1 Samuel 23 – BDS & APSD-CEB

La Bible du Semeur

1 Samuel 23:1-28

David délivre la ville de Qeïla

1On vint prévenir David que les Philistins avaient attaqué la ville de Qeïla23.1 Ville de Juda, à 4 ou 5 kilomètres de la grotte d’Adoullam (22.1), proche de la frontière de la Philistie. et qu’ils pillaient les céréales sur les aires. 2David consulta l’Eternel pour savoir s’il devait aller attaquer les Philistins et s’il les vaincrait. L’Eternel23.2 Par Abiatar (v. 6) et par l’ourim et le toummim. lui répondit : Va, tu battras les Philistins et tu délivreras Qeïla.

3Mais les hommes de David répondirent : Déjà ici, dans le territoire de Juda, nous vivons constamment dans la crainte, qu’est-ce que ce sera si nous allons à Qeïla nous battre contre les bataillons des Philistins ?

4David consulta une nouvelle fois l’Eternel qui lui répondit : Mets-toi en route, va à Qeïla, car je te donne la victoire sur les Philistins.

5David marcha donc avec ses hommes sur Qeïla et ils attaquèrent les Philistins. Ils s’emparèrent de leurs troupeaux et leur infligèrent une lourde défaite. Ainsi David délivra les habitants de Qeïla. 6Il faut dire que quand Abiatar, fils d’Ahimélek, s’était enfui auprès de David à Qeïla, il avait emporté avec lui l’éphod servant à consulter l’Eternel.

7On fit savoir à Saül que David était allé à Qeïla ; alors il s’écria : Dieu l’a livré en mon pouvoir, car il s’est lui-même enfermé dans un piège en entrant dans une ville qui a des portes et des verrous.

8Il mobilisa tous ses hommes pour marcher sur Qeïla et assiéger David et sa troupe. 9David apprit quel mauvais dessein Saül méditait contre lui. Aussi demanda-t-il au prêtre Abiatar d’apporter l’éphod. 10Il pria : Eternel, Dieu d’Israël, ton serviteur a appris que Saül s’apprête à marcher sur Qeïla pour détruire la ville à cause de moi. 11Les autorités de Qeïla me livreront-elles à lui ? Saül viendra-t-il vraiment comme ton serviteur l’a entendu dire ? Eternel, Dieu d’Israël, je t’en prie, informe ton serviteur.

L’Eternel répondit : Il viendra.

12David ajouta : Les autorités de Qeïla me livreront-elles à Saül, moi et mes hommes ?

L’Eternel répondit : Oui, elles vous livreront.

13Alors David se mit en route avec sa troupe d’environ six cents hommes et ils quittèrent Qeïla, marchant à l’aventure. On informa Saül que David avait quitté Qeïla et il renonça à son expédition.

La visite de Jonathan

14David gagna la région désertique de Ziph23.14 Au centre du désert de Judée, au sud-est d’Hébron (Jos 15.55). et s’installa dans des refuges escarpés de la montagne. Saül le cherchait jour après jour ; mais Dieu ne le fit pas tomber entre ses mains.

15David s’aperçut que Saül s’était mis en campagne pour lui ôter la vie, et il resta dans le désert de Ziph du côté de Horsha. 16Jonathan, le fils de Saül, se mit en route et se rendit auprès de David à Horsha pour l’encourager en affermissant sa confiance en Dieu. 17Il lui dit : Sois sans crainte ! Mon père ne réussira pas à mettre la main sur toi ; tu régneras sur Israël, et moi je serai au second rang près de toi ; mon père lui-même sait bien qu’il en sera ainsi.

18Tous deux renouvelèrent leur pacte d’amitié devant l’Eternel. David resta à Horsha et Jonathan rentra chez lui.

David échappe de peu à Saül

19Quelques hommes de Ziph allèrent trouver Saül à Guibéa pour lui dire23.19 Voir Ps 54.2. : Sais-tu que David se tient caché dans notre région dans des refuges escarpés à Horsha, dans les collines de Hakila au sud des steppes23.19 Ou : du Yéshimôn, nom désignant une steppe inculte. Il pourrait avoir valeur de nom propre ici (voir v. 24 ; 26.1, 3). ? 20Maintenant, ô roi, quand tu le désireras, viens, et nous nous chargerons de te le livrer.

21Saül répondit : Vous êtes bénis par l’Eternel, vous qui avez eu pitié de moi ! 22Allez donc, confirmez vos renseignements, observez et tenez-vous au courant de ses déplacements, sachez qui l’a vu dans ces endroits-là, car on m’a dit qu’il est très rusé. 23Repérez toutes ses cachettes, et revenez me voir avec des informations sûres ; alors j’irai avec vous, et s’il est dans le pays, je fouillerai au besoin chaque recoin du territoire de Juda pour le chercher.

24Les gens de Ziph quittèrent Saül et repartirent chez eux, précédant le roi. David et ses hommes se trouvaient au désert de Maôn23.24 Au sud du désert de Ziph, près de la localité de Karmel (15.12)., dans la plaine qui se trouve au sud des steppes.

25Saül partit à sa recherche avec ses hommes. On en informa David, et il descendit dans un endroit rocheux du désert de Maôn où il s’installa. Saül l’apprit et se mit à le poursuivre dans cette région. 26Saül marchait sur l’un des flancs de la montagne, tandis que David et ses hommes s’enfuyaient sur le flanc opposé. David précipitait sa marche pour échapper à Saül. Mais déjà le roi et ses hommes les cernaient et allaient les capturer. 27Alors un messager vint dire à Saül : Reviens tout de suite, car les Philistins ont fait une incursion dans le pays.

28Aussitôt Saül cessa de poursuivre David pour aller affronter les Philistins. C’est pourquoi on a appelé cet endroit le Rocher des Séparations.

Ang Pulong Sa Dios

1 Samuel 23:1-29

Giluwas ni David ang Lungsod sa Keila

1Sa dihang gisultihan si David nga gisulong sa mga Filistihanon ang Keila ug gipanguha ang ilang mga naani didto sa ilang mga giokanan, 2nangutana siya sa Ginoo, “Sulongon ko ba ang mga Filistihanon?” Mitubag ang Ginoo kaniya, “Sige, sulonga sila ug luwasa ang Keila.” 3Apan miingon ang mga tawo ni David, “Nahadlok na gani kami dinhi sa Juda, unsa pa kaha kon moadto kita sa Keila ug makiggira sa mga Filistihanon.” 4Nangutana pag-usab si David sa Ginoo, ug miingon ang Ginoo kaniya, “Adto sa Keila, kay padag-on ko ikaw batok sa mga Filistihanon.” 5Busa miadto si David ug ang iyang mga tawo sa Keila ug nakiggira sa mga Filistihanon. Daghang mga Filistihanon ang ilang napatay, ug gipanguha nila ang ilang mga mananap. Naluwas nila ang taga-Keila.

6(Sa dihang miikyas si Abiatar ug miadto kang David sa Keila, gidala niya ang efod.)

Gigukod ni Saul si David

7May nakasulti kang Saul nga si David miadto sa Keila. Busa miingon si Saul, “Gitugyan na siya sa Dios kanako, kay sama ra nga gibilanggo niya ang iyang kaugalingon sa iyang pagsulod sa lungsod nga gilibotan ug paril.” 8Unya gitigom ni Saul ang tanan niyang mga sundalo aron sa pag-adto sa Keila ug sa pagdakop kang David ug sa mga tawo niini. 9Pagkahibalo ni David sa plano ni Saul, giingnan niya si Abiatar nga pari sa pagkuha sa efod. 10Unya miingon si David, “O Ginoo, Dios sa Israel, nabalitaan niining imong alagad, nga nagplano si Saul sa pag-anhi dinhi sa Keila aron sa paglaglag niini nga lungsod tungod kanako. 11Moanhi ba dinhi si Saul sumala sa akong nadunggan? Itugyan ba ako sa mga lumulupyo sa Keila ngadto kang Saul? O Ginoo, Dios sa Israel, sultihi kining imong alagad.” Mitubag ang Ginoo, “Oo, moanha si Saul.” 12Nangutana pag-usab si David, “Itugyan ba ako ug ang akong mga tawo sa mga lumulupyo sa Keila ngadto kang Saul?” Mitubag ang Ginoo, “Oo, itugyan kamo nila.” 13Busa mibiya sa Keila si David uban sa iyang 600 ka mga tawo, ug nagbalhin-balhin sila ug dapit. Sa dihang nabalitaan ni Saul nga miikyas na si David gikan sa Keila, wala na siya moadto didto.

14Nagtago-tago si David didto sa mga kuta sa bungtod sa kamingawan sa Zif. Adlaw-adlaw gipangita siya ni Saul, apan wala gayod siya itugyan sa Dios kang Saul.

15Usa niana ka adlaw, samtang didto si David sa Horesh sa kamingawan sa Zif, nabalitaan niya nga padulong na didto si Saul aron sa pagpatay kaniya. 16Miadto si Jonatan kang David didto sa Horesh aron sa pagdasig kaniya sa pagsalig sa Dios. 17Miingon si Jonatan, “Ayaw kahadlok kay ang akong amahan dili makahilabot kanimo. Nahibaloan mismo sa akong amahan nga ikaw ang mahimong hari sa Israel, ug ako ang ikaduha kanimo.” 18Naghimo silang duha ug kasabotan sa presensya sa Ginoo. Unya mipauli si Jonatan, apan si David nagpabilin sa Horesh.

19Unya, may mga taga-Zif nga miadto kang Saul sa Gibea ug miingon, “Si David nagatago didto sa among dapit sa mga kuta sa Horesh sa bungtod sa Hakila, sa habagatan sa Jeshimon. 20Busa, mahal nga Hari, adto didto kon kanus-a mo gusto kay bahala na kami sa pagtugyan kaniya nganha kanimo.” 21Mitubag si Saul, “Panalanginan kamo sa Ginoo sa inyong kahangawa kanako. 22Sige, pauli na kamo ug panid-i ninyo kon asa siya kanunayng moadto ug kon kinsa ang nakakita kaniya didto. Kay nasayod ako nga abtik kaayo kini si David. 23Tultola ninyo ang tanang dapit nga iyang gitagoan, ug balik kamo dinhi kanako kon sigurado na gayod. Unya mouban ako kaninyo; ug kon atua gayod siya sa maong dapit gukdon ko gayod siya bisag latason ko pa ang tibuok yuta sa Juda.” 24Busa miuna sila kang Saul sa Zif.

Niadtong higayona didto na si David ug ang iyang mga tawo sa kamingawan sa Maon sa Kapatagan sa Jordan,23:24 Kapatagan sa Jordan: sa Hebreo, Araba. sa habagatan sa Jeshimon. 25Pag-abot ni Saul ug sa iyang mga tawo sa Zif, gipangita nila si David. Sa dihang nahibaloan kini ni David, mitago siya sa dakong bato sa kamingawan sa Maon, ug didto siya nagpundo. Sa dihang nabalitaan kini ni Saul, miadto siya sa kamingawan sa Maon aron sa pagpangita kang David. 26Si Saul ug ang iyang mga tawo didto sa usa ka bahin sa bukid, samtang si David ug ang iyang mga tawo didto usab sa pikas bahin sa bukid nga nagdali-dali sa pag-ikyas gikan kang Saul. Sa dihang hapit na maapsi ni Saul ug sa iyang mga tawo si David ug ang iyang mga tawo, 27may mensahero nga miadto kang Saul ug miingon, “Dali, balik una! Kay gisulong sa mga Filistihanon ang atong nasod.” 28Busa miundang si Saul sa paggukod kang David ug mibalik siya aron sa pagpakiggira sa mga Filistihanon. Tungod niini, ang maong dapit gitawag nga “Bato sa Panagbulag.” 29Gikan didto, miadto si David sa En Gedi ug mipuyo sa mga kuta didto.