Ce terme s’est appliqué par la suite aux différents dignitaires du palais royal. Aux temps bibliques, le nom Ethiopie désignait la Nubie, dans l’actuel Soudan, à quelque 800 kilomètres au sud de l’Egypte. Il existait quelques colonies juives dans ce pays. Ainsi ce haut dignitaire a pu apprendre à connaître leur religion. éthiopien, administrateur des biens de Candace8.27 Candace: nom générique des reines d’Ethiopie (comme Pharaon était celui des rois d’Egypte)., reine d’Ethiopie. Cet homme était venu à Jérusalem pour adorer Dieu. 28Il était sur le chemin du retour, et, assis dans son char, il lisait à haute voix un passage du prophète Esaïe.

29L’Esprit dit à Philippe : Avance jusqu’à ce char et marche à côté de lui.

30Philippe courut et entendit l’Ethiopien lire dans le livre du prophète Esaïe. Alors il lui demanda : Comprends-tu ce que tu lis ?

31– Comment le pourrais-je, répondit-il, si je n’ai personne pour me l’expliquer ?

Et il invita Philippe à monter s’asseoir à côté de lui.

32Or, il était en train de lire ce passage de l’Ecriture :

Semblable à un moutonmené à l’abattoir,

comme un agneau muetdevant ceux qui le tondent,

il n’a pas dit un mot.

33Il a été humiliéet n’a pas obtenu justice.

Qui racontera sa descendance ?

Car sa vie sur la terrea été supprimée8.33 Es 53.7-8 cité selon l’ancienne version grecque..

34L’Ethiopien demanda à Philippe : Explique-moi, s’il te plaît : de qui est-il question ? Est-ce de lui-même que le prophète parle, ou de quelqu’un d’autre ?

35Alors Philippe prit la parole et, partant de ce texte, lui annonça ce qui concerne Jésus.

36En continuant leur route, ils arrivèrent près d’un point d’eau. Alors, le dignitaire s’écria : Voici de l’eau ; qu’est-ce qui empêche que je sois baptisé ?

[37– Si tu crois de tout ton cœur, tu peux être baptisé.

– Oui, répondit le dignitaire, je crois que Jésus-Christ est le Fils de Dieu8.37 Le verset 37 est absent de plusieurs manuscrits..]

38Aussitôt, il donna l’ordre d’arrêter le char ; Philippe et le dignitaire descendirent tous deux dans l’eau et Philippe le baptisa. 39Quand ils sortirent de l’eau, l’Esprit du Seigneur enleva Philippe, et le dignitaire ne le vit plus. Celui-ci poursuivit sa route, le cœur rempli de joie.

40Philippe se retrouva à Ashdod8.40 Ashdod: nom de l’une des capitales de l’ancienne Philistie., d’où il se rendit à Césarée en annonçant l’Evangile dans toutes les localités qu’il traversait.

Tagalog Contemporary Bible

Gawa 8:1-40

1-2Inilibing si Esteban ng mga taong may takot sa Dios, at labis nila siyang iniyakan.

Pinag-uusig ni Saulo ang mga Mananampalataya

Mula noon, nagsimula na ang matinding pag-uusig sa mga mananampalataya sa Jerusalem. Kaya nagkawatak-watak ang mga mananampalataya sa buong lalawigan ng Judea at Samaria. Ang mga apostol lang ang hindi umalis sa Jerusalem. Si Saulo na sumang-ayon sa pagpatay kay Esteban 3ay nagsumikap na wasakin ang iglesya. Kaya pinasok niya ang mga bahay-bahay at dinakip ang mga mananampalataya, lalaki man o babae, at dinala sa bilangguan.

Ipinangaral ang Magandang Balita sa Samaria

4Ang mga mananampalatayang nangalat sa ibaʼt ibang lugar ay nangaral ng Magandang Balita. 5Isa sa mga mananampalataya ay si Felipe. Pumunta siya sa isang lungsod ng Samaria at nangaral sa mga tao tungkol kay Cristo. 6Nang marinig ng mga tao ang mga sinabi ni Felipe at makita ang mga himalang ginawa niya, nakinig sila nang mabuti sa kanya. 7Maraming taong may masasamang espiritu ang pinagaling niya. Sumisigaw nang malakas ang masasamang espiritu habang lumalabas sa mga tao. Marami ring paralitiko at mga pilay ang gumaling. 8Kaya masayang-masaya ang mga tao sa lungsod na iyon.

9May tao rin doon na ang pangalan ay Simon. Matagal na niyang pinahahanga ang mga taga-Samaria sa kanyang kahusayan sa salamangka. Nagmamayabang siya na akala mo kung sino siyang dakila. 10Ang lahat ng tao sa lungsod, mahirap man o mayaman ay nakikinig nang mabuti sa kanya. Sinabi nila, “Ang taong ito ang siyang kapangyarihan ng Dios na tinatawag na ‘Dakilang Kapangyarihan.’ ” 11Matagal na niyang pinahahanga ang mga tao sa kanyang kahusayan sa salamangka, kaya patuloy silang naniniwala sa kanya. 12Pero nang mangaral si Felipe sa kanila ng Magandang Balita tungkol sa paghahari ng Dios at tungkol kay Jesu-Cristo, sumampalataya at nagpabautismo ang mga lalaki at babae. 13Pati si Simon ay sumampalataya rin, at nang mabautismuhan na siya, sumama siya kay Felipe. Talagang napahanga siya sa mga himala at kamangha-manghang bagay na ginawa ni Felipe.

14Nang marinig ng mga apostol sa Jerusalem na ang mga taga-Samaria ay sumampalataya rin sa salita ng Dios, ipinadala nila roon sina Pedro at Juan. 15Pagdating nila sa Samaria, ipinanalangin nila ang mga mananampalataya roon na sanaʼy matanggap nila ang Banal na Espiritu. 16Sapagkat kahit nabautismuhan na sila sa pangalan ng Panginoong Jesus, hindi pa nila natatanggap ang Banal na Espiritu. 17Ipinatong nina Pedro at Juan ang kanilang mga kamay sa kanila, at natanggap nila ang Banal na Espiritu. 18Nakita ni Simon na sa pagpatong ng kamay ng mga apostol sa mga mananampalataya ay natanggap nila ang Banal na Espiritu. Kaya inalok niya ng pera sina Pedro at Juan at sinabi 19“Bigyan ninyo ako ng ganyang kapangyarihan, para ang sinumang patungan ko ng kamay ay makatanggap din ng Banal na Espiritu.” 20Pero sumagot si Pedro sa kanya, “Mawala ka sana at ang iyong pera! Sapagkat inaakala mong mabibili ng pera ang kaloob ng Dios. 21Wala kang bahagi sa gawain namin, dahil marumi ang puso mo sa paningin ng Dios. 22Kaya pagsisihan mo ang masama mong balak at manalangin ka sa Panginoon na patawarin ka sa iyong maruming pag-iisip. 23Sapagkat nakikita kong inggit na inggit ka at alipin ng kasalanan.” 24Sinabi ni Simon, “Kung maaari, manalangin din kayo sa Panginoon para sa akin upang hindi mangyari sa akin ang parusa na sinasabi ninyo.”

25Pagkatapos magpatotoo nina Pedro at Juan at mangaral ng mensahe ng Panginoon, bumalik sila sa Jerusalem. At nangaral din sila ng Magandang Balita sa mga baryo na dinaanan nila sa lalawigan ng Samaria.

Si Felipe at ang Opisyal na Taga-Etiopia

26May isang anghel ng Panginoon na nagsabi kay Felipe, “Pumunta ka agad sa timog, at sundan mo ang daan na mula sa Jerusalem papuntang Gaza.” (Ang daang iyon ay bihira na lang daanan.) 27Kaya umalis si Felipe, at doon ay nakita niya ang taong taga-Etiopia. Pauwi na ito galing sa Jerusalem kung saan siya sumamba sa Dios. Mataas ang kanyang tungkulin dahil siya ang pinagkakatiwalaan ng kayamanan ng Candace. (Ang Candace ay reyna ng Etiopia.) 28Nakasakay siya sa kanyang karwahe8:28 karwahe: sa Ingles, “chariot.” at nagbabasa ng aklat ni Propeta Isaias. 29Sinabi ng Banal na Espiritu kay Felipe, “Puntahan mo at makisabay ka sa kanyang karwahe.” 30Kaya tumakbo si Felipe at inabutan niya ang karwahe. Narinig niyang nagbabasa ang opisyal ng aklat ni Propeta Isaias. Tinanong siya ni Felipe kung nauunawaan niya ang kanyang binabasa. 31Sumagot ang opisyal, “Hindi nga eh! Paano ko mauunawaan kung wala namang magpapaliwanag sa akin?” Inanyayahan niya si Felipe na sumakay sa kanyang karwahe at tumabi sa kanya. 32Ito ang bahagi ng Kasulatan na kanyang binabasa:

“Hindi siya nagreklamo.

Katulad siya ng tupa na dinadala sa katayan,

o kayaʼy isang munting tupa na walang imik habang ginugupitan.

33Hinamak siya at hinatulan nang hindi tama.

Walang makapagsasabi tungkol sa kanyang mga lahi,

dahil pinaikli ang kanyang buhay dito sa lupa.”

34Sinabi ng opisyal kay Felipe, “Sabihin mo sa akin kung sino ang tinutukoy ng propeta, ang sarili ba niya o ibang tao?” 35Kaya simula sa bahaging iyon ng Kasulatan, ipinaliwanag sa kanya ni Felipe ang Magandang Balita tungkol kay Jesus. 36Habang nagpapatuloy sila sa paglalakbay, nakarating sila sa lugar na may tubig. Sinabi ng opisyal kay Felipe, “May tubig dito. May dahilan pa ba para hindi ako mabautismuhan?” [37Sumagot si Felipe sa kanya, “Maaari ka nang bautismuhan kung sumasampalataya ka nang buong puso.” Sumagot ang opisyal, “Oo, sumasampalataya ako na si Jesu-Cristo ang Anak ng Dios.”] 38Pinahinto ng opisyal ang karwahe at lumusong silang dalawa sa tubig at binautismuhan siya ni Felipe. 39Pagkaahon nila sa tubig, bigla na lang kinuha si Felipe ng Espiritu ng Panginoon. Hindi na siya nakita ng opisyal, pero masaya siyang nagpatuloy sa kanyang paglalakbay. 40Namalayan na lang ni Felipe na siyaʼy nasa lugar na ng Azotus.8:40 Azotus: o, Ashdod. Nangaral siya ng Magandang Balita sa mga bayan na dinadaanan niya hanggang makarating siya sa Cesarea.