2 Chroniques 16 – BDS & NUB

La Bible du Semeur

2 Chroniques 16:1-14

Juda en guerre contre Israël

(1 R 15.17-22)

1La trente-sixième année du règne d’Asa16.1 Les précisions trente-cinquième année (15.19) et trente-sixième année du règne d’Asa ne s’accordent pas avec les autres données chronologiques des Rois (1 R 15.33 ; 16.8) et des Chroniques. Diverses hypothèses ont été avancées : le Chroniste daterait ces événements des 35e et 36e années après le schisme, ce qui correspondrait aux 15e et 16e années d’Asa ; ou il s’agirait d’une erreur de copiste, l’original pouvant être : 25e et 26e années. Mais aucune de ces solutions n’est satisfaisante., Baésha, roi d’Israël, vint attaquer le royaume de Juda. Il fortifia Rama pour empêcher qu’on pénètre sur le territoire d’Asa, roi de Juda, et qu’on en sorte16.1 Autre traduction : …Rama, pour barrer le passage à Asa, roi de Juda..

2Asa préleva une certaine quantité d’argent et d’or dans les trésors du temple de l’Eternel et du palais royal, pour la faire porter à Ben-Hadad, roi de Syrie, qui résidait à Damas. Il l’accompagna du message suivant : 3« Faisons une alliance comme il y en a eu une entre nos ancêtres respectifs. Voici que je t’envoie de l’argent et de l’or. Je te demande, en échange, de rompre ton alliance avec Baésha, roi d’Israël, afin qu’il cesse de me faire la guerre. »

4Ben-Hadad accepta la proposition du roi Asa ; il envoya ses chefs militaires attaquer les villes d’Israël et ceux-ci frappèrent les villes d’Iyôn, de Dan et d’Abel-Maïm16.4 Autre nom d’Abel Beth-Maaka (1 R 15.20)., ainsi que tous les entrepôts des villes de Nephtali16.4 Voir note 1 R 15.20.. 5Lorsque Baésha apprit cette nouvelle, il renonça à fortifier Rama et fit cesser ses travaux. 6Alors le roi Asa rassembla tous les Judéens pour enlever les pierres et le bois que Baésha avait rassemblés pour fortifier Rama, et il s’en servit pour fortifier les villes de Guéba et de Mitspa.

Un message prophétique mal reçu

7C’est alors que le prophète Hanani vint trouver Asa, roi de Juda, et lui dit : Tu t’es appuyé sur le roi de Syrie au lieu de t’appuyer sur l’Eternel ton Dieu ; à cause de cela, l’armée de ce roi t’échappera. 8Rappelle-toi que les Ethiopiens et les Libyens formaient une armée puissante dotée d’un très grand nombre de chars avec leurs équipages. Cependant l’Eternel t’a donné la victoire sur eux, parce que tu t’étais appuyé sur lui. 9Car l’Eternel parcourt toute la terre du regard pour soutenir ceux dont le cœur est tourné vers lui sans partage. Tu as agi comme un insensé, et à cause de cela, tu ne cesseras plus d’être en guerre.

10Asa fut irrité contre le prophète. Furieux contre lui à cause de cette intervention, il le fit jeter en prison, les fers aux pieds. A la même époque, Asa se mit à opprimer une partie du peuple.

La fin du règne d’Asa

(1 R 15.23-24)

11Les faits et gestes d’Asa, des premiers aux derniers, sont cités dans les livres des rois de Juda et d’Israël16.11 Non les livres bibliques des Rois mais des annales rédigées par les secrétaires royaux.. 12La trente-neuvième année de son règne, Asa tomba gravement malade et il souffrit grandement des pieds ; toutefois, même pendant sa maladie, il ne s’adressa pas à l’Eternel mais seulement aux guérisseurs.

13Asa rejoignit ses ancêtres décédés. Il mourut la quarante et unième année de son règne. 14On l’enterra dans l’une des tombes qu’il s’était fait creuser dans la Cité de David. On le déposa sur un lit garni d’aromates et de baumes parfumés préparés par des embaumeurs, et l’on fit un immense brasier en son honneur.

Swedish Contemporary Bible

2 Krönikeboken 16:1-14

Asa glömmer Herren

(1 Kung 15:17-22)

1Men i det trettiosjätte året av kung Asas regering drog kung Basha av Israel ut mot Juda och befäste Rama för att hindra att någon kom vare sig till eller från Asa, kungen i Juda. 2Asa tog då silver och guld som fanns i skattkamrarna i Herrens hus och i kungapalatset och sände det till araméerkungen Ben-Hadad i Damaskus med detta budskap: 3”Låt oss ingå förbund, du och jag, liksom det var mellan din far och min far. Jag sänder dig silver och guld. Bryt ditt förbund med Israels kung Basha, så att han lämnar mig i fred.”

4Ben-Hadad gick med på kung Asas förslag och sände sina befälhavare mot Israels städer. De intog Ijon, Dan, Avel Majim och alla förrådsstäderna i Naftali. 5När Basha hörde detta, avslutade han bygget i Rama och upphörde med sitt arbete där. 6Då tog kung Asa med sig alla judéerna, och de förde bort från Rama sten och timmer som Basha använt. Det använde han för att bygga upp Geva och Mispa.

7Vid den tiden kom siaren Hanani till kung Asa av Juda och sa till honom: ”Eftersom du har förlitat dig på Arams kung i stället för Herren, din Gud, har du förlorat möjligheten att få den arameiske kungens armé i din makt. 8Hade inte kushiterna och libyerna en stor armé med mängder av vagnar och ryttare? Men eftersom du förlitade dig på Herren, överlämnade han dem alla i din hand. 9Herrens ögon vakar över hela jorden, för att han ska kunna stärka dem som av hela sitt hjärta håller sig till honom. Du har handlat dåraktigt, och från och med nu kommer du ständigt att ha krig.”

10Asa blev så rasande på siaren att han i sitt raseri kastade honom i fängelse. Samtidigt började han att brutalt förtrycka andra i folket.

11Asas historia, från början till slut, finns nedtecknad i boken om Judas och Israels kungar.

12Under det trettionionde året av sin regering fick Asa en allvarlig sjukdom i sina fötter, men trots sin sjukdom sökte han sig inte till Herren utan till läkare. 13Asa dog i det fyrtioförsta året av sin regering och gick till vila hos sina fäder. 14Han begravdes i den grav som han hade låtit hugga ut åt sig i Davids stad. Han blev lagd på en bädd som var täckt av välluktande kryddor och oljor, och man tände en stor eld till hans ära.