Giayo ni Jesus ang Tawo nga Masakiton
1Usa niana ka Adlaw nga Igpapahulay, giimbitar si Jesus sa usa sa kadagkoan sa mga Pariseo didto sa ilang balay aron mokaon. Pag-abot ni Jesus didto, gibantayan siya pag-ayo sa mga tawo nga nagabatok kaniya, kon lapason ba niya ang Kasugoan. 2Unya may tawo didto nga nanghupong ang tibuok lawas. 3Nangutana si Jesus sa mga magtutudlo sa Kasugoan ug sa mga Pariseo, “Gitugot ba sa atong Kasugoan ang pagpang-ayo sa mga masakiton sa Adlaw nga Igpapahulay o wala?” 4Apan wala sila motubag. Unya gigunitan dayon ni Jesus ang tawo, giayo, ug pagkahuman gipalakaw. 5Ug miingon siya sa mga tawo didto, “Pananglit may anak o baka kamo nga mahulog sa atabay sa Adlaw nga Igpapahulay, pasagdan lang ba ninyo tungod kay Adlaw nga Igpapahulay?” 6Apan wala gayod sila makatubag sa iyang pangutana.
Ang Pagpaubos ug ang Pagkamaabiabihon
7Namatikdan ni Jesus nga ang mga dinapit namili ug mga lingkoranan nga alang sa mga pinasidunggan. Busa gitambagan niya sila. 8“Kon dapiton ka sa kombira sa kasal, ayaw pilia ang lingkoranan nga alang sa mga pinasidunggan. Kay tingali ug may giimbitar nga mas pinasidunggan pa kay kanimo. 9Ug ang nagdapit kaninyong duha moduol kanimo ug moingon, ‘Palihog hawa una diha, tungod kay giandam kana alang niining tawhana.’ Maulawan ka unya ug mopahipi ka na lang hinuon sa daplin. 10Apan kon dapiton ka, pilia ang lingkoranan nga alang sa mga dili pinasidunggan, aron sa pag-abot sa nagdapit kanimo duolon ka niya ug palingkoron sa lingkoranan nga alang sa mga pinasidunggan. Mapasidunggan ka pa unya atubangan sa tanang mga dinapit. 11Kay si bisan kinsa nga mapahitas-on ipaubos, ug ang mapainubsanon ipataas.” 12Unya miingon si Jesus sa tawo nga nagdapit kaniya, “Kon modapit ka ug mga tawo aron maniudto o manihapon didto sa inyo, dili lang ang imong mga amigo, igsoon, mga paryente, o ang imong mga silingan nga adunahan ang imong dapiton, kay basin ug dapiton ka usab nila, unya madawat mo na ang imong balos. 13Kon magkombira ka, dapita usab ang mga kabos, ang mga singkaw, ang mga bakol, ug ang mga buta. 14Ug mabulahan ka tungod kay dili sila makabalos kanimo. Ang Dios mao ang magbalos kanimo inig-abot sa panahon nga banhawon ang mga matarong.”
Ang Sambingay bahin sa Kombira
(Mat. 22:1-10)
15Sa pagkadungog niadto sa usa nga nakauban ni Jesus sa pagpangaon, miingon siya, “Bulahan kadtong mga tawo nga makakaon didto sa gingharian sa Dios!” 16Unya gisuginlan siya ni Jesus, “May usa ka tawo nga nagaandam ug dakong kombira, ug daghan ang iyang gipangdapit. 17Pag-abot sa oras nga mangaon na, gisugo niya ang iyang sulugoon nga adtoon ang mga dinapit ug sultihan nga moadto na sila tungod kay andam na ang tanan. 18Apan ang matag usa kanila mibalibad nga dili sila makaadto. Miingon ang usa, ‘Bag-o lang akong nakapalit ug yuta ug kinahanglan nga adtoon ko ug tan-awon. Busa sabta lang una ako.’ 19Miingon pa gayod ang usa, ‘Dili ako makaadto tungod kay bag-o lang akong nakapalit ug napulo ka baka ug sulayan ko na kon maayo bang idaro. Busa sabta lang una ako.’ 20Miingon pa gayod ang usa, ‘Bag-o lang akong gikasal, busa dili ako makaadto.’ 21Pagkahuman, mibalik ang sulugoon sa iyang agalon ug gisultihan niya kini kon nganong dili sila makaadto. Pagkadungog sa agalon nasuko siya. Busa miingon siya sa iyang sulugoon, ‘Adto didto sa mga karsada ug mga kalye sa atong lungsod ug dad-a dinhi ang mga kabos, mga singkaw, mga buta ug mga bakol.’ 22Sa dihang nahimo na kadto sa sulugoon, miingon siya sa iyang agalon, ‘Sir, natuman ko na ang imong sugo, apan may bakante pa gayod sa kan-anan.’ 23Busa miingon ang agalon kaniya, ‘Adto didto sa mga dalan sa gawas sa lungsod ug pugsa ang mga tawo nga imong makita nga moanhi dinhi aron mapuno ang akong balay. 24Sultihan ko kamo sa tinuod nga walay bisan usa kanila niadtong una kong giimbitar nga makatilaw sa akong giandam nga pagkaon.’ ”
Ang Pagsunod sa Ginoo
(Mat. 10:37-38)
25Samtang nagpadayon si Jesus sa iyang paglakaw paingon sa Jerusalem, daghang mga tawo ang miuban kaniya. Milingi siya kanila ug miingon, 26“Kon may tawo nga gustong mosunod kanako, apan mas gimahal niya ang iyang mga ginikanan, asawa, mga anak, mga igsoon o ang iyang kaugalingon kay kanako, dili siya mahimong akong tinun-an. 27Si bisan kinsa nga dili mosunod kanako tungod sa kahadlok nga kamatayon ang iyang dangatan dili mahimong akong tinun-an. 28Ang tawo nga gustong mosunod kanako, sama siya sa tawo nga nagplanong magtukod ug taas nga balay. Una, banabanaon niya kon pila ang iyang magasto ug kon paigo ba ang iyang kuwarta nga gastohon hangtod nga mahuman kini. 29Tungod kay kon dili niya kini himuon tingali ug pundasyon pa lang ang iyang matrabaho ug mahurot na ang iyang kuwarta ug dili na niya kini mahuman. Busa kataw-an gayod siya sa mga tawo nga makakita niini. 30Moingon sila, ‘Kining tawhana nagpatuga-tuga ug tukod ug balay apan dili man diay makapahuman.’ 31Sama usab siya sa usa ka hari nga makig-away sa lain nga hari. Kinahanglan planohon una niya kon ang iyang mga sundalo nga napulo ka libo makasugakod ba sa pagpakiggira sa hari nga may biente mil ka mga sundalo. 32Kon sa iyang banàbanà dili siya makasugakod, maayo pa nga samtang wala pa ang gira sugoon niya ang pipila sa iyang mga tawo nga sultihan ang iyang kaaway nga hari nga gusto na lang niyang makighusay. 33Mao usab kana ang angay ninyong himuon. Hunahunaon una ninyo kon mosunod ba kamo kanako, kay kon dili ninyo biyaan ang tanan ninyong gipalabi dinhi sa kalibotan, dili kamo mahimong akong tinun-an.”
Ang Asin
(Mat. 5:13; Mar. 9:50)
34“Ang asin maayo, apan kon mawala na ang iyang lami, wala nay mahimo pa aron molami kini pag-usab. 35Dili na mapuslan bisan pa ug isagol sa mga hugaw aron iabuno, mao nga ilabay na lang kini. Busa sabta gayod ninyo kining inyong nadunggan.”
Jesus botar en man på sabbaten
1En sabbat var Jesus hembjuden på mat till en farisé som var medlem i rådet14:1 Se not till Matt 26:59.. Man observerade honom noga, 2eftersom det där fanns framför honom en man som led av vatten i kroppen. 3Jesus frågade då fariseerna och de laglärda: ”Är det tillåtet att bota någon på sabbaten eller inte?”
4Men de teg. Då rörde Jesus vid mannen och botade honom och lät honom gå.
5Sedan sa han till dem: ”Om någon av er har ett barn eller kanske en oxe som ramlar i en brunn, drar ni då inte genast upp dem, även om det skulle råka vara sabbat?”
6Men det kunde de inte svara på.
Sträva inte efter främsta platsen
7När Jesus såg att gästerna försökte få de främsta platserna vid bordet, gav han dem denna liknelse: 8”Om du blir bjuden på bröllop, så sträva inte efter att få den främsta platsen. Det kan ju komma någon som är mer respekterad än du, 9och då kommer värden och säger: ’Kan du vara snäll och lämna din plats åt den här personen.’ Då måste du generad söka upp en plats längst ner vid bordet.
10När du är bjuden, välj istället en plats längst ner. När värden då kommer och ser dig kanske han säger: ’Min vän, det finns en bättre plats här framme för dig!’ Då kommer du att bli hedrad inför alla de andra gästerna. 11Den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.”
12Sedan sa Jesus till honom som hade bjudit in honom: ”När du bjuder till fest, så bjud inte dina vänner eller syskon eller släktingar eller rika grannar, för då blir din belöning att de bjuder tillbaka. 13Nej, bjud istället till festen dem som är fattiga och handikappade, förlamade och blinda. 14Då är du lycklig, eftersom de inte kan ge någon belöning tillbaka, utan du ska få din belöning vid de rättfärdigas uppståndelse.”
Liknelsen om den stora festen
(Matt 22:2-14)
15En man som var med vid bordet och hörde detta, sa till honom: ”Lycklig är den som får komma till festmåltiden i Guds rike.”
16Då svarade Jesus: ”En man ordnade en stor fest och bjöd in många gäster. 17När det sedan var dags för festen, sände han iväg sin tjänare till de inbjudna för att säga: ’Allt är klart, välkomna till festen.’ 18Men alla kom med ursäkter. En sa: ’Jag har just köpt en åker och måste gå och inspektera den. Förlåt att jag inte kan komma!’ 19En annan sa: ’Jag har just köpt fem par oxar och vill se vad de duger till. Förlåt att jag inte kan komma!’ 20En tredje sa: ’Jag har just gift mig och kan inte komma.’
21När tjänaren kom tillbaka och berättade vad de hade sagt, blev hans herre arg och befallde honom att genast gå ut på alla gator och gränder i hela staden och hämta fattiga och handikappade, blinda och förlamade. 22Men tjänaren sa: ’Herre, jag har gjort som du befallde, men det finns fortfarande platser kvar.’
23Då sa mannen till sin tjänare: ’Gå ut överallt på vägar och stigar och uppmana alla att komma, så att mitt hus blir fullt. 24Men jag säger er att ingen av dem som jag bjöd första gången ska få vara med på festen.’ ”
Priset för att vara en lärjunge till Jesus
(Matt 10:37-38; 5:13; Mark 9:50)
25Jesus var omgiven av stora mängder människor, och han vände sig till dem och sa: 26”Den som kommer till mig utan att hata sina föräldrar och sin hustru eller man och barn och syskon, ja, till och med sitt eget liv, kan inte vara min lärjunge.14:26 Rädsla för, eller hänsyn till, familjen får inte hindra oss att följa Jesus. 27Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.
28Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner först och räknar ut om han har tillräckligt med pengar för att avsluta bygget? 29Annars kanske han inte kommer längre än till grunden, och när folk ser det, blir han utskrattad. 30’Titta på den där mannen’, kommer man att säga. ’Han började bygga, men blev inte färdig!’
31Eller när en kung tänker dra ut i krig mot en annan kung, sätter han sig inte först ner och funderar på om hans armé med 10 000 man är stark nog att möta den fiende som kommer emot honom med 20 000 man? 32Visar det sig vara omöjligt, sänder han istället ut medlare för att be om fred, medan fiendetrupperna fortfarande är långt borta.
33Ingen av er kan alltså bli min lärjunge, om han inte ger upp allt han äger för min skull. 34Salt är bra, men till vilken nytta är saltet om det förlorat sin kraft? Kan man få det salt igen? 35Det duger inte ens till jorden eller till gödselhögen. Det måste kastas bort. Lyssna, du som har öron att höra med!”
