Pagdaog Pinaagi sa Tabang sa Dios
1“Pamati, katawhan sa Israel. Hapit na kamo motabok sa Jordan aron panag-iyahon ang mga nasod nga mas dagko ug mas gamhanan pa kay kaninyo. Ang ilang mga lungsod dagko ug may tag-as nga mga paril nga daw moabot na sa langit. 2Ang ilang mga lumulupyo kusgan ug tag-as—mga kaliwat ni Anak! Nahibaloan usab ninyo ang bahin sa mga kaliwat ni Anak ug nadungog ninyo nga walay makasukol kanila. 3Apan karon makita ninyo nga ang Ginoo nga inyong Dios magauna kaninyo sa pagtabok. Sama siya sa kalayo nga molamoy sa inyong mga kaaway. Pildihon niya sila aron sayon ninyo silang mapapahawa ug malaglag sumala sa gisaad sa Ginoo kaninyo.
4“Kon mapapahawa na sila sa Ginoo nga inyong Dios sa inyong atubangan, ayaw kamo pag-ingon sa inyong kaugalingon, ‘Gidala kita dinhi sa Ginoo sa pagpanag-iya niining yutaa tungod kay matarong kita.’ Dili kana mao. Papahawaon sila sa Ginoo tungod kay daotan sila nga mga nasod. 5Panag-iyahan ninyo ang ilang yuta dili tungod kay matarong o maayo kamong mga tawo kondili tungod kay daotan sila, ug aron matuman sa Ginoo ang iyang gisaad sa inyong mga katigulangan nga si Abraham, Isaac, ug Jacob. 6Busa hinumdomi ninyo nga gihatag kaninyo sa Ginoo nga inyong Dios kining maayong yuta nga inyong panag-iyahon, dili tungod kay mga matarong kamo, kay sa tinuod lang, mga gahi kamog ulo.
7“Hinumdomi ninyo kon giunsa ninyo pagpasuko ang Ginoo nga inyong Dios didto sa kamingawan. Gikan sa adlaw nga migawas kamo gikan sa Ehipto hangtod karon kanunay lang kamong nagasupak sa Ginoo. 8Bisan didto sa Bukid sa Sinai,9:8 Bukid sa Sinai: sa Hebreo, Horeb. gipasuko ninyo ang Ginoo, ug sa iyang kalagot kaninyo gusto na unta niya kamong pamatyon. 9Sa dihang mitungas ako sa bukid sa pagdawat sa lagpad nga mga bato diin nasulat ang kasabotan sa Ginoo nga iyang gihimo alang kaninyo, nagpabilin ako didto sulod sa 40 ka adlaw ug 40 ka gabii nga wala mokaon ug moinom. 10Gihatag sa Ginoo kanako ang duha ka lagpad nga bato nga iyang gisulatan sa tanang mga pulong nga gisulti niya kaninyo gikan sa taliwala sa kalayo didto sa Bukid sa Sinai niadtong adlaw nga nagtigom kamo.
11“Pagkahuman sa 40 ka adlaw ug 40 ka gabii, gihatag sa Ginoo kanako ang duha ka lagpad nga bato diin nasulat ang kasabotan. 12Unya miingon ang Ginoo kanako, ‘Kanaog ug pagdali ug lugsong kay ang imong katawhan nga imong gipangulohan sa paggawas sa Ehipto nahimo nang daotan. Dali silang mitalikod sa akong gisugo kanila ug naghimo sila ug dios-dios aron ilang simbahon.’
13“Miingon pa gayod ang Ginoo kanako, ‘Nakita ko kon unsa kagahig ulo kining mga tawhana. 14Pasagdi nga laglagon ko sila aron dili na sila mahinumdoman pa. Unya himuon ko ikaw ug ang imong mga kaliwat nga usa ka nasod nga mas gamhanan ug mas daghan pa kay kanila.’
15“Busa milugsong ako gikan sa nagadilaab nga bukid dala ang duha ka lagpad nga bato diin nasulat ang kasabotan. 16Ug nakita ko kamo nga nagpakasala sa Ginoo nga inyong Dios. Naghimo kamog dios-dios nga toriyong baka. Kadali ninyong mitalikod sa mga gisugo sa Ginoo kaninyo. 17Busa sa inyong atubangan gibundak ko ang duha ka lagpad nga bato ug nangadugmok kini.
18“Unya mihapa ako sa presensya sa Ginoo sulod sa 40 ka adlaw ug 40 ka gabii nga wala mokaon ug moinom, tungod sa tanan ninyong mga sala nga gihimo. Daotan gayod kini atubangan sa Ginoo ug nakapasuko gayod kini kaniya. 19Nahadlok ako sa labihang kasuko sa Ginoo batok kaninyo, kay tingali ug pamatyon niya kamo. Apan gipamatian gihapon ako sa Ginoo. 20Ug labihan usab ang kasuko sa Ginoo kang Aaron ug gusto usab niya kining patyon, apan niadtong panahona nagaampo usab ako alang kaniya. 21Unya gikuha ko ang baka nga inyong gihimo, nga nagtukmod kaninyo sa pagpakasala, ug gitunaw ko kini sa kalayo. Pagkahuman gidugmok ko kini pag-ayo sama kapino sa abog, ug gisabwag sa lugut nga nagadagayday gikan sa bukid.
22“Gipasuko usab ninyo ang Ginoo didto sa Tabera, sa Masa, ug sa Kibrot Hataava.
23“Sa dihang gipabiya kamo sa Ginoo gikan sa Kadesh Barnea miingon siya kaninyo, ‘Lakaw kamo ug panag-iyaha na ninyo ang yuta nga gihatag ko kaninyo.’ Apan misupak kamo; wala ninyo tumana ang sugo sa Ginoo nga inyong Dios. Wala kamo mosalig o motuman kaniya. 24Sukad sa akong pagkaila kaninyo pulos lang pagsupak sa Ginoo ang inyong gihimo.
25“Mao kadto nga mihapa ako didto sa presensya sa Ginoo sulod sa 40 ka adlaw ug 40 ka gabii tungod kay miingon ang Ginoo nga laglagon niya kamo. 26Nagaampo ako sa Ginoo, ‘O Ginoong Dios, ayaw laglaga ang katawhan nga imong gipanag-iya. Giluwas mo sila ug gipagawas gikan sa Ehipto pinaagi sa imong gahom. 27Ayaw tagda ang pagkagahig ulo, ang pagkadaotan, ug ang mga sala niini nga katawhan; hinumdomi hinuon ang imong mga alagad nga si Abraham, Isaac, ug Jacob. 28Kon laglagon mo sila, moingon ang mga Ehiptohanon, “Gilaglag sila sa Ginoo kay dili siya makahimo sa pagdala kanila ngadto sa yuta nga iyang gisaad kanila.” O moingon sila, “Gilaglag sila sa Ginoo tungod kay napungot siya kanila; gipagawas niya sila sa Ehipto ug gidala sa kamingawan aron pamatyon.”
29“ ‘Apan imo silang katawhan. Sila ang katawhan nga imong gipanag-iyahan, nga imong gipagawas gikan sa Ehipto pinaagi sa imong dakong gahom.’
Glöm inte att Gud har hjälpt dig
1Hör, Israel! Idag ska du gå över Jordan och besegra folken på andra sidan. De är större och mäktigare än du och bor i stora städer med skyhöga murar. 2Där finns också de storväxta anakiterna som du känner till och som du hört att ingen kan stå emot. 3Men var nu förvissad om att Herren, din Gud, ska gå före dig som en förtärande eld och förgöra dem, han ska kuva dem för dig. Du ska driva ut dem och snabbt förgöra dem, precis som Herren har lovat dig.
4När Herren nu driver undan dem för dig, får du inte säga: ”Det är för min rättfärdighets skull som Herren hjälper mig att komma till detta land och ta det i besittning.” Nej, det är på grund av de andra folkens ondska som Herren driver undan dem för dig. 5Det är inte alls för din rättfärdighet eller rättsinnighet som Herren, din Gud, driver bort dem för dig. Nej, det är för att de är så onda och för att han vill uppfylla vad han med ed lovade dina förfäder, Abraham, Isak och Jakob. 6Inse alltså att Herren, din Gud, inte ger dig detta härliga land därför att du är rättfärdig, för du är ett motspänstigt folk.
Guldkalven
(2 Mos 32:1-35)
7Kom ihåg och glöm aldrig hur du gång på gång gjorde Herren, din Gud, vred i öknen! Från den dag du lämnade Egypten ända tills nu har ni varit upproriska mot honom. 8Ni gjorde honom rasande vid berget Horeb9:8 Se not till 1:1,2.. Han var så vred att han var beredd att utplåna er allihop. 9När jag gick upp på berget för att ta emot stentavlorna, tecknet på det förbund som Herren ingått med er, blev jag kvar där i fyrtio dagar och fyrtio nätter och jag varken åt eller drack under hela denna tid. 10Herren gav mig de två stentavlorna där han med sitt finger skrivit upp budorden som han talade den dag då ni var samlade runt berget och Herren talade till er ur elden. 11Efter de fyrtio dagarna och nätterna gav Herren mig de två stentavlorna, förbundets tavlor.
12Herren sa sedan till mig att skynda mig ner från berget, eftersom folket som jag hade lett ut ur Egypten hade gjort något förfärligt och redan vänt sig bort från den väg han befallt dem att gå och gjort sig en avgud av gjuten metall.
13Herren fortsatte: ”Jag ser att detta folk är motspänstigt. 14Låt mig vara ensam nu så ska jag förgöra dem! Jag ska utplåna deras namn från jordens yta. Men av dig ska jag göra ett mäktigt folk, större än vad de skulle ha blivit.”
15Jag gick ner från berget som fortfarande var täckt av eld. De båda förbundstavlorna höll jag i mina händer. 16Jag fick då se den avgudakalv som ni i er fruktansvärda synd mot Herren, er Gud, hade tillverkat. Så snabbt hade ni vänt er bort från den väg Herren befallt er att gå! 17Jag tog tavlorna med båda händerna och krossade dem mot marken och slog sönder dem framför ögonen på er. 18Sedan låg jag inför Herren i ytterligare fyrtio dagar och nätter utan bröd eller vatten för all den synds skull ni hade begått, när ni gjorde det onda inför Herren och väckte hans vrede. 19Jag darrade av skräck inför Herrens vredesglöd för Herren var beredd att utplåna er. Men han lyssnade på mig också den gången. 20Även Aron var i stor fara, eftersom Herren var så vred på honom. Men jag bad också för honom. 21Sedan tog jag er synd, kalven ni hade gjort, och smälte ner den i elden och krossade det till pulver som jag kastade i bäcken som rann ner från berget.
22Också i Tavera, i Massa och i Kivrot Hattaava9:22 Se 2 Mos 17:1-7 och 4 Mos 11:1-3,31-34. gjorde ni Herren rasande på er. 23När Herren vid Kadesh Barnea9:23 Det var i Kadesh Barnea de första gången försökte ta sig in i Kanaans land. Se 4 Mos 13–14. sa till er att gå in i det land han hade gett er och ta det i besittning, då handlade ni upproriskt mot Herrens, er Guds, befallning. Ni litade inte på honom och lydde honom inte. 24Ni har varit upproriska mot Herren från första dagen jag lärde känna er.
25Jag låg alltså där inför Herren i fyrtio dagar och nätter, eftersom han hade sagt att han skulle utplåna er. 26Jag bad till Herren: ”Herre, Herre, förinta inte ditt eget folk, din egendom! Du har själv i din storhet räddat dem och fört dem ut ur Egypten med väldig makt. 27Kom ihåg dina tjänare Abraham, Isak och Jakob och ha tålamod med detta envisa folk och deras ondska och synd. 28Annars kommer man i landet du förde oss ut ifrån att säga att du inte klarade att leda dem in i det land du lovat dem, eller att du hatade dem och därför ledde dem ut i öknen för att döda dem. 29De är ju ditt folk, din egendom, som du har lett ut genom din väldiga makt och stora styrka.”
