Nangutana si Job kon Nganong Wala Siloti sa Dios ang mga Tawong Daotan
1“Nganong wala man magtakda ang Makagagahom nga Dios ug panahon sa paghukom sa mga tawong daotan? Nganong dili man makita sa mga nakaila kaniya kanang panahon sa paghukom? 2Mangilog ug yuta ang mga tawong daotan pinaagi sa pagbalhin sa mga muhon. Mangawat silag mga hayop ug iipon nila kini sa ilang kahayopan. 3Kawatan nilag asno ang mga ilo, ug kuhaag baka ang biyuda ingon nga garantiya sa utang. 4Gidaog-daog24:4 Gidaog-daog: sa literal, Gitikwang sa dalan. nila ang mga kabos, busa napugos sila sa pagtago. 5Nagapangita silag pagkaon sa kamingawan sama sa ihalas nga mga asno. Halos wala na silay laing lugar nga makuhaan ug pagkaon para sa ilang mga anak. 6Manghagdaw sila sa mga abot sa uma ug sa ubasan sa mga tawong daotan. 7Mangatulog sila nga ginatugnaw kon gabii, kay wala silay habol ug kulang silag bisti. 8Mangabasa sila sa ulan sa kabukiran, ug magpasalipod na lang sila sa mga bato tungod kay wala silay kapasilongan.
9“Ginakuha sa mga tawong daotan ang anak sa biyuda ug sa babayeng kabos ingon nga garantiya sa utang. 10Manglakaw ang mga kabos nga halos walay bisti; papas-anon sila sa mga inani nga trigo samtang ginagutom sila. 11Ginapapuga silag olibo ug ubas, apan dili sila makapahimulos niini. 12Madungog diha sa lungsod ang pag-agulo sa mga himalatyon ug ang pagpangayog tabang sa mga grabing nasamdan, apan wala lang gayod magpakabana ang Dios niini.
13“May mga tawo nga supak sa kahayag. Wala sila magsubay sa kahayag ug wala nila kini masabti. 14Mobangon ug sayo ang mamumuno aron pagpatay sa mga kabos, ug sa gabii mangawat siya. 15Ang mananapaw maghulat nga mongitngit aron walay makakita kaniya. Tabonan niya ang iyang nawong aron walay makaila kaniya. 16Kon gabii manglungkab ang mga kawatan sa mga balay, apan kon adlaw manarangka sila, kay naglikay sila sa kahayag. 17Giisip nilang kahayag ang kangitngit, kay kakunsabo nila ang makahahadlok nga kangitngit.”
Ang Tubag sa Higala ni Job
18“Apan sama sa bula sa tubig, dili gayod molungtad ug dugay ang mga tawong daotan. Ang yuta nga ilang gipanag-iyahan tinunglo sa Dios. Busa walay moadto sa ilang ubasan. 19Maingon nga ang snow matunaw ug mahanaw sa init sa adlaw, ang mga makasasala mahanaw usab sa kalibotan. 20Dili na sila hinumdoman pa. Kalimtan na sila bisan sa ilang inahan. Malaglag sila nga daw kahoy nga giputol ug kutkoton sila sa mga ulod. 21Kay wala nila ayoha pagtagad ang mga babayeng baog. Ug wala nila kaloy-i ang mga biyuda.
22“Pinaagi sa gahom sa Dios gilaglag niya ang mga tawong gamhanan. Bisan lig-on sila, walay kasigurohan ang ilang kinabuhi. 23Posible nga tugotan sila sa Dios nga magkinabuhi nga walay katalagman, apan ginabantayan gayod sa Dios ang tanan nilang lihok. 24Pasidunggan sila sulod sa mubo nga panahon, apan pagkahuman mangawala sila sama sa bulak nga nalaya o sa uhay nga gigalab. 25Kon dili husto ang akong gisulti, kinsa ang makapamatuod nga nagabakak ako? Kinsa ang makaingon nga sayop ako?”
Job anser att Gud är orättvis
1Varför fastställer den Väldige inte tider för sin dom?
Varför får inte de gudfruktiga se honom handla?24:1 Grundtextens innebörd är osäker.
2Gränsstenar flyttas
och fårhjordar blir stulna,
3den faderlöses åsna leds bort
och änkans oxe tas i pant.
4De behövande knuffas bort från vägen,
de svaga i landet tvingas gömma sig.
5Som vildåsnor i öknen går de dit,
sliter för sin föda,
och ödemarken ger mat åt deras barn.24:5 Grundtextens innebörd är osäker.
6De samlar foder på fältet,
plockar och rensar rent i den ogudaktiges vingård.
7Om natten ligger de nakna i kylan
utan något att skyla sig med.
8De blir genomvåta av skurarna från bergen
och trycker sig mot klippan för att få skydd.
9Ett faderlöst barn slits från sin mors bröst,
och den fattiges spädbarn tas som pant.
10De måste gå omkring nakna, utan kläder,
och de tvingas bära kärvar medan de är hungriga.
11De tvingas pressa olivolja bland stenar
och trampa vinpressen medan de lider av törst.24:11 Grundtextens innebörd är osäker.
12De döendes jämmer hörs från staden.
De sårade ropar på hjälp,
och ändå anklagar inte Gud någon för att ha handlat fel.
13Det finns de som gör uppror mot ljuset,
som inte känner till dess vägar
eller håller sig till dess stigar.
14När inget dagsljus finns,
stiger mördaren upp
för att döda fattiga och nödlidande,
och på natten kommer han som en tjuv.
15Äktenskapsbrytaren inväntar skymningen,
han tänker: ”Ingen får se mig!”
och döljer sitt ansikte.
16De bryter sig in i husen om nätterna
och stänger in sig på dagen,
för de vill inte veta av ljuset.
17Den mörka natten är deras morgon,
och de blir vänner med mörkrets fasor.24:17 Grundtextens innebörd är osäker.
18Men de är som skum på vattenytan,
deras mark är förbannad
och ingen går till vingårdarna.
19Som torka och hetta slukar snön och smältvattnet,
så slukar dödsriket syndaren.
20Modersskötet glömmer honom,
maskarna äter honom,
ingen minns honom längre,
och ondskan faller som ett träd.
21Han har utnyttjat den barnlösa,
och änkan har han inte gett någon hjälp.
22Gud släpar bort de starka genom sin makt,
när han reser sig
får de frukta för sina liv.
23Han kan låta dem känna sig trygga och säkra,
men hans blick följer dem.
24För en kort tid är de upphöjda,
men snart är de borta,
de slås ner,
skördas som alla andra,
vissnar som sädesax.
25Så är det.
Är det någon som kan påstå att jag ljuger,
eller motbevisa det jag säger?
