Ezekiel 22 – APSD-CEB & BPH

Ang Pulong Sa Dios

Ezekiel 22:1-31

Ang mga Sala sa Jerusalem

1Miingon ang Ginoo kanako, 2“Tawo, andam ka na ba sa paghukom sa Jerusalem? Andam ka na ba sa paghukom niini nga siyudad sa mga kriminal? Pahibaloa siya sa tanan niya nga ngil-ad nga mga buhat, 3ug ingna siya nga ako, ang Ginoo nga Dios, nagaingon: O siyudad sa mga kriminal, moabot kanimo ang kalaglagan. Gihugawan mo ang imo nga kaugalingon pinaagi sa paghimog mga dios-dios. 4Sad-an ka tungod sa imo nga pagpamatay ug tungod sa paghugaw-hugaw mo sa imo nga kaugalingon pinaagi sa paghimog mga dios-dios. Miabot na ang imo nga kataposan. Busa kataw-an ka ug biay-biayon sa mga nasod. 5O siyudad nga nabantog sa pagkadaotan ug sa kasamok, ang mga nasod nga anaa sa duol ug sa layo mobiaybiay gyud kanimo. 6Tan-awa ang matag pangulo sa Israel nga nagapuyo diha kanimo, gigamit nila ang ilang gahom sa pagpamatay. 7Wala na tahora ang mga ginikanan diha sa imo nga dapit. Ang mga langyaw nga nagapuyo diha kanimo ginapanguwartahan, ug ang mga ilo ug mga biyuda ginadaog-daog. 8Gipasipalahan mo ang akong balaan nga mga butang ug wala mo pakabalaana ang Adlaw nga Igpapahulay nga akong gipatuman. 9May mga tawo diha kanimo nga nagapangbutang-butang aron ipapatay ang uban. Aduna usay mga tawo diha nga nagakaon sa mga halad ngadto sa mga dios-dios didto sa simbahanan sa mga bukid ug nagahimo sa malaw-ay nga mga buhat. 10Adunay mga tawo diha kanimo nga nakighilawas sa asawa sa iyang amahan o mipugos sa pagpakighilawas sa babaye nga giregla. 11Adunay nakighilawas sa asawa sa uban, o sa iyang umagad nga babaye, o sa iyang igsoon nga babaye. 12Ang uban nagadawat ug suborno aron sa pagpatay ug tawo, ang uban nagapatanto nga may taas kaayong tubo, ug ang uban naadunahan pinaagi sa pagpanglimbong sa ilang isigka-tawo. Nalimtan na gyud nila ako. Ako, ang Ginoo nga Dios, ang nagaingon niini.

13“Busa isumbag ko ang akong kumo sa akong palad sa akong kasuko kaninyo, o mga taga-Jerusalem, tungod sa inyong pagpamatay ug pagpanglimbong aron makakuwarta. 14May kaisog pa kaha kamo ug kalig-on sa panahon nga silotan ko kamo? Ako, ang Ginoo, ang nagaingon nga silotan ko kamo, ug himuon ko gyud kini. 15Katagon ko kamo sa nagkalain-laing mga nasod, ug undangon ko ang inyong mga ginahimo nga nakapahugaw kaninyo. 16Maulawan kamo sa uban nga mga nasod, ug unya mahibaloan ninyo nga ako mao ang Ginoo.”

17Miingon na usab ang Ginoo kanako, 18“Tawo, ang katawhan sa Israel nahimo nga walay pulos alang kanako. Sama sila sa bronsi, lata, puthaw, o tingga nga mga linugdang human mapalunsay ang pilak sa hurnohan. 19Busa ako, ang Ginoo nga Dios, nagaingon: Tungod kay nahimo kamo nga walay pulos, tigomon ko kamo sa Jerusalem, 20-21sama sa tawo nga nagatigom ug pilak, bronsi, puthaw, tingga, ug lata aron tunawon sa nagadilaab nga hurnohan. Oo, tigomon ko kamo sa Jerusalem tungod sa akong labihan nga kasuko, ug didto silotan ko kamo nga daw sa mga metal nga ginatunaw. 22Maingon nga ang plata tunawon diha sa hudnohan, daw ingon usab niana ang buhaton ko sa Jerusalem, ug unya mahibaloan ninyo nga ako, ang Ginoo, nagpahamtang sa akong kasuko kaninyo.”

23Miingon pag-usab ang Ginoo kanako, 24“Tawo, ingna ang mga Israelinhon nga tungod kay dili sila gusto nga hinloan ko sila, dili ko gyud sila kaloy-an22:24 kaloy-an: sa literal, paulanan. sa adlaw nga ipatagamtam ko kanila ang akong kasuko. 25Ang ilang mga pangulo nagaplano ug daotan. Nahisama sila sa nagangulob nga liyon nga nagkunis-kunis sa iyang biktima. Nagapamatay silag mga tawo, nagapanguha sa bahandi ug mahalong mga butang, ug daghan ang nangabiyuda tungod sa ilang pagpamatay. 26Ang ilang mga pari wala magtuman sa akong kasugoan, ug gipasipalahan nila ang akong balaan nga mga butang. Gipakasama lang nila ang balaan ug ang dili balaan ug ang hinlo ug ang hugaw. Wala nila tumana ang akong mga ginapatuman sa Adlaw nga Igpapahulay. Busa wala nila ako tahora. 27Ang ilang mga opisyal nahisama sa bangis nga mga iro22:27 bangis nga mga iro: sa English, wolves. nga nagkunis-kunis sa ilang mga biktima. Mopatay sila aron lang makasapi. 28Ang ilang mga sala gitabon-tabonan sa ilang mga propeta pinaagi sa paghimog tinumotumo nga mga panan-awon ug mga tagna. Nagaingon sila nga mao kuno kadto ang giingon sa Ginoo nga Dios bisan sa tinuod wala magsulti ang Ginoo. 29Bisan ang mga yanong nagpuyo nagapanglimbong ug nagapangawat. Gidaog-daog nila ang mga kabos ug ang nanginahanglan, ug wala nila hatagi ug hustisya ang mga langyaw nga nagapuyo uban kanila.

30“Nangita akog usa ka tawo nga makapanalipod sa siyudad ug makapataliwala kanako ug sa mga tawo aron dili ko gub-on kini nga siyudad, apan wala gyud akoy nakita. 31Busa ipahamtang ko kanila ang akong hilabihang kasuko. Laglagon ko sila tungod sa ilang mga gihimo. Ako, ang Ginoo nga Dios, ang nagaingon niini.”

Bibelen på hverdagsdansk

Ezekiels Bog 22:1-31

Jerusalems og Judas synd

1Herren sagde til mig: 2„Du menneske, døm Jerusalem, den morderiske by. Oprems folkenes synder. 3Giv byen følgende budskab fra mig: Du har selv bragt straffen over dig ved at myrde uskyldige mennesker, og du har gjort dig uren ved at fremstille og dyrke afskyelige afgudsbilleder. 4Du er skyldig, Jerusalem, og du er selv årsag til din ulykke. Nu er tiden inde til, at du får din straf. Jeg vil ramme dig så hårdt, at alle andre folkeslag vil se ned på dig. 5Alle nationer, både nære og fjerne, skal håne dig for dit indre kaos og din afgudsdyrkelse.

6Israels ledere misbruger deres magt til vold og mord. 7Byens indbyggere er respektløse over for forældre, undertrykker de fremmede og mishandler enker og faderløse. 8De ringeagter mine love og min helligdom, og de ignorerer mine sabbatsdage. 9Folk arresteres og dømmes til døden på grundlag af sladder. Som en del af jeres afgudsdyrkelse holder I fester og begår al slags umoral rundt omkring på offerhøjene. 10Nogle mænd har seksuelt samvær med deres mor eller stedmor, eller med en kvinde, som har menstruation. 11Mange begår ægteskabsbrud, og nogle går i seng med en svigerdatter eller halvsøster.22,11 Jf. 3.Mos. 18. 12Korruptionen florerer i byen. Der er lejemordere, sortbørshandlere, pengeafpressere og profitmagere overalt. Men mig er der ingen, der skænker en tanke, siger Herren.

13Men jeg gør ende på den strøm af undertrykkelse og mord, du har på samvittigheden, Jerusalem. 14Regnskabets time er kommet, og så vil det vise sig, om du stadig er lige kry og selvrådig. Jeg, Herren, har talt, og mit ord står ved magt. 15Jeg spreder jer ud blandt fremmede folkeslag og sætter en stopper for al den uretfærdighed, I har begået. 16I vil blive ydmyget for øjnene af hele verden, og derefter vil I erkende, at jeg er Herren.”

17Herren sagde til mig: 18„Du menneske, Israels folk burde være som det ædle sølv, men er nu blandet med uædle metaller, såsom kobber, tin, jern og bly. 19-20Derfor skal du sige til dem fra mig af: Fordi I er blandet op med uædle metaller, vil jeg hælde jer i en smeltedigel i Jerusalem. Jeg vil smelte jer over min vredes ild. 21-22Jeg vil puste til ilden med min vredes åndepust, så I smelter som sølv, der smeltes over en voldsom ild. Derefter vil I forstå, at jeg er Herren, og at det er mig, der i min vrede har taget jer under behandling.”

23Herren sagde til mig: 24„Du menneske, sig til Israels folk, at når jeg udøser min vrede over landet, er det, som når regnen udebliver.22,24 Ordret „regn”, teksten er uklar. 25Landets regenter opfører sig som sultne løver på rov. De dræber uskyldige mennesker, røver andres ejendom og gør mange kvinder til enker. 26Landets præster bryder mine love, gør mit tempel urent og skelner ikke mellem helligt og syndigt, rent og urent. De overholder ikke sabbatten, men vanærer mig på alle måder. 27Landets politiske ledere er som ulve på rov, parate til at myrde for pengenes skyld. 28Profeterne holder hånden over dem ved at opdigte syner og varsler. ‚Hør Herrens ord!’ siger de, men jeg har ikke talt til dem. 29Hele landets befolkning er blevet uhæderlig og voldelig. De fattige og fremmede bliver undertrykt. Der er hverken lov eller ret i landet.

30Jeg søgte iblandt dem efter en retskaffen person, som ville kunne opbygge et forsvar og gå i forbøn for landet, så det ikke skulle ødelægges, men jeg fandt ingen. 31Derfor må jeg udøse min vrede over dem og straffe dem med tilintetgørelse. De rammes af følgerne af, hvad de har gjort, siger Herren.”