Ang Tubag ni Job
1Unya mitubag si Job, 2“Hangtod kanus-a pa ninyo ako paantuson ug sakiton sa inyong mga gipanulti? 3Pila na ka higayon19:3 Pila na ka higayon: sa literal, Napulo ka higayon. nga ginainsulto ninyo ako. Wala na kamo maulaw sa inyong pagdaot kanako. 4Kon nakasala man gayod ako, ako na kanang problema. 5Naghunahuna kamo nga matarong kamo kay kanako, ug giisip ninyo nga ang akong pag-antos nagpamatuod nga nakasala ako. 6Apan ang Dios ang naghimo niini kanako. Siyay nagbutang sa lit-ag sa akong palibot.
7“Nanawag ako sa pagpangayo ug tabang, apan walay mitubag kanako. Nangayo akog hustisya, apan walay mihatag niini kanako. 8Gibabagan sa Dios ang akong agianan aron dili ako makaagi. Gitabonan niyag kangitngit ang akong agianan. 9Gikuha niya ang akong kadungganan ug maayong reputasyon. 10Gipaantos niya ako bisan asa ako molingi hangtod nga daw ikamatay ko na kini. Sama sa kahoyng giibot, gikuhaan niya akog paglaom. 11Labihan gayod ang iyang kasuko kanako, ug giisip niya akong usa sa iyang mga kaaway. 12Daw sama nga nagpadala siyag mga sundalo sa pagsulong kanako. Gipalibotan nila ang akong tolda.
13“Gipalayo niya gikan kanako ang akong mga paryente.19:13 mga paryente: o, mga igsoon. Ang akong mga higala halayo na kanako. 14Wala na ang mga tawo nga duol kanako. Gikalimtan na ako sa akong mga higala. 15Giisip ako sa akong mga bisita ug katabang nga mga babaye nga estranghero. Ang pagtan-aw nila kanako taga-laing lugar. 16Inigtawag ko sa akong sulugoon, dili siya manumbaling, bisan pag magpakilooy ako kaniya. 17Gibahoan sa akong gininhawa ang akong asawa, ug gingilngigan kanako ang akong mga igsoong lalaki. 18Bisan ang gagmayng mga bata nagatamay kanako. Kon makita nila ako,19:18 Kon makita nila ako: o, Kon mobarog ako aron sa pagsulti. kataw-an nila ako. 19Ang tanan kong suod nga mga higala gingil-aran kanako. Gitalikdan ako sa akong mga hinigugma. 20Bukog na lang ako ug panit, ug daw sa kamatyonon na ako.
21“Kaloy-i ninyo ako, mga higala ko. Kaloy-i ninyo ako, kay gipaantos ako sa Dios. 22Nganong ginapaantos pa ninyo ako sama sa gihimo sa Dios kanako? Dili pa ba igo ang inyong pagpaantos kanako? 23Maayo unta kon ang akong mga gipanulti gisulat sa usa ka libro, 24o giayo pagkulit sa bato aron dili mapanas hangtod sa kahangtoran.
25“Apan nasayod ako nga buhi ang akong manlalaban, ug sa kaulahian moabot siya dinhi sa yuta sa paglaban kanako. 26Human madunot ang akong panit ug mobiya na ako sa akong lawas, makita ko ang Dios.19:26 o, Samtang anaa pa ako sa akong lawas, makita ko ang Dios bisan pag nangadunot ang akong panit tungod sa balatian. 27Makita ko siya mismo sa akong mga mata, ug dili na siya mahimong estranghero kanako. Labihan gayod ang akong paghandom nga makita siya.
28“Kon magsige gihapon kamog akusar kanako nga nagaantos ako tungod sa akong sala, 29modangat gayod kaninyo ang makahahadlok nga silot19:29 silot: sa literal, espada. sa Dios. Oo, silotan gayod niya kamo tungod sa iyang kasuko. Unya mahibaloan ninyo nga ginahukman kamo sa Dios.”
Job känner att vännerna sviker
1Job svarade:
2Hur länge tänker ni hålla på att plåga mig
och bryta ner mig med alla era ord?
3Tio gånger har ni nu skymfat mig,
utan att skämmas kränkt mig.
4Och om jag nu verkligen har felat,
så är det väl min ensak.
5Om ni vill framhålla er förträfflighet mot mig
och använda min förnedring emot mig,
6ska ni då veta att det är Gud som har gjort mig orätt,
fångat mig i sitt nät.
7Jag klagar över våldet mot mig
men får inget svar.
Jag ropar
men får ingen rättvisa.
8Han har spärrat vägen för mig
så att jag inte kommer fram
och lagt mina stigar i mörker.
9Han har klätt av mig all min ära
och tagit ifrån mig min krona.
10Han bryter ner mig från alla sidor,
så att jag går under.
Han drar upp mitt hopp med rötterna som ett träd.
11Hans vrede brinner mot mig.
Han räknar mig som en fiende.
12Hans trupper samlar sig till angrepp,
de tågar fram mot mig,
de slår läger kring mitt tält.
13Han har gjort mina bröder till främlingar för mig,
alla jag kände har vänt mig ryggen.
14Mina släktingar har svikit mig.
Mina vänner har övergett mig.
15De som bor i mitt hus
och mina slavar och slavinnor
betraktar mig som en främling.
16Jag ropar på min tjänare,
men han kommer inte,
inte ens om jag tigger och ber om det.
17Min andedräkt är vidrig för min hustru,
och mina bröder vägrar att kännas vid mig.19:17 Grundtextens innebörd är osäker.
18Till och med små barn föraktar mig.
När jag träder fram, hånar de mig.
19Mina närmaste vänner avskyr mig.
De som jag älskade har vänt mig ryggen.
20Mina ben sticker ut genom köttet,
av mig finns inget annat kvar än tandköttet.19:20 Grundtextens innebörd är osäker.
21Visa nåd mot mig, mina vänner, visa nåd mot mig,
för Guds hand har slagit mig.
22Varför måste ni förfölja mig
som Gud gör?
Får ni aldrig nog av att slita sönder mig?
23Om ändå mina ord hade skrivits ner, upptecknats i en bok,
24graverats med järnstift och med bly i en klippa för evigt!
25Men jag vet att min förlossare19:25 Grundtextens ord som här översätts förlossare används i flera olika sammanhang och översätts därför något olika beroende på sammanhanget, se 4 Mos 35:12 med not. Förlossarens identitet i denna vers är oklar, men ordet kan brukas som bild på Gud och sannolikt är det Gud som avses här. lever
och att han till sist ska träda fram över jorden.
26Jag vet också att även om mitt skinn förstörs,
ska jag i min kropp få se Gud.19:26 Grundtextens innebörd är osäker.
27Jag ska se honom med mina egna ögon,
inte som en främling.
En förtärande längtan fyller mitt hjärta.
28Ni säger: ”Hur ska vi förfölja honom,
för roten till det onda finns ju hos honom?”
29Frukta för svärdet, ni,
för vrede är en synd som straffas med svärd.
Ni ska veta att det finns en dom.
