Ang Biyuda ug ang Huwes
1Unya gisuginlan ni Jesus ang iyang mga tinun-an sa usa ka sambingay aron tudloan sila sa pag-ampo kanunay ug dili mawad-an sa paglaom. 2Miingon siya, “Sa usa ka siyudad may usa ka huwes nga walay kahadlok sa Dios ug walay pagpakabana sa iyang isigka-tawo. 3Ug sa maong siyudad may usa ka biyuda nga nagbalik-balik sa huwes aron tabangan siya sa iyang kaso. 4-5Sa sinugdan dili molaban ang huwes. Apan sa kaulahian, tungod kay nagbalik-balik ang balo, nakahuna-huna siya nga bisan tuod ug wala siyay kahadlok sa Dios ug walay pagpakabana sa iyang isigka-tawo, molaban na lang siya kay gipul-an na siya sa pagbalik-balik sa balo.” 6Unya miingon si Ginoong Jesus kanila, “Nan, nakita ninyo ang gihimo sa huwes bisan dili siya matarong? 7Ang Dios pa kaha! Dili mahimo nga dili siya molaban sa iyang mga pinili nga nagtawag kaniya adlaw ug gabii aron molutaw ang kaangayan. Sigurado gayod nga dili niya sila pasagdan. 8Ang tinuod, diha-diha tabangan niya sila. Apan kon mobalik na ako nga Anak sa Tawo dinhi sa kalibotan, may makita pa kaha ako nga mga tawo nga may pagtuo?”
Ang Sambingay bahin sa Pariseo ug sa Maniningil ug Buhis
9May mga tawo didto nga nagtuo nga sila lang gayod ang matarong ug gitamay nila ang uban. Busa gisultihan sila ni Jesus niining sambingay. 10“May duha ka tawo nga miadto sa templo aron sa pag-ampo. Ang usa Pariseo ug ang usa maniningil ug buhis. 11Mitindog ang Pariseo ug nagaampo mahitungod sa iyang kaugalingon ug sama niini, ‘Dios ko, mapasalamaton ako kanimo nga dili ako sama sa uban nga mga tawo—mga mangingilad, limbongan, babaero, ug dili usab ako sama nianang maniningil ug buhis. 12Kaduha ako magpuasa kada semana, ug gihatag ko ang ikanapulo nga bahin sa tanan kong kinitaan.’ 13Ang maniningil ug buhis nagtindog sa layo ug dili gani siya mohangad sa langit, hinuon gipukpok niya ang iyang dughan sa paghinulsol ug miingon, ‘Dios ko, kaloy-i ako nga usa ka makasasala!’ 14Sa pagkatinuod, kining tawhana, ug dili ang Pariseo, ang mipauli nga gipakamatarong sa Dios. Kay si bisan kinsa nga magpataas sa iyang kaugalingon ipaubos sa Dios, apan ang magpaubos sa iyang kaugalingon ipataas.”
Gipanalanginan ni Jesus ang Gagmay nga mga Bata
(Mat. 19:13-15; Mar. 10:13-16)
15Usa ka adlaw niana gidala sa mga tawo ngadto kang Jesus ang ilang gagmay nga mga bata aron pandongan niya sa iyang kamot sa pagpanalangin kanila. Sa dihang nakita sa iyang mga tinun-an nga gidala sa mga tawo ang ilang kabataan ngadto kang Jesus gibadlong nila sila. 16Apan gitawag ni Jesus ang mga bata nga moduol kaniya, ug miingon siya sa iyang mga tinun-an, “Pasagdi lang ninyo ang mga bata nga moduol kanako. Ayaw ninyo sila pugngi, kay ang mga sama kanila nasakop sa paghari sa Dios. 17Sa pagkatinuod, si bisan kinsa nga dili magpasakop sa paghari sa Dios nga sama sa pagpasakop niining mga bata dili gayod mahiapil sa paghari sa Dios.”
Ang Tawo nga Adunahan
(Mat. 19:16-30; Mar. 10:17-31)
18May usa ka tigdumala sa mga Judio nga nangutana kang Jesus, “Maayong Magtutudlo, unsa man ang akong himuon aron makaangkon ako sa kinabuhi nga walay kataposan?” 19Mitubag si Jesus kaniya, “Nganong miingon ka man nga maayo ako? Walay bisan kinsa nga maayo gawas sa Dios. 20Bahin sa imong pangutana, nahibalo ka na sa giingon sa Kasugoan: ‘Ayaw pagpanapaw, ayaw pagpatay, ayaw pagpangawat, ayaw pagsaksi ug bakak, tahora ang imong amahan ug inahan.’ ”18:20 Tan-awa usab ang Exo. 20:12-16; Deu. 5:16-20. 21Mitubag ang tawo, “Kanang tanan gituman ko sukad pa sa akong pagkabata.” 22Sa pagkadungog ni Jesus sa iyang tubag, miingon siya, “Usa pa gayod ka butang ang angay mong himuon. Ibaligya ang tanan mong kabtangan, ug ang halin ipanghatag sa mga kabos. Ug mahimo kang adunahan didto sa langit. Pagkahuman, balik ug sunod kanako.” 23Apan sa pagkadungog niya niini, nasubo siya tungod kay adunahan man siya kaayo.
24Sa dihang nakita ni Jesus nga nasubo siya, miingon si Jesus, “Lisod gayod alang sa mga adunahan nga magpasakop sa paghari sa Dios. 25Sayon pa ang paglusot sa mananap nga kamelyo sa bangag sa dagom kaysa pagpasakop sa adunahan sa paghari sa Dios.” 26Unya nangutana ang mga nakadungog sa gisulti ni Jesus, “Kon mao kana, kinsa na man lang ang maluwas?” 27Gitubag sila ni Jesus, “Ang dili mahimo sa tawo mahimo sa Dios.”
28Unya miingon si Pedro, “Amo bayang gibiyaan ang among mga kabtangan ug misunod kami kanimo.” 29Miingon si Jesus kanila, “Sa pagkatinuod, sultihan ko kamo, walay bisan kinsa nga mibiya sa iyang balay, asawa, mga igsoon, ginikanan, o mga anak tungod ug alang sa iyang pagpasakop sa paghari sa Dios, 30nga dili makadawat niining panahona sa mas labaw pa kaysa iyang gibiyaan, ug sa umaabot may kinabuhi pa siya nga walay kataposan.”
Ang Ikatulo nga Paghisgot ni Jesus bahin sa Iyang Kamatayon
(Mat. 20:17-19; Mar. 10:32-34)
31Gilain ni Jesus ang iyang 12 ka apostoles ug giingnan, “Paminaw kamo! Nagapadulong kita sa Jerusalem, ug didto matuman ang mga sinulat sa mga propeta mahitungod kanako nga Anak sa Tawo. 32Kay itugyan ako ngadto sa mga tawo nga dili Judio. Bugalbugalan nila ako, pakaulawan ug luwaan. 33Latigohon usab nila ako ug patyon, apan sa ikatulo ka adlaw mabanhaw ako.” 34Apan wala gayod makasabot ang mga apostoles kon unsa ang buot ipasabot ni Jesus, tungod kay gililong kanila ang kahulogan sa iyang gisulti.
Giayo ni Jesus ang Buta nga Makililimos
(Mat. 20:29-34; Mar. 10:46-52)
35Sa nagkaduol na sila si Jesus sa Jerico, may usa ka buta nga naglingkod sa daplin sa dalan ug nagpakilimos. 36Pagkadungog niya nga daghan ang nangagi, nangutana siya kon unsa kadto. 37Gisultihan nila kini nga miagi si Jesus nga taga-Nazaret. 38Pagkahibalo niya niini misinggit siya, “Jesus, kaliwat ni David, kaloy-i intawon ako!” 39Gibadlong siya sa mga tawo aron mohilom. Apan gipakusgan pa gayod hinuon niya ang pagsinggit, “Kaliwat ni David, kaloy-i intawon ako!” 40Unya mihunong si Jesus ug misugo nga dad-on ang buta ngadto kaniya. Pag-abot sa buta gipangutana kini ni Jesus, 41“Unsay imong gusto nga buhaton ko kanimo?” Mitubag ang buta, “Ginoo, gusto ko nga makakita pag-usab.” 42Miingon si Jesus kaniya, “Makakita ka na. Ang imong pagtuo nagaayo18:42 nagaayo: o, nagluwas. kanimo.” 43Ug diha-diha nakakita siya. Misunod dayon siya kang Jesus ug nagdayeg sa Dios. Pagkakita sa mga tawo niini, midayeg usab sila sa Dios.
Liknelsen om den envisa änkan
1En gång, när Jesus ville visa sina lärjungar hur viktigt det är att alltid be och inte ge upp, berättade han den här liknelsen för dem:
2”I en stad fanns det en domare, som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor. 3I samma stad fanns också en änka som ständigt och jämt kom till honom och sa: ’Hjälp mig att få ut det jag ska ha av min motpart.’ 4Under en tid struntade han i henne, men till slut sa han till sig själv: ’Visserligen fruktar jag inte Gud eller bryr mig om människor, 5men den här änkan har blivit för besvärlig. Det är bäst jag ser till att hon får det hon har rätt till. Annars sliter hon ut mig med sitt ständiga tjat.’ ”
6Sedan sa Herren: ”Hör vad denna orättfärdiga domare säger! 7Skulle då inte Gud vilja ge rätt åt sina utvalda, när de ber till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? 8Jag säger er att han snart ska ge dem deras rätt. Men kommer Människosonen att hitta någon tro på jorden när han kommer?”
Liknelsen om farisén och tullindrivaren
9Till några som litade på sin egen rättfärdighet och som såg ner på andra människor berättade Jesus denna liknelse:
10”Två män gick till templet för att be. En av dem var farisé, den andre var tullindrivare. 11Farisén stod för sig själv och bad: ’Tack Gud för att jag inte är som andra, de som stjäl, gör orätt och är otrogna i sitt äktenskap, eller som tullindrivaren där borta! 12Jag fastar två gånger i veckan och jag ger en tiondel18:12 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd och sin boskap till templet. Jfr 3 Mos 27:30-32 och 5 Mos 14:22. av allt jag tjänar.’ 13Men tullindrivaren stod en bit bort och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog händerna mot bröstet och ropade: ’Gud, var nådig mot mig syndare!’ 14Jag säger er att han var det, inte den andre, som gick hem rättfärdig. För den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig ska upphöjas.”
Jesus ber för barnen
(Matt 19:13-15; Mark 10:13-16)
15Folk kom också fram till Jesus med sina små barn för att han skulle röra vid dem. Men hans lärjungar fick se det och körde bort dem.
16Då kallade Jesus till sig barnen och sa till dem: ”Låt barnen komma till mig, hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 17Sannerligen säger jag er: den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer överhuvudtaget inte in dit.”
Jesus talar med en rik man
(Matt 19:16-29; Mark 10:17-30)
18En av de ledande männen frågade Jesus: ”Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”
19”Varför kallar du mig god?” frågade Jesus. ”Ingen är god förutom Gud18:19 Underförstått: Eftersom du kallar mig god, och bara Gud är god, antyder du att du förstår att jag är Gud.. 20Buden kan du: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte mörda, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt, Visa respekt för din far och mor.18:20 Se 2 Mos 20:12-16 och 5 Mos 5:16-20.’ ”
21Mannen svarade: ”Alla dessa har jag hållit ända sedan jag var ung.”
22Då sa Jesus till honom: ”Det är bara en sak till du behöver göra. Sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”
23Men när mannen hörde det, blev han bedrövad, för han var mycket rik.
24Jesus såg det och sa: ”Hur svårt är det inte för den som har pengar att komma in i Guds rike! 25Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”
26De som hörde detta sa: ”Vem kan då bli räddad?”
27Jesus svarade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”
28Då sa Petrus: ”Vi har lämnat allt vi ägde för att följa dig.”
29”Sannerligen säger jag er”, svarade Jesus: ”var och en som lämnar hus eller hustru eller man eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rikes skull, 30han ska få mångdubbelt igen redan här i tiden och dessutom evigt liv i den kommande tidsåldern.”
Jesus förutsäger för tredje gången att han ska dö
(Matt 20:17-19; Mark 10:32-34)
31Jesus samlade sedan de tolv omkring sig och sa till dem: ”Vi är nu på väg upp till Jerusalem, och där ska allt det som profeterna skrivit om Människosonen gå i uppfyllelse. 32Han ska överlämnas till hedningarna18:32 Se not till Matt 20:19., och han ska bli hånad och misshandlad. De ska spotta på honom 33och piska honom och till slut döda honom, och på den tredje dagen ska han uppstå.”
34Men hans lärjungar fattade inget av detta. Betydelsen var dold för dem och därför begrep de ingenting av det han sa.
Jesus botar en blind tiggare utanför Jeriko
(Matt 20:29-34; Mark 10:46-52)
35På sin väg närmade sig Jesus Jeriko, och där satt då en blind man vid vägkanten och tiggde. 36Mannen hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. 37När han då fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, 38började han ropa: ”Jesus, Davids Son, förbarma dig över mig!”
39Folket som gick främst försökte få honom att hålla tyst, men han ropade bara ännu högre: ”Davids Son, förbarma dig över mig!”
40Jesus stannade och sa till dem att leda fram mannen till honom. Och han frågade honom när han kom: 41”Vad vill du att jag ska göra för dig?”
”Herre”, bad mannen, ”jag vill kunna se igen!”
42Då sa Jesus till honom: ”Du kan se igen! Din tro har gjort dig frisk18:42 Den grekiska verbformen kommer från samma ord som används för rädda, frälsa..” 43Och genast kunde mannen se. Sedan följde han efter Jesus och hyllade Gud, och alla som såg det lovprisade Gud.
