Si Abimelec
1Usa ka adlaw, miadto si Abimelec nga anak ni Gideon9:1 Gideon: sa Hebreo, Jerubaal. Mao usab kini sa bersikulo 2, 5, 24, 28, 57. sa mga paryente sa iyang inahan sa Shekem. Miingon siya kanila, 2“Pangutan-a ninyo ang tanang taga-Shekem kon unsay gusto nila: pangulohan sila sa 70 ka mga anak ni Gideon o sa usa lang ka tawo? Hinumdomi ninyo nga ako inyong kadugo.”
3Busa nakigsulti ang mga paryente ni Abimelec sa mga taga-Shekem. Misugot sila nga si Abimelec ang mangulo kanila, tungod kay paryente nila siya. 4Gihatagan nila si Abimelec ug 70 ka buok nga pilak gikan sa templo ni Baal Berit, ug gigamit niya kini sa pagsuhol ug mga bugoy nga mosunod kaniya. 5Miadto si Abimelec sa balay sa iyang amahan sa Ofra, ug gipamatay niya ang iyang 709:5 70: Ang buot ipasabot, mga banabana 70. ka mga igsoon sa amahan nga si Gideon ibabaw sa usa ka bato. Apan si Jotam nga mao ang kamanghoran wala mapatay kay mitago siya. 6Miadto ang mga taga-Shekem ug taga-Bet Millo sa dakong kahoy sa Shekem ug didto gihimo nilang hari si Abimelec.
7Sa dihang nabalitaan kini ni Jotam, mitungas siya ibabaw sa Bukid sa Gerizim ug misinggit kanila, “Mga taga-Shekem, pamatia ninyo kining isugilon ko kaninyo aron pamation kamo sa Dios. 8Usa niana ka higayon, ang mga kahoy nangita ug mohari kanila. Miingon sila sa kahoyng olibo, ‘Ikaw ang maghari kanamo.’ 9Mitubag ang olibo, ‘Mas pilion ko pa ba ang paghari kaninyo kaysa paghatag ug lana nga gamiton sa pagpasidungog sa mga dios ug sa mga tawo? Dili gayod!’
10“Busa miingon sila sa kahoy nga igos, ‘Ikaw na lang ang maghari kanamo.’ 11Apan mitubag ang kahoy nga igos, ‘Mas pilion ko pa ba ang paghari kaninyo kaysa paghatag ug lamian ug tam-is nga bunga? Dili gayod!’
12“Busa miingon sila sa ubas, ‘Ikaw na lang ang maghari kanamo.’ 13Mitubag ang ubas, ‘Mas pilion ko pa ba ang paghari kaninyo kaysa paghatag ug bino nga makapalipay sa mga dios ug sa mga tawo? Dili gayod!’
14“Busa miingon na lang silang tanan sa kahoyng tunokon, ‘Ikaw na lang ang maghari kanamo.’ 15Mitubag ang kahoyng tunokon, ‘Kon gusto gayod ninyo nga ako ang maghari kaninyo, pasilong kamo sa akong landong. Kon magdumili kamo, magpagawas ako ug kalayo nga mosunog sa mga kahoyng sedro sa Lebanon.’ ”
16Mipadayon si Jotam sa pag-ingon, “Matarong ba ug husto ang inyong paghimo kang Abimelec nga hari? Maayo ba ang inyong gihimo ngadto sa akong amahan ug sa iyang pamilya? Gibalosan ba ninyo sa kaayo ang maayo niyang gihimo alang kaninyo? 17Hinumdomi ninyo nga nakiggira ang akong amahan aron luwason kamo gikan sa mga Midianhon. Gisakripisyo niya ang iyang kinabuhi alang kaninyo. 18Apan karon nakigbatok kamo sa pamilya sa akong amahan. Gipatay ninyo ang 70 niya ka mga anak ibabaw sa usa lang ka bato. Ug gihimo ninyong hari si Abimelec nga anak lang sa akong amahan sa iyang sulugoong babaye, tungod kay paryente ninyo siya. 19Kon alang kaninyo matarong ug husto ang inyong gihimo ngadto sa akong amahan ug sa iyang panimalay karong adlawa, hinaut nga malipay kamo kang Abimelec ug siya malipay usab kaninyo. 20Apan kon dili, hinaut nga laglagon ni Abimelec kamong mga taga-Shekem ug Bet Millo, ug kamo usab molaglag kaniya.9:20 hinaut nga laglagon… kaniya: sa Hebreo, hinaut nga mogawas ang kalayo gikan kang Abimelec ug lamyon ang mga taga-Shekem ug Bet Millo, ug mogawas ang kalayo gikan sa Shekem ug Bet Millo ug lamyon si Abimelec.” 21Pagkahuman ug sulti niadto ni Jotam, miikyas siya ngadto sa Beer ug didto nagpuyo tungod kay nahadlok siya sa iyang igsoon nga si Abimelec.
22Human sa tulo ka tuig nga pagdumala ni Abimelec sa mga Israelinhon, 23gipaaway sa Dios si Abimelec ug ang katawhan sa Shekem. Mirebelde ang taga-Shekem kang Abimelec. 24Nahitabo kini aron mapanimaslan si Abimelec ug ang mga taga-Shekem nga mitabang kaniya sa pagpatay sa 70 ka mga anak ni Gideon nga iyang mga igsoon. 25Nagbutang ang mga taga-Shekem ug mga tawo sa kabukiran aron atangan si Abimelec. Ug gipangtulis nila ang tanang miagi didto. Nabalitaan kini ni Abimelec.
26Unya si Gaal nga anak ni Ebed mibalhin sa Shekem uban sa iyang mga igsoon. Misalig kaniya ang mga taga-Shekem. 27Nangadto sila sa uma, nanguhag ubas, ug naghimog bino. Unya nagpista sila didto sa templo sa ilang dios. Ug samtang nangaon sila ug nagainom didto, gitamay nila si Abimelec. 28Miingon si Gaal, “Unsa ba kitang mga taga-Shekem? Nganong magpailalom man kita kang Abimelec? Kinsa ba siya? Dili ba anak man lang siya ni Gideon, ug siya ug ang iyang opisyal nga si Zebul nagaalagad man sa katawhan ni Hamor nga amahan ni Shekem? Nganong magpailalom man kita kaniya? 29Kon ako pay inyong pangulo, wagtangon ko si Abimelec. Ingnon ko siya nga dugangan ang iyang mga sundalo ug makig-away kanato.”
30Nasuko si Zebul nga pangulo sa lungsod sa dihang nabalitaan niya ang giingon ni Gaal. 31Busa nagsugo siya ug mga mensahero sa sekreto sa pag-adto kang Abimelec. Mao kini ang iyang gipaingon, “Si Gaal ug ang iyang mga igsoon ania dinhi sa Shekem, ug gidani nila ang mga katawhan nga morebelde kanimo. 32Busa karong gabii, kuyoga ang imong mga tawo ug panago una kamo sa kaumahan sa gawas sa lungsod. 33Ugma, sa pagsidlak sa adlaw, kaliti ninyo ug sulong ang lungsod. Kon mosukol si Gaal ug ang iyang mga tawo, himoa ang gusto mong himuon kanila.”
34Busa pagkagabii, milakaw si Abimelec ug ang iyang mga tawo. Gibahin nila sa upat ang ilang grupo ug nagaatang sila sa gawas sa Shekem. 35Sa dihang nakita nila nga migawas si Gaal ug mitindog sa may pultahan sa lungsod, migawas sila gikan sa ilang gitagoan. 36Sa dihang nakita sila ni Gaal, miingon siya kang Zebul, “Tan-awa ra gud, may mga tawo nga nanglugsong gikan sa ibabaw sa mga bukid.” Mitubag si Zebul, “Mga anino kana sa mga bukid. Abi lang nimo ug mga tawo.”
37Miingon pag-usab si Gaal, “Tan-awa ra gud! May mga tawo nga nanglugsong gikan sa taliwala sa duha ka bukid, ug may usa ka grupo nga naggikan sa dakong kahoy sa mga manalagna!”
38Mitubag si Zebul kaniya, “Asa na man ang imong gipanghambog? Dili ba miingon ka man, ‘Ngano, kinsa ba si Abimelec nga magpailalom man kita kaniya?’ Karon ania na ang gitamay mo! Lakaw na, ug pakiggira kanila!”
39Busa gipangulohan ni Gaal ang mga taga-Shekem ug nakiggira sila kang Abimelec. 40Unya gigukod ni Abimelec si Gaal, apan miikyas siya. Nagkatag ang mga samaran hangtod sa may pultahan sa lungsod.
41Pagkahuman niadto, mipuyo si Abimelec sa Aruma. Wala gitugot ni Zebul nga mobalik si Gaal ug ang iyang mga igsoon sa Shekem.
42Pagkabuntag, nabalitaan ni Abimelec nga miadto sa kaumahan ang mga taga-Shekem. 43Busa gibahin niya sa tulo ka grupo ang iyang mga tawo. Miadto sila sa kaumahan ug nagaatang didto. Sa dihang nakita nila ang mga taga-Shekem nga migawas sa lungsod, midasdas dayon sila. 44Ang grupo ni Abimelec midali-dali pag-adto sa may pultahan sa lungsod aron pagbantay, samtang gipamatay sa duha ka grupo ang mga tawo nga tua sa kaumahan. 45Tibuok adlaw gayod nga nakiggira sila si Abimelec, ug nasakop ra gayod nila ang lungsod. Unya gipamatay nila ang tanang mga lumulupyo didto. Giguba nila ang lungsod ug unya gisabwagan ug asin. 46Sa dihang nabalitaan kini sa mga lumulupyo sa Tore sa Shekem, nanago sila sa lig-on nga bahin sa templo ni El Berit.9:46 El Berit: o, Baal Berit. 47Sa pagkahibalo niini ni Abimelec, 48gidala niya ang iyang mga tawo sa Bukid sa Zalmon. Pag-abot nila didto, mikuha si Abimelec ug atsa ug namutol ug mga sanga sa kahoy ug gipas-an kini. Unya iyang giingnan ang iyang mga tawo nga magdali ug sundon ang iyang gibuhat. 49Busa ang matag usa kanila namutol ug kahoy ug misunod kang Abimelec. Gitapok nila ang mga kahoy sa lig-on nga bahin sa templo ug gidagkotan. Nangamatay ang mga lumulupyo sa tore sa Shekem. Mga 1,000 tanan, apil ang mga babaye.
50Pagkahuman, miadto sila si Abimelec sa Tebez. Gilibotan nila kini ug gisakop. 51Apan may lig-ong tore sa lungsod, ug nanago ang tanang taga-Tebes didto. Unya nanira sila ug nanaka sa atop. 52Midasdas si Abimelec sa tore, apan sa dihang miduol siya sa pultahan aron unta pagsunog niini, 53gihulogan sa usa ka babaye ug galingan nga bato ang iyang ulo, ug miliki ang iyang ulo. 54Dali-dali niyang gitawag ang tawo nga tigdala sa iyang armas ug giingnan, “Ibta ang imong espada ug patya ako aron dili sila makaingon nga usa lang ka babaye ang nakapatay kanako.” Busa giduslak siya sa iyang sulugoon ug namatay. 55Sa dihang nakita sa mga Israelinhon nga patay na si Abimelec, namauli sila.
56Sa mao nga paagi, gipabayad sa Dios si Abimelec sa daotan niyang gihimo ngadto sa iyang amahan, nga mao ang pagpatay sa 70 niya ka mga igsoon. 57Gipabayad usab sa Dios ang mga taga-Shekem sa ilang pagkadaotan. Busa natuman ang tunglo ni Jotam nga anak ni Gideon.
Avimelek försöker bli kung
1En dag gick Jerubbaals son Avimelek till Shekem för att tala med sina morbröder. Han talade till dem och till hela sin mors släkt:
2”Gå och fråga Shekems ledare om de hellre vill ha sjuttio kungar, Jerubbaals sjuttio söner, än en enda. Tänk på mig som är av ert eget kött och blod!”
3Hans morbröder gick då till de ledande männen i staden och lade fram Avimeleks förslag. De ansåg att eftersom han var deras släkting, så kunde de acceptera honom. 4De gav honom sjuttio siklar silver från Baal Berits tempel och för dem anställde han en del löst folk, äventyrare som följde honom. 5Han gick till sin fars hus i Ofra och dödade alla sina sjuttio halvbröder, Jerubbaals söner, på en sten, utom en, Jotam, den yngste av dem alla, som lyckades fly och gömma sig. 6Därefter samlades alla invånare i Shekem och Bet Millo och utropade Avimelek till kung under eken invid minnesstenen i Shekem.
7När Jotam hörde detta, ställde han sig högst uppe på berget Gerisim och ropade till dem: ”Hör på mig, Shekems invånare, så att Gud ska höra er! 8En gång beslutade träden att smörja en kung över sig. Först bad de olivträdet att bli deras kung, 9men det svarade:
’Skulle jag sluta att ge olivolja med vilken både Gud och människor äras för att stå och svaja över de andra träden?’
10Då vände de sig till fikonträdet. ’Kan inte du bli vår kung?’
11Men fikonträdet vägrade också: ’Skulle jag sluta att bära ljuvlig frukt bara för att svaja över de andra träden?’
12Då tillfrågades vinstocken: ’Kan inte du regera över oss?’
13Men vinstocken svarade: ’Skulle jag sluta att ge vin som gläder både gudar och människor bara för att svaja över de andra träden?’
14Då vände de sig slutligen till törnbusken: ’Du kan väl bli vår kung!’
15Då svarade törnbusken: ’Om det verkligen är sant att ni vill smörja mig till er kung, så kom då och ta er tillflykt under min skugga. Om ni inte gör det, ska eld komma ut ur törnbusken och bränna ner cedrarna i Libanon!’
16Tänk därför efter, om ni har handlat hederligt och rätt, när ni har utropat Avimelek till kung! Är det rätt mot Jerubbaal och alla hans ättlingar? Är det vad hans gärningar förtjänat? 17Min far stred för er och riskerade livet för att befria er från midjaniterna, 18men ändå har ni gjort uppror mot min fars familj och avrättat hans sjuttio söner på en och samma sten. Och nu har ni utropat hans slavinnas son, Avimelek, till er kung därför att han är släkt med er. 19Om ni har handlat rätt mot Jerubbaal och hans familj, då ska ni och Avimelek få glädjas över varandra. 20Men om ni har handlat orätt, då ska eld komma från Avimelek och förtära invånarna i Shekem och Bet Millo och en eld från dem ska i sin tur förtära Avimelek!”
21Jotam flydde och bosatte sig i Beer. Han var rädd för sin bror Avimelek.
22När Avimelek härskat över israeliterna i tre år, 23lät Gud fiendskap uppstå mellan Avimelek och invånarna i Shekem som avföll från honom. 24Detta skedde som hämnd för våldsdådet mot Jerubbaals sjuttio söner. Deras bror Avimelek som dräpte dem och männen i Shekem som medverkade till det skulle nu få sitt straff. 25Shekems män lade sig i bakhåll i bergen för de förbipasserande för att råna dem. Men någon varnade Avimelek för detta. 26Samtidigt flyttade Gaal, Eveds son, in i Shekem tillsammans med sina bröder. Shekems invånare fick förtroende för honom. 27De gick ut på fältet, skördade och trampade druvorna och samlades till en skördefest i avgudatemplet. De åt och drack och började uttala förbannelser över Avimelek.
28”Vem är egentligen Avimelek?” frågade Gaal, Eveds son. ”Och Shekem? Varför ska vi vara hans tjänare? Är han inte Jerubbaals son och Sevul hans tillsyningsman? Nej, tjäna ättlingar till Hamor, Shekems far! Varför skulle vi tjäna Avimelek? 29Om jag bara hade makt över detta folk, så skulle jag snart göra mig av med Avimelek och säga till honom: ’Samla ihop en här och kom och strid mot mig!’ ”
30Men när Sevul, borgmästaren i staden fick höra vad Gaal hade sagt, blev han rasande. 31Han sände i hemlighet ett meddelande till Avimelek och lät honom veta vad som höll på att hända: ”Gaal, Eveds son, och hans släktingar har flyttat till Shekem och nu försöker de få hela staden mot dig. 32Kom med dina män i kväll! Göm er på fälten 33och storma sedan staden på morgonen när solen går upp. När Gaal och hans män kommer ut för att strida mot dig, kan du göra vad du vill med dem!”
34Avimelek och hans män bröt upp och lade sig i bakhåll på natten uppdelade i fyra grupper utanför Shekem. 35På morgonen när Gaal, Eveds son, stod i stadsporten, kom Avimelek och hans män fram från sitt bakhåll.
36När Gaal såg dem, ropade han till Sevul: ”Titta upp mot berget där! Det kommer folk där uppifrån.”
”Nej”, svarade Sevul. ”Det är bara skuggor av bergen som du tar för människor.” 37”Jo, titta där! Det kommer folk från landets mitt”, fortsatte Gaal. ”Och där kommer andra på vägen förbi teckentydareken!”
38Då sa Sevul till honom: ”Hur är det nu med alla dina stora ord? Vem var det som sa: ’Vem är egentligen Avimelek, och varför skulle vi tjäna honom?’ Här är folket du föraktade. Gå nu ut och strid mot dem!” 39Gaal drog då ut med männen från Shekem och stred mot Avimelek. 40Avimelek drev honom tillbaka, han flydde och det låg sårade och döda ända fram till stadsporten.
41Avimelek bodde sedan kvar i Aruma, men Sevul drev ut Gaal och hans bröder ur staden och lät dem inte längre bo där.
42Dagen därpå gick folket i Shekem ut på fälten. Någon hade förvarnat Avimelek om detta 43och han lade sig i bakhåll med sina män som han delat upp i tre grupper. När han såg männen från staden komma ut, rusade de fram och gick till attack. 44Avimelek och hans grupp stormade fram mot stadsporten och ställde sig framför den, medan de andra två grupperna attackerade och dödade dem som var på fälten. 45Avimelek anföll staden hela dagen tills han intagit hela staden och dödat alla som befann sig där inne. Han jämnade den med marken och strödde salt över platsen. 46När Shekemtornets invånare hörde detta, tog de sin tillflykt till fästningen9:46 Eller valvet. Det hebreiska ordets betydelse är osäker. vid El Berits tempel.
47Avimelek fick veta att alla Shekemtornets invånare var samlade där 48och han tog sina trupper med sig upp på berget Salmon. Där tog han en yxa, högg av grenar från träden och lade dem på sina axlar. ”Skynda er nu och gör precis som jag!” sa han till sina män. 49Då högg också de av var sin gren och följde efter Avimelek till staden. Där staplade de upp veden mot fästningen9:49 Se not till v. 46. och tände på. Fästningen brändes och alla Shekemtornets invånare där inne dog, över tusen personer.
50Därefter anföll Avimelek staden Teves och intog den. 51I staden fanns ett befäst torn. Dit flydde befolkningen, blockerade ingången och klättrade upp på taket. 52Medan Avimelek anföll tornet och närmade sig dess port för att bränna tornet, 53var det en kvinna på taket som kastade ner en kvarnsten. Den träffade Avimelek i huvudet och krossade hans skalle.
54”Dra ditt svärd och döda mig!” ropade han till sin vapendragare. ”Ingen ska få säga att en kvinna dödade Avimelek!”
Den unge mannen genomborrade då Avimelek med sitt svärd och dödade honom 55och när israeliterna såg att han var död, skingrades de och gick hem igen var och en till sitt.
56På detta sätt straffade Gud Avimelek för det onda han hade gjort mot sin far när han dödade sina sjuttio bröder. 57Gud lät det onda som Shekems män gjort komma över dem själva. Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse drabbade dem.
